<p>Entreprenörskap skapar nya idéer, nya produkter och nya jobb och är därmed viktigt för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige blir det en alltmer globaliserad ekonomi, som leder till strukturförändringar i näringslivet. För att Sverige ska klara av den framtida tillväxten behövs fler företag startas. Företag är bra för samhället. Med inspiration från Gartner´s resonemang om att intresset inom entreprenörskap skall fokuseras på hur organisationen uppstår och bildas, är vårt syfte med uppsatsen att studera och klargöra faktorer som påverkar framväxten av entreprenörskap. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod som fokuserar på närhet till det man undersöker och vi har genomfört fem intervjuer med fem olika entreprenörer som på ett eller annat sätt har tagit hjälp av Drivhuset i Gävleborg i samband med deras verksamhetsetablering. Teorierna som finns i uppsatsen utgår ifrån ett processrelaterat perspektiv inom entreprenörskap, där vi har valt att behandla entreprenörens egenskaper och familjens påverkan, samt nätverket. Dessa tre teman har utvecklats från intervjuerna och utgör stommen i såväl empiri- som teori- och analysdelen. Vårt arbete indikerar att dessa tre faktorer; entreprenörens egenskaper, familjens påverkan och nätverket sammantaget framkallar intentionen om skapandet mot entreprenörskap. Vad som också framgår är att delarnas påverkan inte behöver vara av samma omfattning. Detta innebär att dessa faktorer har olika stor påverkan på individen och hos vissa entreprenörer finns inte ens alla faktorer representerade. Individen kan ändå bedriva framgångsrikt entreprenörskap.</p> / <p>Entrepreneurship creates new ideas, new products and new jobs and is thereby important for a country’s economic development. Sweden is shifting toward a more globalised economy, which in turn leads to structural changes in trade and industry. More companies must be created if Sweden is to handle growth in the future. Companies are good for the society. Inspired by Gartner’s discussion that interest in entrepreneurship should be focused upon how organisations arise, our purpose with this paper is to study and clarify the factors that influence entrepreneurial growth. We have chosen a qualitative approach in our study about the influencing factors, a method emphasising nearness to the object studied. We have performed five interviews with five different entrepreneurs who in one way or another received assistance with their business establishment from Drivhuset in Gävleborg. The theories in this paper have a process orientated perspective in entrepreneurship where we have chosen to discuss the entrepreneur’s characteristics, the influence of family, and the entrepreneur’s own network. These three themes have evolved from the interviews and they make up the framework in the empirical as well as the theoretical and analytical parts. Our study indicates that it is these factors—the entrepreneur’s characteristics, family influence and networking—which together lie behind the creative intention that precedes entrepreneurship. The results also show that each specific influencing component doesn’t necessarily occur to the same extent as the others. This means that the factors have different effects on the individual and that not all factors are influential with some entrepreneurs. These individuals can still become successful entrepreneurs.</p>

Entreprenörskap skapar nya idéer, nya produkter och nya jobb och är därmed viktigt för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige blir det en alltmer globaliserad ekonomi, som leder till strukturförändringar i näringslivet. För att Sverige ska klara av den framtida tillväxten behövs fler företag startas. Företag är bra för samhället. Med inspiration från Gartner´s resonemang om att intresset inom entreprenörskap skall fokuseras på hur organisationen uppstår och bildas, är vårt syfte med uppsatsen att studera och klargöra faktorer som påverkar framväxten av entreprenörskap. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod som fokuserar på närhet till det man undersöker och vi har genomfört fem intervjuer med fem olika entreprenörer som på ett eller annat sätt har tagit hjälp av Drivhuset i Gävleborg i samband med deras verksamhetsetablering. Teorierna som finns i uppsatsen utgår ifrån ett processrelaterat perspektiv inom entreprenörskap, där vi har valt att behandla entreprenörens egenskaper och familjens påverkan, samt nätverket. Dessa tre teman har utvecklats från intervjuerna och utgör stommen i såväl empiri- som teori- och analysdelen. Vårt arbete indikerar att dessa tre faktorer; entreprenörens egenskaper, familjens påverkan och nätverket sammantaget framkallar intentionen om skapandet mot entreprenörskap. Vad som också framgår är att delarnas påverkan inte behöver vara av samma omfattning. Detta innebär att dessa faktorer har olika stor påverkan på individen och hos vissa entreprenörer finns inte ens alla faktorer representerade. Individen kan ändå bedriva framgångsrikt entreprenörskap. / Entrepreneurship creates new ideas, new products and new jobs and is thereby important for a country’s economic development. Sweden is shifting toward a more globalised economy, which in turn leads to structural changes in trade and industry. More companies must be created if Sweden is to handle growth in the future. Companies are good for the society. Inspired by Gartner’s discussion that interest in entrepreneurship should be focused upon how organisations arise, our purpose with this paper