Introduktion: För att undvika att bli smittad av coronaviruset och drabbas av covid-19 behöver människor hålla ett visst avstånd till varandra. Särskilt viktigt är det att de som är 65 år och äldre lyssnar till den här informationen och följer rekommendationerna som kommuniceras. För att en kommunikationsstrategi ska bli så effektiv som möjligt kan Health Belief model användas för att ta reda på målgruppens bakomliggande trosuppfattningar om hur man undviker att smittas av coronaviruset och insjukna i covid-19. Uppfattningar som berättar vad som anses vara ett hot eller en risk och vad man ser för personliga fördelar och eventuella hinder för att ägna sig åt en sjukdomsförebyggande insats som social distansering. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka två grupper av äldre svenskars tilltro till ett visst hälsobeteende när det kommer till coronaviruset för att identifiera effektiva hälsokommunikationsstrategier. Metod: En deskriptiv studie med ett bekvämlighetsurval där skillnader mellan två grupper jämfördes genom att utvalda faktorer användes i ett t-test. Resultat: Resultatet från enkäten visar att nästan 95 procent av respondenterna uppger att de lyssnar till och följer myndigheternas råd men endast 22,1 procent tror att någon i deras omgivning kan komma att smitta dem. Slutsats: Den här studien visar att det är stor skillnad på vad människor påstår att de gör för att undvika coronaviruset och hur det verkligen förhåller sig när de bedömer risken att bli smittad av andra människor. Därför behöver myndigheter som kommunicerar om coronaviruset och covid-19 med ambitionen att framkalla beteendeförändringar känna till målgruppens benägenhet att engagera sig i preventiva åtgärder.

Backround: Traumatic events have shown to have negative psychological outcomes globally. Psychological interventions such as cognitive behavioral therapy has proven to alleviate these problems and to increase the quality of life resulting in positive outcomes after traumatic events. Internet-based congnitive behavioral treatments have been shown to be as effective as face-to-face therapies and have advantages beyond languages and cultures on global scale. Objective: Aim of this study is to investigate the effect of internet-based psychological treatment on posttraumatic growth among myocardial infarction patients in Sweden. In addition to that it is aimed to investigate which role the emotional response to the stressor and social support plays on experiencing growth. Methods: Secondary analysis of existing data utilising a randomized study design. Sample size of 239 participants which were allocated in a treatment group (n=117) and in a treatment as usual (n=122) group. The main analysis was conducted applying the intention-to-treat principle with multiple imputed data as there were missing values in outcome in total. Linear regression was used for binary analysis and adjusted models were created with multiple linear regression.  Results: No effect of internet-based psychological treatment on posttraumatic growth could detected. However, signifant positive associations were indicated between emotional response to stressor and posttraumatic growth, as well as, between social support and posttraumatic growth.  Conclusions: The results alone do not support the treatment effectiveness to reach posttraumatic growth significantly. Further research is required targeting posttraumatic growth as an outcome for internet- based psychological treatment and preferably among different trauma groups.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor är ett utbrett problem hos Sveriges befolkning. Sjuksköterskan har ett ansvar att starta upp samtal kring levnadsvanor med patienterna och hjälpa dessa till en hälsosammare livsstil. Det finns dock brister som gör att dessa samtal sker alltför sällan. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samtal om levnadsvanor. Metod: Föreliggande studie har genomförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har sammanställts till olika kategorier. De använda artiklarna hämtades ur databaserna CINAHL och PubMed, granskades utifrån HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier och analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Sjuksköterskorna var medvetna om sitt ansvar kring att ta upp samtalet med patienterna men uttryckte att flera saker stod i vägen. Sjuksköterskorna tyckte framförallt att brist på tid och kunskap var hinder för ett optimalt samtal om levnadsvanor. Även patienten hade en central roll och inverkan på arbetet för att förbättra levnadsvanorna menade sjuksköterskorna. Diskussion: De tre centrala fynd som identifierades och diskuterades var; att det finns en konflikt i ansvarstagandet kring levnadsvanor, att vissa menar att sjuksköterskor alltid ska vara en förebild i hälsosamma levnadsvanor medan andra påstår att sjuksköterskan ska spegla verkligheten, samt att motiverande samtal är en uppskattad metod som upplevs fungera.

