Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem för såväl vuxna som för barn. Problemet ökar ständigt och över 40 miljoner barn under fem år är drabbade världens över. Miljö, ärftlighet och livsstil är bidragande faktorer till problemet. Övervikt och fetma kan direkt skada barnets hälsa, hens möjligheter till vidare studier, jobb och fortsatt livskvalitet. Många bibehåller den höga vikten från barnaår som vuxen och riskerar flertalet sjukdomar som följd. På grund av detta är det viktigt med insatser som förebygger problemet tidigt i barnets liv. Syftet med studien var att undersöka vilka insatser som gjorts för att förbättra hälsomarkörer och minska risken för övervikt och fetma hos barn i förskoleåldern (0–7 år). Följande två frågeställningar inkluderades för att besvara studiens syfte: Vilka insatser har studerats för att förebygga och behandla barn med övervikt och fetma? Vilken evidens finns för de olika insatserna? Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där en systematisk sökning av litteratur gjordes i databasen PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklarna tillämpades och därefter inkluderades 20 studier. Resultatet från de inkluderade studierna visade att flera olika interventioner har genomförts för att minska risken för övervikt och fetma hos barn. Insatserna innehöll antingen insatser med fokus på fysisk aktivitet, kostmönster eller multikomponenta interventioner med åtminstone tre av följande komponenter: fysisk aktivitet, kostförändring, motiverande samtal, familj, IT, återhämtning, förskola, BVC eller någon form av beteendeförändringsstrategi. De studier som kunde påvisa evidens för sin insats innehöll antingen multikomponenta interventioner eller insatser med fokus på kostförändring. De inkluderade även föräldrarna i olika utsträckning. Slutligen rekommenderas utvecklandet av nationella riktlinjer med multikomponenta åtgärder till hela familjen för att stärka hälsan och minska risken för en fortsatt ökning av barnövervikt och fetma. Vidare forskning bör fokusera på longitudinella studier i en svensk kontext samt även undersöka sektorövergripande insatser. / Overweight and obesity is a major public health problem, affecting both children and adults. The problem is constantly increasing and over 40 million children under the age of five are affected worldwide. Environment, heredity, and lifestyle are contributing factors. Overweight and obesity at a young age tend to be maintained into adulthood. It can directly damage the child's health, the opportunities for further studies, jobs, and quality of life. Interventions that prevent the problem in early childhood are important. The purpose of the study was to examine what interventions have been made to improve health markers and reduce the risk of overweight and obesity in preschool children (0-7 years). The following two issues were included: What interventions has been examined to prevent and treat children with overweight and obesity? Which evidence does these interventions have? The conducted method was a literature study with a systematic literature search in PubMed. A quality review of the articles was applied, and 20 studies were included. The results from these studies showed that several different interventions have been made to reduce the risk of overweight and obesity in children. The interventions included physical activity, dietary patterns or multicomponent interventions with at least three of the following components: physical activity, dietary change, motivational interviewing, family support, IT, recovery, preschool, BVC or a behavior change strategy. The studies that achieved evidence for their interventions included either multicomponent interventions or interventions for dietary change. They also included the parents. Finally, the development of national guidelines with multicomponent, family-based interventions is recommended to promote health and reduce the risk for further increase of childhood overweight and obesity. Further research needs to develop longitudinal studies in a Swedish context and examine interventions that reaches a comprehensive, multisectoral level.

No description available.

Under 2020 har pandemin haft stor påverkan på mänskligheten och oron över det nya coronavirusets konsekvenser har stegrat. Internationella studier tyder på att psykiska besvär har ökat under pandemin. Social distansering har uppmanats och många yrkesarbetare har jobbat hemifrån för att undvika smittspridning men det finns även många samhällsviktiga yrken där yrkesarbetare dagligen måste möta människor i sitt arbete. Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader på nivå av oro mellan personer som arbetar på distans och personer som inte gör det till följd av Covid-19.  ●       Hur ser oronivåerna ut för yrkesarbetare under Covid-19 pandemin? ●       Finns det skillnad mellan respektive grupper? ●       Ökar eller minskar oron beroende på risk för exponering? Metod  Studien har genomförts med en kvantitativ forskningsmetod där en Google enkät har utformats för datainsamling. Enkäten består av åtta slutna frågor som var utformade för att vara enkla att besvara. För att få en bild över orosnivåer hos yrkesarbetare under en viss tidpunkt och att mäta skillnader, utformades studien som en tvärsnittsstudie. Google Enkäten samlar enkätsvaren i en Excelfil, online. Det har gjorts av praktiska, kostnadseffektiva och etiska skäl. Det gör att fysiska möten inte har behövt ske för resultatinsamlingen. Upplägget följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring Covid-19 om minskade antal möten.  ResultatResultatet visar en skillnad på 0,15 enhet mellan deltagarna som arbetade på distans och mellan de som inte gör det (p=0,70). Det betyder att studien inte visar några signifikanta skillnader mellan de olika grupperna. Mellan grupper som antas haft högre exponering för Covid-19 under arbetet och de som antas ha haft minst exponering för Covid-19 under arbetet finns det skillnad på 0,66 enheter (p=0,17). Det betyder att det inte heller fanns signifikanta skillnader mellan olika exponering. SlutsatsResultatet från studien visar inga skillnader i oro mellan personer som på grund av Covid-19 arbetade på distans och personer som inte gjorde det.

