This qualitative study deals with Chinese middle school teachers' and Swedish upper secondary school teachers' beliefs and practices regarding the use of L1 in the EFL classroom. Through semi-structured interview questions, data were collected from five Chinese teachers and five Swedish teachers. The interviews with the Chinese teachers were conducted by the researcher on a one-to-one basis, while five Swedish teachers were asked to answer the same questions via email. The results of this study showed that there were both differences and similarities between the two groups of teachers. The Swedish teachers had a fairly negative view regarding the usage of L1 in the EFL classroom and most of them claimed that the only time they codeswitched was when giving individual feedback, when making direct comparisons to the Swedish language or when the class got out of hand. Most of the five Chinese teachers deemed target language exclusivity not logically feasible and codeswitched mostly with the students' comprehension in mind. The findings mostly agreed with previous research. / Denna kvalitativa studie handlar om kinesiska högstadielärares och svenska gymnasielärares åsikter och bruk när det gäller användningen av moderspråket i engelskundervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från fem kinesiska lärare. Intervjuerna med de kinesiska lärarna genomfördes, en i taget. Fem svenska engelsklärare ombads att svara på samma frågor via epost. Resultaten av denna studie visade både skillnader och likheter i åsikter och bruk hos de tio lärarna. De svenska engelsklärarna hade en ganska negativ syn på användningen av modersmålet i engelskunderviningen och kodväxlade mestadels när de gav individuell feedback, när de gjorde direkta jämförelser med det svenska språket och när de förlorade kontrollen över klassen. De flesta av de fem kinesiska lärarna ansåg att exklusiv användning av målspråket inte var logiskt rimligt med tanke på elevernas förståelse. Resultaten stämde mestadels överens med tidigare forskning.

Den här studien undersöker hur engelsklärare i grundskolans årskurs 4-6 arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama i sin undervisning. Internationell forskning (Desai 2020, Al-Ghasab 2022) visar att drama som metod använts med positiva resultat för elevers inlärning av engelska som främmande språk. Här i Sverige har forskare som Jacquet (2011) visat hur drama kan användas vid undervisning av svenska i grundskolan med ett gott resultat. I läroplanen för grundskolan 2022 (LGr22, ss. 8-9) om skolans uppdrag står det: " Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet". Det nämns likaså att skolan ska aktivera elevernas kreativitet. Den estetiska uttrycksformen drama ska enligt styrdokumentet (Lgr22) ingå i skolans verksamhet och för årskurs 4-6 i ämnet engelska nämns dramatiserad form i de övergripande målen, där eleverna ska få möta berättelser i talad eller i dramatiserad form. Nationell forskning om hur engelsklärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer för att underlätta inlärningen hos eleverna är få.  Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama, i undervisningen av engelska årskurs 4-6.   För studien har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad metod använts.  Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna i årskurs 4-6, arbetar med drama på olika sätt som en estetisk uttrycksform, t.ex. genom rollspel och gestaltning. Lärarna involverar även andra kreativa uttrycksformer som lek, spel och tekniska hjälpmedel för att bidra till elevernas inlärning av engelska. Resultatet visar att lärarnas utbildning och intressen påverkar deras didaktiska design för undervisningen.

Den här studien undersöker hur engelsklärare i grundskolans årskurs 4-6 arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama i sin undervisning. Internationell forskning (Desai 2020, Al-Ghasab 2022) visar att drama som metod använts med positiva resultat för elevers inlärning av engelska som främmande språk. Här i Sverige har forskare som Jacquet (2011) visat hur drama kan användas vid undervisning av svenska i grundskolan med ett gott resultat. I läroplanen för grundskolan 2022 (LGr22, ss. 8-9) om skolans uppdrag står det: " Skapande och undersökande arbete samt lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet". Det nämns likaså att skolan ska aktivera elevernas kreativitet. Den estetiska uttrycksformen drama ska enligt styrdokumentet (Lgr22) ingå i skolans verksamhet och för årskurs 4-6 i ämnet engelska nämns dramatiserad form i de övergripande målen, där eleverna ska få möta berättelser i talad eller i dramatiserad form. Nationell forskning om hur engelsklärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer för att underlätta inlärningen hos eleverna är få. Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med estetiska och kreativa uttrycksformer med fokus på drama, i undervisningen av engelska årskurs 4-6.För studien har en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad metod använts. Resultatet av studien visar att de deltagande lärarna i årskurs 4-6, arbetar med drama på olika sätt som en estetisk uttrycksform, t.ex. genom rollspel och gestaltning. Lärarna involverar även andra kreativa uttrycksformer som lek, spel och tekniska hjälpmedel för att bidra till elevernas inlärning av engelska. Resultatet visar att lärarnas utbildning och intressen påverkar deras didaktiska design för undervisningen.