SAMMANFATTNING Bakgrund: Att bli inlagt i en flerbäddssal kan få patienterna att få uppleva olika upplevelser och deras upplevelser är påverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningens atmosfär, avsaknad av utrymme och kommunikation. Värdigheten kan bli påverkad och kränkt på olika sätt beroende på de olika patienternas uppfattningar om värdigheten. Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbäddssal. Metod: En litteraturöversikt som har baserats på 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och en kvantitativ studie som hämtats från CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet sammanställdes i en matris, där likheterna identifierats och nya tema skapades. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De är följande: patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfär, patientens delaktighet i att bli placerad i en flerbäddssal, patienters upplevelser av att vara med andra och sjukvårdpersonalens bemötande som påverkar patienters upplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir påverkade både positivt och negativt. Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrån Nordenfelts värdighetsbegrepp, där den moraliska resningens värdighet, människovärdighet och den personliga identitetens värdighet berörs. Nyckelord: Flerbäddssal, patienters upplevelser, värdighet, integritet / Abstract Background: Patients may have different experiences while they are cared for in a multiplebed room. Those experiences are influenced by the hospital environment, atmosphere, lack of space and communication. Dignity can be affected and offend in various ways depending on their own perceptions of dignity. Aim: The aim of this literature review was to explore how patients experienced their own dignity in a multiple-bed room ward within somatic care. Methods: This literature review was based on 13 qualitative and one quantitative study and found in the databases CINAHL, Medline and PubMed. The results were compiled in a chart, where similarly themes were identified to created new themes. Results: The overall themes for this literature review are presented in six different themes. They are: Patients experiences of being independent, patients privacy, patients’ participation in being placed in a multiple-bed room, patients' experiences of being with others and how staffs’ response affects patients' experiences. The patients both positive and negative experiences are described. Discussions: The authors discuss the results based on Nordenfelt dignity concept, where dignity as moral stature, human dignity and the dignity of identity are involved. Keywords: Multiple-bed rooms, privacy, patients’ experience, dignity

No description available.

Bakgrund: Den senare tidens ökade effektiviseringskrav inom sjukvården har lett till att det numera är allt vanligare att patienter av motsatt kön får dela sal. Syfte: Att ta reda på manliga och kvinnliga patienters inställning till att dela vårdsal på kirurgiska vårdavdelningar. Metod: Kvantitativ deskriptiv enkätstudie av tvärsnittstyp med totalt 69 deltagare, vars medelålder var 64 år, vilka var inneliggande på två kirurgiska vårdavdelningar. Resultat: En övervägande del av patienterna ställde sig positiva till att dela sal med såväl flera patienter som patienter av motsatt kön. Dock tenderade kvinnorna att vara mindre toleranta till detta än männen. Kvinnorna utmärkte sig även då det gällde oro över kroppslig exponering och oro över att utsättas för smitta. En övervägande del av patienterna föredrog att samtal med vårdpersonalen gällande den egna vården hölls i enskilt rum. Slutsats: Studiens resultat visade att en stor del av de båda berörda avdelningarnas patienter ställde sig positiva till att dela sal, samtidigt som resultatet också synliggjorde områden i behov av förbättring. Ett sådant område skulle exempelvis kunna vara patientdelaktighet, i synnerhet gällande kvinnor vilka utmärkte sig som en särskilt utsatt grupp. / Background: The recent increased requirement in efficiency of healthcare has led to a situation where it is more common for patients of the opposite sex to share rooms. Aim: To explore male and female patients´ attitudes towards multi-bedded patient rooms. Method: Quantitative survey study with a total of 69 participating patients, whose mean age was 64 years, from two surgical wards. Results: The majority of patients had a positive view toward sharing a room with both several patients as well as patients of the opposite sex. However, women tended to be less tolerant of this than men. The women stood out even when it came to concerns about bodily exposure and concern about being exposed to infection. A majority of patients preferred that conversations with caregiver regarding their own care should be held in a private room. Conclusion: Results of the study showed that the majority of the two concerned wards patients were positive to share room, while the result also made areas in need of improvement visible. One example of such area could be patient involvement in care, especially regarding women who stood out as a particularly vulnerable group.

