Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög. Vidare syftar uppsatsen till att få en bättre förståelse för vilka faktorer som antas påverka benägenheten att bo i etniska enklaver i Stockholms län. Flera tidigare studier visar på länders kulturella likheter och skillnader vilket kan hjälpa till att förklara etniska enklavers olika omfattning. Uppsatsen tar upp tre förklaringar som hjälper till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver. Dessa är socioekonomiska faktorer, individens boendepreferenser och diskriminering. De flesta forskare är överens om de socioekonomiska faktorernas relevans men menar att detta inte kan förklara fenomenet ensamt. Kvantitativ metod har använts och regressionsanalys ligger till grund för resultatet. Datamaterialet är baserat på ett slumpmässigt urval där 7102 individer ingår i analysen. Individers boendepreferenser och diskriminering går inte att mäta utifrån registerdata. Därför har dessa förklaringsmodeller inte ingått i regressionsanalysen utan endast diskuterats som eventuella förklaringar till skillnader i individers benägenhet att bo i etniska enklaver. Resultatet av regressionsanalysen visar att det finns etniska enklaver inom Stockholms län. Det går också att urskilja stora skillnader mellan individer från olika födelseländer vad gäller benägenheten att bo i etniska enklaver. De socioekonomiska faktorerna hjälpte inte till att förklara benägenheten att bo i etniska enklaver i samma utsträckning som antagits, varför diskriminering och den fria viljan antas ha stor betydelse. Dock tycks de tre olika förklaringsmodellerna, socioekonomiska faktorer, boendepreferenser och diskriminering, alla bidra till en ökad förståelse för benägenheten att bo i etniska enklaver.

The purpose of this paper is to investigate segregation from an accommodation perspective. The essay questions how the residents of Ronna feel about their neighborhood and what they think of other people's views of their area. Our purpose is to conduct a qualitative study of whether or not individuals experience residential segregation in Ronna. The essay is based on qualitative interviews, which were conducted with five people who have lived in Ronna for at least five years and who define themselves as Assyrians/Syrians. To analyze our empirical data, we have used two theoretical perspectives. One by Westin and Elias & Scotson, which is the theory about social groups - established and outsiders. The second theory explains how ethnic boundaries and enclaves occur. With the support of previous research, we highlight and define the fundamental factors causing segregation. After analyzing our empirical data, we concluded that residential segregation is a broad concept and that there are several factors that lead to segregation. The result of the study indicates that all informants thrive in their neighborhood and feel a solidarity and cohesion with each other. In Ronna the Assyrian/Syrian is a dominant ethnic community which has formed a strong “We” – group in their neighborhood. / Syfte med denna studie är att belysa boendesegregationen i Ronna ur de boendes perspektiv. Med stöd av några teoretiska perspektiv besvaras frågan om hur invånare i Ronna upplever sitt bostadsområde, samt hur de förhåller sig till andras uppfattningar och föreställningar om sitt område.Studiens syfte uppnås genom en kvalitativ studie om individers upplevelser kring boendesegregationen i Ronna. Uppsatsen är uppbyggd utifrån kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts med fem personer i åldrarna 30-45 som för närvarande bor i Ronna sedan minst fem år tillbaka, alla dessa individer definierar sig som assyrier/syrianer. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Den ena av dessa är det samhällsvetenskapliga forskningsinriktning som studerar sociala grupper - etablerade och outsiders, därefter har denna teori kompletterats med ett ytterligare teoretiskt perspektiv som redogör för hur etniska gränser och enklaver uppstår. Med hjälp av tidigare forskning belysas och definieras olika bakomliggande faktorer som kan orsaka boendesegregation inom ett bostadsområde. Analysen av intervjumaterialet visar att boendesegregation är ett omfattande fenomen där flera faktorer ger upphov till att segregation uppstår. Studieresultatet påvisar att i Ronna är assyrier/syrianer en dominerande folkgrupp som har skapat en stark vi-grupp i sitt bostadsområde. Samtliga informanter trivs bra i sitt bostadsområde, samt känner en stark gemenskap och tillhörighet.