Kaffeproduktion har länge varit något med uttalad negativ påverkan, både socialt och miljömässigt, i de länder där det sker. Trots detta så menar Arvid Nordquist, en av de största aktörerna på den svenska kaffemarknaden, att deras arbete är hållbart och klimatkompenserat. Denna uppsats syfte är att jämföra kaffeproduktionens baksidor mot hur Arvid Nordquist använder extern kommunikation för att framställa sig som ansvarstagande i förhållande till dessa nackdelar. Inledningsvis kartläggs genom tidigare forskning vilka negativa aspekter som kaffeproduktionen orsakar för att sedan jämföras med hur och vad Arvid Nordquist uttalar och kommunicerar kring problematiken. De många miljösatsningar och projekt Arvid Nordquist, enligt sig själva, bidrar till anknyts och förstås i uppsatsen till begreppen Corporate Social Responsibility, Issues Management och hållbarhet. Genom en textanalys, främst en tematisk natur, av deras hemsida framkommer det hur Arvid Nordquist genom sin externa kommunikation kan uppnå både konkurrensfördelar, gott rykte och samtidigt föra en slags dold marknadsföring. Detta genom hur de identifierar och bemöter potentiella riskfrågor mot sin verksamhet, vilka olika projekt de väljer att belysa och hur de kommunicerar projektens positiva effekter.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Författare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande – Med avstamp i de gap som kan uppstå mellan ett företags uppförandekod och en underleverantörs arbetssätt Bakgrund: I dagens samhälle krävs det att företag tar ett större etiskt ansvar och verkar för en hållbar utveckling. Det ansvarsfulla företaget är ett uttryck för det företag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det är att utveckla en uppförandekod, även kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer företagets verksamhet ska genomsyras av. I och med detta uppmärksammas oetiskt beteende i en större utsträckning och tydliggör vikten av att arbeta aktivt med CSR. Vilket leder fram till en problemdiskussion om hur ett företag kan ta ett etiskt ansvar med avstamp i de gap som kan uppstå mellan ett företags Code Of Conduct och en underleverantörs arbetssätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för den process som startar då företag misstänker att det finns ett gap mellan deras CoC och underleverantörers arbetssätt. Detta för att redogöra hur processen hanteras vid upptäckt av oetiskt gap med avstamp i ett inköpande företags CoC och en underleverantörs arbetssätt och belysa hur processen kan förbättras. Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie och bygger på expertintervjuer samt ett typföretag. Två konsulter som kan tituleras experter inom ämnet hållbarhet har intervjuats och ett typföretag har studerats. Urvalet av respondenter och företag är gjord via ett bekvämlighetsurval. Studien har positivistiskt synsätt och utgår från en analytisk induktion som angreppsätt. Slutsats: Hur processen utformas då ett företag misstänker ett oetiskt beteende hos en underleverantör varierar från fall till fall och beror på varför företaget tar ett etiskt ansvar och hur det appliceras i praktiken. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomin och hållbar utveckling där ekonomin har en förmåga att både främja och stjälpa den hållbara utvecklingen. I arbetet med Corporate Social Responsibility och stävan efter hållbar utveckling är det bäst att agera i förebyggande syfte, anfall är bästa försvar. Nyckelord: CSR, hållbar utveckling, etiskt ansvarstagande, Code of Conduct, värdekedja, leverantörsrevisioner, process och arbetsmetod.