Bakgrund: Utvecklingen av vårdsalar på sjukhusen går mot fler enkelsalar och färre flerbäddssalar, men på det flesta sjukhus idag finns det både enkelsalar och flerbäddssalar. Sjuksköterskan placerar patienterna på respektive vårdsalar efter sin föreställning om vad som är mest lämpligt för patienten. Det finns en komplexitet i sjuksköterskans beslutsfattande och patients upplevelse samt önskan om salsplacering tas sällan i beaktning. För att göra vården personcentrerad är det av vikt att involvera och göra patienten delaktig i beslutsfattande kring vård på enkelsal eller flerbäddssal. Forskning om patienters upplevelse av att vårdas på enkelsalar och flerbäddssalar är bristfällig och bör undersökas vidare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på enkelsal och flerbäddssal på en somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet grundades på tolv vetenskapliga artiklar där åtta var av kvalitativ ansats och fyra var av mixad metod. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts i enlighet med Graneheim och Lundmans beskrivning. Samtliga tolv artiklar har analyserats, i artiklarna med mixad metod har endast de kvalitativa delarna av resultatet analyserats. Resultat: Ur dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Integritet i vårdsalen, där integritetens betydelse skildras i enkelsal och flerbäddssal. Att få vara privat i vårdsalen, som beskriver hur vårdsalen kan upplevas som en personlig miljö och inge ett fokus på sig själv. Gemenskap i vårdsalen, där behovet av gemenskap beskrivs i skilda kontexter på enkelsalar och flerbäddssalar. Beaktning i vårdsalen, som berör den ömsesidiga påverkan mellan patienter i vårdsalar. Slutsats: Upplevelsen av att vårdas på enkelsal och flerbäddssal är individuell för patienten. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att involvera och göra patienten delaktig vid placering på vårdsalarna,  för att bidra till en personcentrerad vård. Den här studien beskriver patienternas upplevelse och perspektiv av vad det innebär att vårdas på enkelsal och flerbäddssal. Den kan bidra med en förståelse hos sjuksköterskan för patientens upplevelse och genom det minska komplexiteten för sjuksköterskan i salsplaceringen.

Dagligen möts vårdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vårdrelationen. Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vården, visar att sekretesslagen inte alltid följs när patienter blir inlagda på sjukhus och samtal med vårdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vårdpersonal när medpatienter fanns på samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie där fyra kvinnor och en man, i åldrarna 30-50 år, intervjuades. Resultatet av studien visade att flertalet informanter upplevde samtalen med vårdpersonal kränkande inför medpatienter. Studien visade också att det fanns ett behov av avskilda samtal med vårdpersonal. Resultatet tyder på att det uppstår bristande informationsutbyte, vilket kan leda till att informanter tillbakahåller information som är viktig för fastställande av diagnos och behandlingar. Blivande sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan ta del av studiens resultat för att öka förståelsen för hur patienter upplever samtalen och därmed kunna bidra till förbättringar i omvårdnadssituationer. Framtida forskning inom området bör fokusera på att hitta lösningar som är praktiska, kostnadseffektiva, som följer lagen och där varje individs behov av avskilda samtal kan tillgodoses.

<p>Dagligen möts vårdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vårdrelationen. Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vården, visar att sekretesslagen inte alltid följs när patienter blir inlagda på sjukhus och samtal med vårdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vårdpersonal när medpatienter fanns på samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie där fyra kvinnor och en man, i åldrarna 30-50 år, intervjuades. Resultatet av studien visade att flertalet informanter upplevde samtalen med vårdpersonal kränkande inför medpatienter. Studien visade också att det fanns ett behov av avskilda samtal med vårdpersonal. Resultatet tyder på att det uppstår bristande informationsutbyte, vilket kan leda till att informanter tillbakahåller information som är viktig för fastställande av diagnos och behandlingar. Blivande sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan ta del av studiens resultat för att öka förståelsen för hur patienter upplever samtalen och därmed kunna bidra till förbättringar i omvårdnadssituationer. Framtida forskning inom området bör fokusera på att hitta lösningar som är praktiska, kostnadseffektiva, som följer lagen och där varje individs behov av avskilda samtal kan tillgodoses.</p>