is to study and clarify the factors that influence entrepreneurial growth. We have chosen a qualitative approach in our study about the influencing factors, a method emphasising nearness to the object studied. We have performed five interviews with five different entrepreneurs who in one way or another received assistance with their business establishment from Drivhuset in Gävleborg. The theories in this paper have a process orientated perspective in entrepreneurship where we have chosen to discuss the entrepreneur’s characteristics, the influence of family, and the entrepreneur’s own network. These three themes have evolved from the interviews and they make up the framework in the empirical as well as the theoretical and analytical parts. Our study indicates that it is these factors—the entrepreneur’s characteristics, family influence and networking—which together lie behind the creative intention that precedes entrepreneurship. The results also show that each specific influencing component doesn’t necessarily occur to the same extent as the others. This means that the factors have different effects on the individual and that not all factors are influential with some entrepreneurs. These individuals can still become successful entrepreneurs.

This thesis describes the connection between mundane societalentrepreneurship and local area development in a rural sparsely populatedcontext. It is a qualitative study from a holistic view on the actors. The empiricalwork consists of three deep case studies from one of the most sparsely populatedregions in Europe. The ongoing activities in these rural villages are described fromdifferent perspectives focused on who is the local entrepreneur and how did theyachieve what they have done. The method was to listen to the whole story fromdifferent perspectives. The results from the deep interviews were thematicallyanalysed to find similarities between the different cases. These similarities werethen the base for a new model of the attributes needed among the actors in avillage to reach local area development and one model of what roles a localentrepreneur can play to start up activities for local area development.One key result in the study was the varieties of reasons to act among the actorsand their similarities in results on the local area development. Regardless of whattheir motivation was according to different kinds of entrepreneurship models, theiractions all had similar effect on the local area development.The main scientific counts here were; the connection between mundane actionsand their role to teach and inspire others to start acting or learn more about specificfields. One other empirical contribution is the importance of having fun whiledeveloping networks and making volunteers work hard to reach a common goal.The Model of Attributes needed for Local Area Development from a holistic actorperspective and the similar results in local area development regardless of theentrepreneurial motivation to act in the different cases are other contributions. / Denna licentiatavhandling handlar om vardagligt samhällsentreprenörskap iform av landsbygdsaktivering och inspiration med exempel frånbefolkningsmässigt små byar belägna i Jämtlands län. Syftet med denna heltkvalitativa ansats är att beskriva lokala företagares roll och engagemang förutvecklingen i deras hembygder. Resultatet är en beskrivande modell medgemensamma parametrar som funnits med i byarnas utveckling och en modellöver vilka olika roller en entreprenör kan.Landsbygden står inför många utmaningar, inte minst har utglesning avbefolkningen aldrig gått snabbare än nu (SWECO, 2014).Samhällsentreprenörskapet som beskrivs handlar om att invånare tar tag ihembyns egen framtid och skapar aktiviteter som känns meningsfulla för demsjälva och uppskattade lokalt på landsbygden. Tillsammans har gemensammaansträngningar gjort att de undersökta byarna skapat något exceptionellt inom sinegen nisch. Denna utgångspunkt leder vidare till kopplingen mellan lokalaföretagare, vardagligt entreprenörskap och dess direkta påverkan på lokalutveckling.De teoretiska bidragen i licentiatavhandlingen är en beskrivning av fenomenetvardagligt samhällsentreprenörskap och dess koppling till lokal utveckling.Beskrivningen fördjupas med fokus på vardagliga aktiviteter med framtagnamodeller. Licentiatavhandlingen beskriver vardagligt samhällsentreprenörskap iform av aktiviteter för lokal utveckling. Här är det exempel på vardagliga utbytenoch aktiviteter med många timmars engagemang som har gett resultat. De trebyarna har lyckats aktivera familjer och grannar, de som själv har velat delta.Tillsammans har de skapat något som gett mervärden och som de själva tyckt harvarit till det bättre. Detta har byarna även uppmärksammats för på olika vis. Dehar i sin tur spridit sitt engagemang och inspirerat andra byars invånare till attockså ta initiativ och agera för egen lokalutveckling. Utifrån arbetet i de olikabyarna gjordes en gemensam modell av påverkande utvecklingsfaktorer.Det andra teoretiska bidraget är beskrivningen av vilka drivkrafter som lågbakom valet att agera och dess koppling till den lokala utvecklingen. Oavsettvilken drivkraft som låg till grund för entreprenören blev utfallet snarlikt för denlokala utvecklingen. Även om det fanns en drivkraft att tjäna pengar i vissa fallblev resultatet en typ av samhällsnytta direkt i byn i alla fall. Ett vardagligtentreprenörskap inspirerade till ökad aktivitet för utveckling och blev på så vis tillett vardagligt samhällsentreprenörskap.

