Bakgrund: Utvecklingen av vårdsalar på sjukhusen går mot fler enkelsalar och färre flerbäddssalar, men på det flesta sjukhus idag finns det både enkelsalar och flerbäddssalar. Sjuksköterskan placerar patienterna på respektive vårdsalar efter sin föreställning om vad som är mest lämpligt för patienten. Det finns en komplexitet i sjuksköterskans beslutsfattande och patients upplevelse samt önskan om salsplacering tas sällan i beaktning. För att göra vården personcentrerad är det av vikt att involvera och göra patienten delaktig i beslutsfattande kring vård på enkelsal eller flerbäddssal. Forskning om patienters upplevelse av att vårdas på enkelsalar och flerbäddssalar är bristfällig och bör undersökas vidare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på enkelsal och flerbäddssal på en somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet grundades på tolv vetenskapliga artiklar där åtta var av kvalitativ ansats och fyra var av mixad metod. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts i enlighet med Graneheim och Lundmans beskrivning. Samtliga tolv artiklar har analyserats, i artiklarna med mixad metod har endast de kvalitativa delarna av resultatet analyserats. Resultat: Ur dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Integritet i vårdsalen, där integritetens betydelse skildras i enkelsal och flerbäddssal. Att få vara privat i vårdsalen, som beskriver hur vårdsalen kan upplevas som en personlig miljö och inge ett fokus på sig själv. Gemenskap i vårdsalen, där behovet av gemenskap beskrivs i skilda kontexter på enkelsalar och flerbäddssalar. Beaktning i vårdsalen, som berör den ömsesidiga påverkan mellan patienter i vårdsalar. Slutsats: Upplevelsen av att vårdas på enkelsal och flerbäddssal är individuell för patienten. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att involvera och göra patienten delaktig vid placering på vårdsalarna,  för att bidra till en personcentrerad vård. Den här studien beskriver patienternas upplevelse och perspektiv av vad det innebär att vårdas på enkelsal och flerbäddssal. Den kan bidra med en förståelse hos sjuksköterskan för patientens upplevelse och genom det minska komplexiteten för sjuksköterskan i salsplaceringen.

Bakgrund: Egenskaperna i en vårdmiljö påverkar patienterna som vårdas i den och ärdärför något som sjuksköterskan måste reflektera över. För att kunna erbjuda enhögkvalitativ personcentrerad vård behöver sjuksköterskors tidigare erfarenheteravseende vård i de olika salstyperna belysas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attbeskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad i en vårdmiljöbestående av enkelsalar och flerbäddssalar. Metod: En allmän litteraturstudie medinduktiv ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod (5)och mixad metod (4). Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen identifierade två kategorier till resultatet: sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i enkelsal samt sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i flerbäddssal. Tre underkategorier perhuvudrubrik uppstod också efter analysen. I resultatet framkom både för- ochnackdelar relaterat till personcentrerad omvårdnad i de båda salstyperna. I enkelsalarvar fördelarna större möjligheter till personcentrering och bibehållen integritet, menmed nackdelar som bland annat känslor av isolering för både sjuksköterskor ochpatienter. I flerbäddssalarna var fördelarna en starkare gemenskap ochsjuksköterskorna kände sig närmare sina patienter, medan kränkt patientintegritet varden stora nackdelen. Konklusion: Sjuksköterskan ska arbeta för en hållbar vårdmiljöoch därför behöver vårdmiljöns påverkan på patienter belysas, diskuteras ochreflekteras över av blivande och legitimerade sjuksköterskor. / Background: The characteristics of the environment affects the patients and shouldbe considered by the nursing staff. To enable a person-centered care in the differentpatient rooms, nurses’ experiences must be considered. Aim: The aim with thisliterature study was to describe nurses’ experiences of person-centered care in anenvironment with single rooms and shared rooms. Method: A literature study with aninductive approach was used with nine articles using qualitative method (5) andmixed method (4). Data was conducted through a content analysis. Results: Theanalysis identified two main categories: nurses’ experiences of person-centered carein a single room and nurses’ experiences of person-centered care in a shared roomand a total of six sub-categories. The results showed advantages and disadvantageswith the different types of rooms. Single rooms had advantages as opportunities forperson-centered care and maintained privacy, but patient and nurse isolation asdisadvantages. Shared rooms implied a sense of community, while privacy violationwas the major disadvantage. Conclusion: A nurse is tasked to work for a sustainableenvironment and because of that the importance of the environments’ impact onpatient well-being must be enlightened. The phenomenon must be addressed by bothnursing students and registered nurses.