För de flesta barnen i dagens samhälle fyller barnboken en väsentlig funktion för inlärning och socialisering samtidigt som den kan förstås som ett möte med världen varigenom barns identitet börjar konstrueras i tidig ålder. I denna studie har representation i ett urval svenska barnböcker undersökts utifrån ett kritiskt rasperspektiv i syfte att framhäva ras som en aktuell analytisk ingång i barnbokens värld. Utgångspunkten i rapporten är att barnboken både ger inblick i människans föreställningar om samhället och bidrar till att återskapa dessa. Mot bakgrund av den historiska konstruktionen av ras i Sverige och utvecklingen av den svenska självbilden undersöks representationen i barnböckerna som en institutionaliserad praktik genom vilken en rasgrundad maktordning re/produceras. I studien tillämpas både en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats för att kartlägga representationen i de utvalda böckerna och tolka denna genom en hermeneutisk analysmetod. Resultatet från studien visar att det finns en övervägande vithetsnorm i de undersökta barnböckerna. Genom tolkningen av representationsmönstret påvisas hur görandet av ras i barnböckerna bottnar i en systematisk konstruktion av en normerande vithet som görs till centrum genom att definiera alteriteten som perifer. Därtill förs en diskussion om etik och läsning som inbegriper frågor om ansvar, rättvisa och barnbokens roll för utvecklingen av det kritiska tänkandet hos barn. Med utgångspunkt i resultatet framhålls frågor om representation i barnboken som en angelägenhet med politisk signifikans som kan påverka sättet på vilket såväl det nutida som det framtida samhället organiseras.