No description available.

No description available.

<p>Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder. De positiva motiven till en tidigare start av slöjdämnet var bland annat att eleverna får träna upp sin motorik och att slöjden kan vara ett komplement till de teoretiska ämnena. Dock fanns tankar kring ökad olycksrisk bland eleverna och bristande koncentration hos yngre elever. Flertalet lärare ansåg att slöjdlärarens yrkeskompetens måste bevaras och såg risker med att timmar kan komma att försvinna från de högre åldrarna vid en tidigare start av slöjd. Är lärare då medvetna om varför slöjden inte införs förrän år 3 på deras skola? Resultatet av enkäten visar på stor ovisshet i denna fråga. Vi hoppas dock att genom vår studie öppnat upp ögon för detta ämne och skapat ett intresse av en tidigare start av slöjd.</p>

<p>Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt. Däremot så är det ändå inte självklart att ett hjälpmedel producerat utifrån detta blir en tillgång för eleverna. En lärdomsrik slutreflektion är att det textila ämnet har en stark tradition av ett arbetssätt som baseras på steg-för-steg instruktioner och att ett hjälp- eller läromedel som skulle innebära ett annat arbetssätt hade kanske tjänat den textila slöjdens elever bättre.</p>

<p>The purpose of this paper is to try to understand which negative effects grading and judging in art class can have on the students. The emphasise lies on how the media specific parts of the subject is affected. The goal is to get knowledge how students experience getting judged and graded and how this affects them, hence understanding which factors affects them in a positive or negative way in this process. The literature study starts with a historical survey of the swedish grading system and the art subject in Swedish schools. It countinues to explain the current curriculum with an emphasise on art. In the last part of the literature study one can find prior research that has a connection to the survey in this paper. The empirical study that follows includes interviews with twelve ninth grade students and two art teachers. The results show, among other things, that the students have a fear of failing which is partly an effect of them being graded. Furthermore the results show some off the positive and negative effects that grading in art class has. One being that grades are a source of motivation and another that students tend to aim their work towards a grade and thus being limited in their creative choices. It also shows that although the student do not have a problem understanding the goals for exercises they have a harder time understanding on what grounds they are being graded, i.e. they have a hard time understanding the criterias in the curriculum.</p>

<p>Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:</p><p>-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder:</p><p>-Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd?</p><p>Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.</p>

<p>Vi ville med denna undersökning ta reda på hur lärare i de tidigare åren arbetar med estetiska ämnen i undervisningen. De frågeställningarna vi sökte svar på var: Vilka aspekter utgår läraren ifrån i de estetiska ämnena? Vad har läraren för mål med sin undervisning i de estetiska ämnena? Tycker läraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska ämnen? För att få våra frågeställningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lärare som arbetar i år 1-3. I vår undersökning kom vi fram till att merparten av lärarna ansåg att det finns estetiska inslag i alla skolämnen och alla lärare tyckte att de estetiska ämnena var ett bra hjälpmedel till de mer teoretiska ämnena. De estetiska ämnen som dessa lärare arbetade med är bild och musik. Bild är enligt vår undersökning det estetiska ämne som lärarna använder sig mest av i undervisningen. De huvudsakliga målen för de estetiska ämnena bland alla informanter var att stärka elevernas självkänsla och höja deras självförtroende. Samtliga lärare ansåg att skolans ekonomiska situation var ett hinder för de estetiska ämnena eftersom de önskvärda aktiviteterna blir begränsade av för höga kostnader. Att arbeta med estetiska ämnen uppfattades av de flesta lärare som tidskrävande, vilket sågs som ett hinder. Alla lärare ansåg att möjligheterna med de estetiska ämnena var oändliga.</p>

The purpose of this paper is to try to understand which negative effects grading and judging in art class can have on the students. The emphasise lies on how the media specific parts of the subject is affected. The goal is to get knowledge how students experience getting judged and graded and how this affects them, hence understanding which factors affects them in a positive or negative way in this process. The literature study starts with a historical survey of the swedish grading system and the art subject in Swedish schools. It countinues to explain the current curriculum with an emphasise on art. In the last part of the literature study one can find prior research that has a connection to the survey in this paper. The empirical study that follows includes interviews with twelve ninth grade students and two art teachers. The results show, among other things, that the students have a fear of failing which is partly an effect of them being graded. Furthermore the results show some off the positive and negative effects that grading in art class has. One being that grades are a source of motivation and another that students tend to aim their work towards a grade and thus being limited in their creative choices. It also shows that although the student do not have a problem understanding the goals for exercises they have a harder time understanding on what grounds they are being graded, i.e. they have a hard time understanding the criterias in the curriculum.

Slöjd från år 1 i grundskolan, är det en möjlighet eller en önskedröm? Denna fråga har legat som grund för vår studie som utförts vid två skolor i Västerbotten. Syftet med studien var att genom intervjuer och enkäter försöka ta reda på lärarnas inställning till en tidigare start av slöjd. Studien riktar sig till alla lärare/pedagoger vid de utvalda skolorna. Vilka är argumenten för och emot en tidigare start av slöjd och varför finns inte slöjd som ämne från år 1 på alla skolor? Det vi kom fram till var att många lärare var positivt inställda till en tidigare start av slöjd men att de både såg möjligheter och hinder. De positiva motiven till en tidigare start av slöjdämnet var bland annat att eleverna får träna upp sin motorik och att slöjden kan vara ett komplement till de teoretiska ämnena. Dock fanns tankar kring ökad olycksrisk bland eleverna och bristande koncentration hos yngre elever. Flertalet lärare ansåg att slöjdlärarens yrkeskompetens måste bevaras och såg risker med att timmar kan komma att försvinna från de högre åldrarna vid en tidigare start av slöjd. Är lärare då medvetna om varför slöjden inte införs förrän år 3 på deras skola? Resultatet av enkäten visar på stor ovisshet i denna fråga. Vi hoppas dock att genom vår studie öppnat upp ögon för detta ämne och skapat ett intresse av en tidigare start av slöjd.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt. Däremot så är det ändå inte självklart att ett hjälpmedel producerat utifrån detta blir en tillgång för eleverna. En lärdomsrik slutreflektion är att det textila ämnet har en stark tradition av ett arbetssätt som baseras på steg-för-steg instruktioner och att ett hjälp- eller läromedel som skulle innebära ett annat arbetssätt hade kanske tjänat den textila slöjdens elever bättre.