<p>2019-10-18</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka motivation till fysisk aktivitet hos individer med prestationsbaserad självkänsla (nedan benämnt som PBS) samt att se över skillnader mellan kön och ålder i dessa frågor. De frågeställningar vi vill studera är ”Vad motiverar individer med prestationsbaserad självkänsla till fysisk aktivitet?”, ”Finns det skillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”, ”Finns det könsskillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”,” Finns det åldersskillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”, ”Vilken grupp individer ägnar mest tid till vardagsmotion och fysisk träning?”.  Metod: Vi har använt oss av enkätfrågor från en studie om hjärnhälsa, utförd 2018 på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH. Enkäterna mättes vid ett tillfälle (tvärsnittsstudie) där testpersonerna var kontorsanställda hos Intrum Justitia AB och Ica Gruppen AB i Stockholm. Deltagarna var i åldrarna 21-61 år och bestod av 189 kvinnor och 70 män. Data är analyserad i verktyget SPSS där vi har tagit fram variabler i Descriptive statics för att kunna analysera skillnader i medelvärden mellan utvalda kategorier. Med hjälp av Manova i SPSS tog vi fram medelvärdesskillnader mellan PBS, kön och åldersskillnader. Vi har studerat deltagarnas motivation till fysisk aktivitet, PBS, åldersskillnad och fysiska aktivitetsnivåer. De enkätfrågor vi studerat har inkluderat fyra frågor baserat på deltagarnas prestationsbaserade självkänsla, 14 frågor angående motivation till fysisk aktivitet och två frågor gällande upplevd nuvarande fysiska aktivitetsnivå, uppdelat på vardagsmotion och fysisk träning. Vi tog fram deltagarnas medelvärde i PBS-frågorna för att uppskatta PBS-nivåer (&lt;3,5=låg PBS, ≥3,5=hög PBS) och delade upp deltagarnas ålder i hög respektive låg baserat på medianåldern (&lt;42 år=låg ålder, ≥42 år=hög ålder), innan vi analyserade enkätsvaren.  Resultat: Hög PBS tenderar att bidra till ökade nivåer av skuldkänslor inför motivation till fysisk aktivitet, än för dem som har lägre PBS. Skillnad i PBS-nivåer mot motivationsfrågorna gav oss sex statistiskt signifikanta resultat. Hög PBS visade ökad andel skam  (F=14,125, p&lt;.01) och skuldkänslor (F=4,684, p&lt;.01) vid utebliven träning. De kände även yttre press från närstående att motionera (F=10,733, p&lt;.01) och motionerar för att andra säger att de borde (F=6,938, p&lt;.01) i större utsträckning än deltagare med låg PBS. Äldre oberoende PBS får skuldkänslor vid utebliven träning (F=6,032, p&lt;.01), är stolta när de håller igång (F=6,361, p&lt;.01) och anser att de endast kan vara stolta då de är fysiskt aktiva  (F=4,642, p&lt;.05) i större utsträckning än de yngre. Yngre motionerar för att de tycker att det är en skön aktivitet (F=5,586, p&lt;.01) något mer än de äldre. Kvinnor motionerar för att det är en del av deras identitet (F=6,477, p&lt;.01), är stolta när de håller igång (F=3,922, p&lt;.05) och anser att motion är en grundläggande del av den de är (F=3,943, p&lt;.05) i större utsträckning än män.  Unga kvinnor med hög PBS är den grupp som i högst grad styrs av kontrollerad motivation gällande fysisk aktivitet. Deltagare med hög PBS oberoende ålder och kön är dem som ägnar mest tid till fysisk träning och kvinnor oberoende ålder ägnar mest tid till vardagsmotion. / Aim: The aim of this study is to investigate the motivation for physical activity in individuals with performance-based self-esteem (PBS) and to review differences between gender and age in these issues. The questions we want to study are “What motivates individuals with PBS for physical activity?”, “Are there differences in motivation for physical activity in individuals with low and high PBS?”, “Are there gender differences in motivation for physical activity in individuals? with low and high PBS?”, “Are there age differences in motivation for physical activity in individuals with low and high PBS?”, “Which group of individuals spend the most time on everyday exercise and physical exercise?”.  Method: We have used questionnaires from a study on brain health, conducted in 2018 at the School of Gymnastics and Sports, GIH. The questionnaires were measured on one occasion (cross-sectional study) where the test subjects were office employees at Intrum Justitia AB and ICA Gruppen AB in Stockholm. The participants were aged 21-61 years and consisted of 189 women and 70 men. Data is analyzed in the tool SPSS where we have developed variables in Descriptive statics to be able to analyze differences in averages between selected categories. With the help of Manova in SPSS, we produced mean value differences between PBS, gender, and age differences. We have studied the participants' motivation for physical activity, PBS, age difference, and physical activity levels. The questionnaires we studied have included four questions based on the participants' performance-based self-esteem, 14 questions regarding motivation for physical activity, and two questions regarding perceived current physical activity level, divided into everyday exercise and physical exercise. We produced the participants 'mean value in the PBS questions to estimate PBS levels (&lt;3.5 = low PBS, ≥3.5 =high PBS) and divided the participants' ages in high and low based on the median age (&lt;42 years= low age, ≥42 years= high age), before we analyzed the questionnaire responses. Results: High PBS tends to contribute to increased levels of guilt prior to motivation physical activity than for those with lower PBS. The difference in PBS levels against the motivation questions gave us six statistically significant results. High PBS showed an increased proportion of shame (F=14.125, p&lt;.01) and feelings of guilt (F=4.684, p&lt;.01) in the absence of training. They also felt external pressure from relatives to exercise (F=10,733, p&lt;.01) and exercise because others say they should (F=6,938, p&lt;.01) to a greater extent than participants with low PBS. Elderly independent PBS have feelings of guilt in the absence of exercise (F=6,032, p&lt;.01), are proud when they keep going (F=6,361, p&lt;.01), and believe that they can only be proud when they are physically active (F=4,642, p&lt;.05) to a greater extent than the younger ones. Younger people exercise because they think it is a nice activity (F=5,586, p&lt;.01) slightly more than the older ones. Women exercise because it is part of their identity (F=6,477, p&lt;.01), are proud when they keep going (F=3,922, p&lt;.05), and believe that exercise is a fundamental part of who they are (F=3,943, p&lt;.05) to a greater extent than men. Young women with high PBS are the group that is mostly governed by controlled motivation regarding physical activity. Participants with high PBS regardless of age and gender are the ones who spend the most time on physical exercise and women regardless of age spend the most time on everyday exercise.

<p>2019-10-18</p>

<p>2019-10-18</p>

No description available.

No description available.

No description available.