The workplace is a central arena in a public health perspective and an environment where adults spend a large portion of their time. To work towards it, is therefore essential to promote health within a workplace. In working life health promotion work can be applied by taking in factors within the demand-control-support-model. The model describes within the study how individuals experience factors such as demand, control and social support within the work- and private life. The study applies the concepts in combinations with each other and in connection with the change from work in offices, to work placed at home.  The aim of the study is to examine how employees in a municipality experience changes in their working conditions during the covid-19 pandemic. This thesis is a qualitative study that includes a targeted sample with six semi-structured interviews with employees at a municipality outside Stockholm. The questions in the interview were formulated according to the factors of demand, control and social support.  The results show shortly that working from home has meant that the work can be planned more freely during the days of the week. The participants perceived/experienced support from their employer and families during the transition however some expressed that they lacked social affinity from their colleagues. The respondents express different strategies to balance private life and work, their strategies depending on pre-conditions.  Keywords: Demand-Control-Support, Municipality, Qualitative, Work from home, Working environment.

Syfte och frågeställning: Syftet är att undersöka elevers upplevda självförmåga och stress i gymnasiet. Den här studien handlar primärt om hur stressnivån hos gymnasieelever påverkas av deras självförmåga. Detta kommer att behandlas genom följande frågeställningar: Hur påverkas elevers upplevda stressnivå av deras självförmåga? Finns det skillnad kring självförmågan och stress mellan flickor och pojkar? Vilka yttre faktorer bidrar med självförmågan och stress?    Metod: En kvantitativ studie har genomförts med datainsamlingar med hjälp av en strukturerat webbenkätundersökning bland svenska gymnasieelever. Totalt har 39 respondenter deltagit där det består 21 flickor och 15 pojkar. Datat har blivit analyserats genom att använda SPSS, specifik med analysmetoder av frekvens, korrelation, linjär regression och t-test.   Resultat: Självförmågan hade en signifikant effekt med – 33,9 %, vilket innebär att med hög upplevd självförmåga så efterföljs det med någorlunda minskad stress. T-testet visade en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor kring deras självförmåga, där pojkar fick ett högre värde. Gällande stress fick flickorna en aning ett högre värde, men däremot kunde inte t-testet identifiera någon signifikant skillnad. Skola och familj är de primära inflytande kring yttre faktorer som bidrog till elevernas självförmåga, medan skolan är den primära som har ett inflytande kring yttre faktorer som bidrar till deras stress.   Slutsats: Resultatet i denna studie har visat en kausalitet mellan självförmågan och stress bland eleverna. Vi föreslår att svenska skolor bör vidta åtgärder för att öka elevernas självförmåga och därmed minska deras stressnivå. / Aim: The aim of this study is to investigate Swedish high school student’s perceived self-efficacy and stress. This study primarily intents to analyze how the stress levels of students is affected by their level of self-efficacy. This is adressed through the following research questions: How is students’ perceived stress level affected by their level of self-efficacy? Are there any differences concerning stress and self-efficacy between girls and boys? What external factors contribute to the self-efficacy and stress?   Method: A quantitative study has been carried out through data collection using a structured web survey that has been sent out among Swedish high schools. In total, 39 respondents have participated. Data has been analyzed using SPSS, specifically with analysis of frequencies, correlations, linear regression analysis and t-test.   Result: The self-efficacy had a significant effect on stress with – 33,9 %, which signifies that with raised self-efficacy follows somewhat decreased stress. The t-test showed a significant difference between girls’ and boys’ self-efficacy, where the value for boys was higher. Regarding stress, the girls’ stress levels were somewhat higher, however the t-test could not identify a significant difference. School and family were the primary influencing external factors when it comes to what contributes to self-efficacy, whereas school is the primary influencing external factor that contributes to stress.   Conclusion:  The results of the study have proven a causation between self-efficacy and stress among students. We therefore suggest that Swedish school should implement measures to increase self-efficacy among students, thereby reducing their stress level.

No description available.