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten. Det tredje huvudtemat benämns som Patienters upplevelse av att höra och föra ett samtal i en flerbäddssal med ett subtema; Draperiernas betydelse för avskildhet i en flerbäddssal. Det fjärde huvudtemat benämns som Svårigheter med att bevara avskildhet i en flerbäddssal med ett subtema; Strategier för att vara avskild i en flerbäddssal. Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversikten resultat, där författarna diskuterar resultatet utifrån livsvärldsbegreppet och konsensusbegreppet människa. I diskussionen lyfts de nämnda erfarenheter som förekom i resultatdelen och hur sjuksköterskan kan förhålla sig till och arbeta för att tillgodose patientens individuella behov. / Background: Being cared for in multiple-bed hospital rooms with other fellow patients can have both positive and negative experiences for patients. When a person takes the role of patient harbors she/he in a situation where the patient's privacy can be difficult conserved and dignity can be threatened. Aim: The aim was to explore patients' experiences of being cared for in multiple-bed hospital room with other fellow patients. Method: A literature review based on ten scientific studies, of which nine was qualitative and one was both qualitative and quantitative. The studies were obtained from CINAHL and PUBMED which are then analyzed and compiled. Results: The results are presented in four main themes and seven subthemes. The first main theme is referred to as being cared for in a multiple-bed room with three subthemes: The importance of having the company of fellow patients, promoting conversations of fellow patients and preserve the autonomy and dignity towards the staff .The second main theme is referred to as patients' experience of staying in a multiple-bed room with other fellow patients with a subtema; Being cared for in a mixed-gender multiple-bed room as a threat to dignity. The third main theme is referred to as Patients' experience of hearing and having a conversation in a multiple-bed room with a subtema; The curtains importance of privacy in a multiple-bed room. The fourth main theme is referred to as Difficulties with preserving privacy in a multiple-bed room with a subtema; Strategies to be private in a multiple-bed room. Discussions: The discussion is based on the literature review results, which the authors discuss the results based on the life-world concept and consensus concept of human. The discussion highlighted those experiences that occurred in the results section and how the nurse can relate to and work to meet individual patient needs.

Bakgrund: Som sjukvården ser ut idag är det vanligt att patienter vårdas på flerbäddssal vilket kan upplevas olika av patienterna. Det kan uppstå situationer där det är svårt att bevara patienternas integritet och autonomi vid vård på flerbäddssal. Syfte: Syftet med denna studie är att studera patienters upplevelse av att vårdas på flerbäddssal. Metod: Litteraturstudie med kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultat: En sammanställning av tolv artiklar gjordes. Fyra olika kategorier framkom; sömn, avskildhet, samvaro och välbefinnande. Patienter upplevde dels att de kunde bli störda av sina rumskamrater men vissa upplevde också en oro för att själva störa sina rumskamrater vilket påverkade patienternas sömnkvalitet. Gardinerna mellan sängarna på flerbäddssalen upplevdes ibland inte vara tillräckligt avskärmande eftersom rumskamraterna lätt överhörde privata konversationer. Något som uppskattades av patienterna var när sjuksköterskorna ansträngde sig för att bevara patienternas integritet, genom att exempelvis lägga över en extra filt för att minska kroppslig exponering. Patienterna kunde känna en gemenskap sinsemellan på flerbäddssalarna och kunde därmed finna tröst och trygghet i varandra. Slutsats: Att patienten får känna att hen har ett privat utrymme och möjlighet till avskildhet upplevdes vara mycket viktigt vid vård på flerbäddssal. Emellertid upplevdes flerbäddssalen som hemtrevlig av andra patienter som kände ett behov av ett socialt umgänge och det var ofta positivt att ha sällskap av en rumskamrat eftersom patienterna kände en gemenskap och därmed kunde finna tröst och trygghet hos varandra. Eftersom varje individ är unik och upplever situationer på olika sätt kan inte sjuksköterskan förutsätta att alla vill vårdas på samma sätt. En sjuksköterska bör vårda varje patient på ett individanpassat sätt där sjuksköterskan värnar om patientens integritet. / Background: As medical care looks today it is common for patients to be treated in a multi-bed room, which can be experienced differently by patients. There may be situations where it is difficult to preserve the patient's integrity and autonomy when being treated in a multi-bed room. Purpose: The purpose of this study was to study the patient's experience of being treated in a multi-bed room. Method: A literature study with qualitative articles from the databases Pubmed and Cinahl. Results: A compilation of twelve articles was made. Four different categories emerged; sleep, privacy, fellowship and well-being. These categories describe the patient's experience of care in a multi-bedroom. Some patients experienced that they could be disturbed by their roommates. However, some patients were anxious about interfering with their roommates themselves, which affected the patient's sleep quality. The curtains between the beds in the multi-bed room were sometimes not sufficiently shielded which lead to the roommates easily overheard private conversations. The patients appreciated when the nurses attempted to maintain patient integrity, for example by adding an extra blanket to reduce bodily exposure. Patients could feel a fellowship with each other in the multi-bed rooms, thus finding comfort and security in each other. Conclusion: The feeling of having a private space and the possibility of privacy was very important when getting care in a multi-bedroom. However, other patients felt that the multi-bedroom was homelike because they enjoyed the social interaction. Therefore, it was often positive to have a roommate. The patients felt a fellowship and thus found comfort and security with each other. Because everyone is unique, they experience situations differently and the nurse cannot assume that everyone wants to be cared for in the same way. A nurse should take care of each patient in an individualized manner where the nurse is responsible for the patient's integrity.