Vid entreprenader förekommer ett begrepp som kallas ÄTA (Ändringsarbete, Tilläggsarbete och Avgående arbete). Ett ÄTA-arbete uppstår när beställaren under entreprenadtidens gång föreskriver något som inte är angivet i kontraktshandlingarna. ÄTA är dessutom beställarens garanti för att dennes önskemål med investeringen blir som det är tänkt. Entreprenören är vid sådana tillfällen både berättigad och skyldig att utföra dessa ÄTA-arbeten mot ersättning. Detta står att läsa i standardavtalen AB 04 och ABT 06 som entreprenadavtalen ofta grundas på.1 När det kommer till entreprenörens rätt att erhålla betalning för arbeten som denne anser inte ingår i kontraktsarbetena kallas det för ”arbeten likställda med ÄTA-arbeten” (vidare kallat likställda arbeten). Den bestämmelsen återfinns i 2:4 i standardavtalen.  Regleringen gällande likställda arbeten verkar till synes väldigt genomtänkt och belyst av upphovsmännen i föreningen Byggandets kontraktskommité (BKK). Det har dock visat sig att den bestämmelse som skapats för att råda bot på eventuella problem när verkligheten avviker från det förmodade, inte sällan vållar meningsskiljaktigheter mellan parterna. Samtidigt som entreprenören vill ha extra betalt för arbeten som inte står med i kontraktet, så ligger det i beställarens intresse att betala så lite som möjligt utöver kontraktssumman. En fråga som väckt min nyfikenhet är hur en tvist om betalning för likställda arbeten kan bli så omfattande och handla om ett belopp om 21 miljoner kronor som i NJA 2015 s. 3.2 Informerade entreprenören inte beställaren om att de ansåg att det förelåg ett likställt arbete? Inhämtade entreprenören beställarens synpunkter, som i sin tur förklarade att de var av en annan åsikt? I händelse av det senare, varför fortsatte entreprenören att utföra likställda arbeten vid äventyr av att inte erhålla betalning? Eller har entreprenören inhämtat beställarens synpunkter utan att erhålla ett positivt svar av beställaren men valt att fortsätta ändå för att senare tvista om saken?  Hade det inte varit en mindre riskabel lösning för entreprenören att häva kontraktet i stället för att riskera att arbeta utan att erhålla betalning? Det känns i sammanhanget som att entreprenören står för en större del av riskerna när det kommer till de likställda arbetena och kostnaderna som uppstår. Under den senaste 15-årsperioden då AB 04 och ABT 06 varit gällande har BKK genom de nu gällande standardavtalen, och Högsta domstolen (HD) med sina prejudicerande domar, fastställt hur de grundläggande begreppen och rekvisiten ska tolkas när det gäller regeln om likställda arbeten i 2:4 och framförallt frågor om hur de här aktuella bestämmelserna i kapitel 2 i standardavtalen ska tolkas.  Uppsatsen handlar således om likställda arbeten och problematiken kring det begreppet.