Roxström, M. (2023) Can children’s yoga in preschool be a method to promote educators' working environment? Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden. The purpose of the study was to investigate whether children's yoga can be a method to promote preschool educators' work environment. This study was qualitative and method for collecting data consisted of semi-structured qualitative interviews conducted with five preschool educators. The data was analyzed to find patterns and categories using a content analysis. The analyzed material resulted and is reported in the result with subsequent main categories: the impact of Children's yoga on preschool children and the impact of Child Yoga on preschool educators. The main result showed that children's yoga can, based on this study, be used as a method to promote preschool educators' work environment, as the results show that the yoga has positive effects on children, such as self-regulation, increased selfcontrol, increased concentration, increased calm in the children, and that children's yoga gave more interacted children and increased their coping skills. The conclusion shows that child yoga was perceived to improve preschool educators´ work environment and their well-being, and that preschool can be an important arena for the work with a sustainable work environment. The informants who participated in the study were all positive to children's yoga as a working method, but at the same time described a feeling of loneliness in their mission. The lack of an organizational change to implement children's yoga in the activities is something that can be further reviewed, for a better sense of control and support of the educators' experience of their work situation. Keywords: Children's yoga, stress management tools, preschool educators, work environment. / Syftet med studien var att undersöka om barnyoga kan vara en metod för att främja förskolepedagogers arbetsmiljö. Forskningsinsatsen för den här undersökningen var kvalitativ och metod för insamling av data bestod semistruktuerade kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem förskolepedagoger. Data analyserades för att hitta mönster och kategorier med hjälp av en innehållsanalys. Det analyserade materialet resulterade och redovisas i resultatet med efterföljande huvudkategorier Barnyogans inverkan påförskolebarnen och Barnyogans inverkan på förskolepedagogerna. Huvudresultatet visade att barnyoga kan, baserat på den här studien, användas som en metod för att främja förskolepedagogers arbetsmiljö, då resultatet visar att barnen får positiv inverkan så som självreglering, ökad självkontroll, ökad koncentration, ökat lugn hos barnen, samt att barnyogan gav mer samspelade barn och ökade sina copingkunskaper. Slutsatsen visar att barnyogan ledde till en positiv inverkan på förskolepedagogernas arbetsmiljö och deras egna välmående, samt att förskolan kan vara en viktig arena för arbetet med hållbar arbetsmiljö. Informanterna som deltog i studien var alla positiva till barnyoga som arbetsmetod, men beskrev samtidigt en känsla av ensamhet i sitt uppdrag. Avsaknaden av en organisatorisk förändring för att på så sätt implementera barnyoga i verksamheterna är något som vidare kan ses över, för en bättre känsla av kontroll och stöd av pedagogernas upplevelse av sin arbetssituation.  Nyckelord: Barnyoga, stresshanteringsverktyg, förskolepedagoger, arbetsmiljö

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband hos ungdomar mellan aktiv transport till skolan och hur de uppnår de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet med ett genomsnitt av 60 minuter måttlig till hög intensitet varje dag. Frågeställningarna var: 1. Hur ser sambandet ut mellan aktiv transport till skolan och att nå rekommendationen om fysisk aktivitet? 2. Hur ser sambandet ut mellan aktiv transport till skolan och att nå rekommendationen om fysisk aktivitet baserat på kön? 3. Hur ser sambandet ut mellan aktiv transport till skolan och att nå rekommendationen om fysisk aktivitet baserat på socioekonomisk status? Metod Studien var en del av en större tvärsnittsstudie “Physical Activity for Healthy Brain Functions in School Youth”. Deltagarna bestod av 1 139 ungdomar i åldern 13-14 år från 34 skolor belägna i eller inom två-tre timmars bilresa från Stockholm. Fysisk aktivitet mättes med accelerometrar under sju dagar. Information om skoltransport självrapporterades via digitala enkäter och socioekonomisk status hämtades från Statistiska centralbyrån. Resultat De ungdomar som ägnade sig åt aktiv skoltransport var mer benägna att uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet (p=0.001). De hade en ökad sannolikhet med 61 procent vid justering av kön och socioekonomi. Det fanns ett tydligare samband hos killarna med en ökad sannolikhet på 71 procent (p=0.012) jämfört med tjejernas 56 procent (p=0.042). Skillnader mellan socioekonomisk status kunde ses där de med hög utbildning som använde aktiv transport nådde upp i rekommendationerna med 67 procent (p=0.005) större sannolikhet än de med låg utbildning på 57 procent (p=0.128). Slutsats Aktiv skoltransport kan vara en bra insats till att öka den fysiska aktiviteten hos ungdomar. Vår studie visade att det fanns ett positivt samband mellan aktiv skoltransport och att nå rekommendationerna gällande fysisk aktivitet kring måttlig till hög intensitet. Sambandet kunde ses hos framförallt killar och de med hög socioekonomisk status. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>