Det finns inte mycket forskning kring hur patienternas inställning är till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet och vad det har för betydelse i sjuksköterskans planering av var patienterna ska placeras för sin vård. Syftet med denna studie var att undersöka patienternas inställning till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet. Metoden som användes var en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik. Ett eget utvecklat frågeformulär framställdes och delades ut av sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningen till patienterna som ville delta i studien. Resultatet var att patienterna, oavsett ålder, ställde sig positiva till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet och upp till tre medpatienter på salen. Det fanns enstaka patienter som ställde sig helt negativa och ville ligga på ett enkelrum och detta ligger på sjuksköterskans ansvar att vara lyhörd till. Det fanns även en patientgrupp som var födda mellan åren 1970-1995 som uttryckte en oro över att kroppsligt blottas men kunde åtgärdas genom god användning av draperierna på salen. Eftersom denna studie hade en tidsbegränsning och endast hade 46 deltagande patienter är det svårt att generalisera resultatet och mer forskning krävs inom ramen för detta ämne. / There is not much research on how patients' attitude is to be cared for in a multiple bedroom with patients of the opposite sex and how its significanct in the nurse scheduling of were to place patients in their caretime. The purpose of this study was to examine patients' attitudes to be cared for in a multiple bedroom with patients of the opposite sex. The method that was used was a quantitative approach with descriptive statistics. An own developed questionnaire was prepared and distributed by the nurses in the emergency department for patients who wanted to participate in the study. The result was that patients, regardless of age, were in favor of being cared for in a multiple bedroom with patients of the opposite sex and up to three other patients in the ward. There were some patients who stood completely negative and wanted to sleep in a single room and this is the nurse's responsibility to be sensitive for. There was also a group of patients who were born between 1970-1995 who expressed a concern that physically be exposed but could be addressed through good use of curtains in the room. Because this study had a time limit and only had 46 participating patients, it is difficult to generalize the results, and more research is required in connection with this topic.

Background: In today's healthcare, it is common for patients to be treated with other patients in a shared room. Patients' experience of being cared for in a shared room can be experienced differently from individual to individual. Purpose: The purpose of this literature review is to investigate patients’ experience of being cared for in a shared room. Method: Literature study with qualitative studies and quantitative studies from the databases CINAHL and PubMed. Results: The result is based on 13 studies with qualitative and quantitative methods. After reviewing all the articles, it resulted in three themes, “Privacy, Well-being and Environment”. The patients had a positive experience with the shared room as it brought a community between the patients in the ward, it created an opportunity to find comfort and think about something other than their health condition. High noise level, impaired sleep, room structure with limited access to windows were perceived as something negative for the patients' experience of being cared for in a shared room. The patients also felt that their integrity and dignity were not respected to the same extent in a shared room. Conclusion: Patients' experiences of being cared for in a shared room can differ greatly. In order for nurses to be able to adapt the care, when it is possible, to each individual patient's needs, it is important to know which factors are decisive for the patients' health. The care environment is of great importance for the psychosocial environment, shared room can both increase well-being but can also give a negative experience for the patient.