Das Ziel dieser Arbeit lag in der Erstellung eines Umweltkennzahlensystems für das Unternehmen Brose, welches als Tools zur Steuerung der Prozesse eingesetzt werden kann. In einer wissenschaftlichen Ausarbeitung wurde das Umweltkennzahlensystem analysiert. Unter Zuhilfenahme verschiedener Normen und Leitfäden des BMU und UBA entstand ein neues Umweltkennzahlensystem, das den allgemeinen und den speziellen Anforderungen Broses gerecht wird. Die Projektarbeit hat Verbesserungspotenziale des vorher bestehenden Umweltkennzahlensystems aufgedeckt, die durch die Neuerstellung behoben worden sind. Das neue Umweltkennzahlensystem ist darauf ausgelegt, im Unternehmen aktiv als Managementtool genutzt zu werden, anhand dessen Entscheidungen getroffen werden und das eine Frühwarnfunktion übernimmt.

Das Ziel dieser Arbeit lag in der Erstellung eines Umweltkennzahlensystems für das Unternehmen Brose, welches als Tools zur Steuerung der Prozesse eingesetzt werden kann. In einer wissenschaftlichen Ausarbeitung wurde das Umweltkennzahlensystem analysiert. Unter Zuhilfenahme verschiedener Normen und Leitfäden des BMU und UBA entstand ein neues Umweltkennzahlensystem, das den allgemeinen und den speziellen Anforderungen Broses gerecht wird. Die Projektarbeit hat Verbesserungspotenziale des vorher bestehenden Umweltkennzahlensystems aufgedeckt, die durch die Neuerstellung behoben worden sind. Das neue Umweltkennzahlensystem ist darauf ausgelegt, im Unternehmen aktiv als Managementtool genutzt zu werden, anhand dessen Entscheidungen getroffen werden und das eine Frühwarnfunktion übernimmt.

<p>Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen.</p><p>Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om.</p><p>I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.</p> / <p>This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry.</p><p>The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company.</p><p>In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.</p>

Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen. Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om. I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. / This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry. The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company. In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.

Nowadays, societies all over the world understand that economic organizations have higher obligations than merely providing the market with of goods and services. They are expected to minimize the social and environmental impacts that may result from their activities. The Social and Environmental Accountancy aims to measure, control and economically demonstrate the environmental assets and liabilities resulting from those impacts. Nevertheless, previous studies have found an obstacle to the operationalization of the social and environmental accountancy for professionals of the field. This condition may be a result of flaws of the teaching process, specifically with reference to the didactic content of this discipline. The thesis aims to investigate if the contents of social and environmental accountancy, contrary to traditional accountancy, are centered exclusively in the theoretical part of the discipline failing to promote practical teaching. The objective of this study is to analyze the characteristics of social and environmental teaching in Accounting Sciences and to enable new structures for teaching its contents. The Critical Analysis of a Speech was used as methodology to investigate the didactic pedagogical elements of the discipline of Social and Environmental Accountancy and the disciplines of Traditional Accountancy in Higher Education courses. It also aims to identify elements of didactic and methodological similarities and divergences that support our thesis and allow us to propose a solution to the presented issue, contributing to the development of accountancy in the social and environmental field, focusing on providing it with more theoretical development and means to its teaching and applicability.________________________________________________________________________________________________________________________________ / Las sociedades en todo el mundo entienden hoy que las organizaciones económicas poseen obligaciones que exceden la simple producción de bienes y servicios al mercado. Se les corresponde minimizar los impactos Socioamientales negativos derivados de sus actividades. La Contabilidad Socioambiental objetiva medir, controlar y demonstrar económicamente passivos y activos ambientales resultantes de esos impactos. Sin embargo, estúdios apuntan dificultades en la operacionalización de la contabilidad Socioambiental por los profesionales del área. Esta situación ya se origina en fragilidades del proceso de enseñanza, especificamente en lo que se refiere al contenido didáctico de esa disciplina. En nuestras investigaciones vemos que los contenidos de la contabilidad Socioambiental, a diferencia de los de la contabilidad tradicional, se centran sólo en la parte teórica de la disciplina sin promover su enseñanza práctica. El objetivo de esta investigación fue analizar las características de la enseñanza Socioambiental en las Ciencias Contables y possibilitar una nueva estructura para enseñanza de su contenido, utilizando metodologicamente, en un estudio comparativo, el Análisis Crítico del Discurso en elementos didácticos pedagógicos de la disciplina Contabilidad Socioambiental y de disciplinas de la Contabilidad Tradicional de los cursos de la graduación. Identificamos así elementos de similitud y divergencia didácticametodológica que comprobaron nuestra tesis, a partir de eso proponemos la institución de un menú con temas y objetivos específicos. Este contenido puede ser objeto para la composición de uma nueva obra didáctica, basada en ejercicios de la contabilidad ambiental, didácticamente similares a las demás obras de la ciencia contable, dirigidas a los alumnos de la graduación, con ello contribuyendo al desarrollo de la contabilidad en el campo ambiental, dotándola más robustez práctica para su enseñanza y aplicabilidade. / As sociedades em todo o mundo entendem hoje que as organizações econômicas possuem obrigações que excedem a simples produção de bens e serviços ao mercado. Cabem a elas minimizarem os impactos Socioambientais negativos decorrentes de suas atividades. A Contabilidade Socioambiental objetiva mensurar, controlar e demonstrar economicamente passivos e ativos ambientais resultantes daqueles impactos. Todavia, estudos apontam dificuldades na operacionalização da contabilidade Socioambiental pelos profissionais da área. Essa situação já se origina em fragilidades do processo de ensino, especificamente no tocante ao conteúdo didático dessa disciplina. Verificamos em nossas pesquisas que os conteúdos da contabilidade Socioambiental, diferentemente dos da contabilidade tradicional, centram-se apenas na parte teórica da disciplina sem promover seu ensino prático. O objetivo desta pesquisa foi analisar as características do ensino Socioambiental nas Ciências Contábeis e possibilitar uma nova estrutura para ensino de seu conteúdo, utilizando metodologicamente, num estudo comparativo, a Análise Crítica do Discurso em elementos didáticos pedagógicos da disciplina Contabilidade Socioambiental e de disciplinas da Contabilidade Tradicional de cursos da graduação. Identificamos assim elementos de similaridade e divergência didáticametodológica que comprovaram nossa tese, a partir disso propomos a instituição de uma ementa com temas e objetivos específicos. Tal conteúdo pode ser objeto para composição de uma nova obra didática, alicerçada por exercícios de contabilização ambiental, didaticamente similares as demais obras da ciência contábil dirigidas aos alunos da graduação, com isso contribuindo para o desenvolvimento da contabilidade no campo ambiental, dotando-a de mais robustez prática para a seu ensino e aplicabilidade. / São Cristóvão, SE