Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. Då dagens nationella utbildningspolitik starkt påverkas av internationella instanser där skolan successivt blivit en transnationell angelägenhet är det väsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sådan granskning kan upptäckter göras gällande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivåer skrivits fram och vilken position skolans tidigare år i så fall får. Studien har huvudsakligen utgått från en textanalys med inspiration från diskursteorin och kritisk diskursanalys. Det innebär att talet om skolan genom dokumenten är väsentlig där två olika diskurser kunnat urskiljas, den ekonomiska och den sociala. Resultaten visar hur dokumenten tillkommit i en tid när Europa präglats av en svår ekonomisk kris. Genom effektiva invisteringar i skolan kan utbildning, enligt dokumenten, utvecklas för att i slutändan generera sysselsättning och motverka arbetslöshet. Ett stort fokus är därför på de högre utbildningsnivåerna. Samtidigt tenderar grundskolans tidigare år att tilldelas en nyckelroll gällandede sociala värdena som riskeras att bli mindre viktiga ju äldre eleverna är. EU:s utbildningsvisioner innebär därmed en viktig start i skolan inom vissa områden, där några ämnen tydligt utpekas som väsentliga och ska etableras tidigt. Konsekvensen medför att vissa barn vars intresse faller inom ramen för dessa visioner kommer få en bra start i skolan, medan andra barn med andra fallenheter riskerar att redan i tidig ålder inte finna samma lust till lärande.

Många svenska medborgare är bosatta i Spanien och erhåller pensioner som utbetalas från Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehåller bestämmelser om hur fördelningen av beskattningsrätten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har båda länderna rätt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstår. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvänd avräkning. Den omvända avräkningen innebär att den skattskyldige initialt erlägger skatt i både Sverige och Spanien. Storleken på den spanska skatten avräknas sedan från den svenska skatten vilket medför att samma belopp återbetalas till den skattskyldige. Fråga uppstår därför om den uppkomna situationen strider mot den fria rörligheten för personer samt om den omvända avräkningen överrensstämmer med skatteförmågeprincipen. Den aktuella situationen står i strid med den fria rörligheten och utgör dold diskriminering samt ett hinder av den fria rörligheten. Ett hinder mot den fria rörligheten kan rättfärdigas genom fördraget eller genom den ”rule of reason”-doktrin som uppkommit genom praxis. Den aktuella diskrimineringen kan dock inte anses rättfärdigad genom vare sig fördraget eller ”rule of reason”-doktrinen. Skatteförmågeprincipen ligger till grund för det svenska skattesystemet och innebär att skatt ska betalas utifrån den skattskyldiges förmåga. Den omvända avräkningen innebär således att den skattskyldige måste erlägga skatt i både Sverige och Spanien. Båda länder har fastställt en intern skattesats som anses skälig för den skattskyldige. Då den skattskyldige måste betala båda dessa skatter kan denna beskattning inte anses omfattas av den skattskyldiges skatteförmåga. Omvänd avräkning kan följaktligen inte anses överrensstämma med skatteförmågeprincipen.

No description available.

No description available.

Abstract This thesis is based on a case study of the drawn out legal process on the question of establish a limestone quarry in Bunge Ducker in north Gotland (Sweden). The current fields are located next to areas that are protected by virtue of being EU-certified Natura 2000-areas. Despite this, the Swedish governments and courts have not agreed in witch national interest that should be prevail when decisions are made on this issue. This phenomenon are reflected in the judicial process and different court have evaluate information differently in the case. A change among governmental actors where priority is given to the importance of national interest have occur in the later part in the process. This bachelor thesis in political science will search for explanation for the policy change in the dispute of establish a limestone in Bunge Ducker with help from the Advocacy Coalition Framework (ACF).  Keywords: Bunge Ducker, policy change, ACF, national interest

No description available.

Die Europäische Union hat durch ihre Harmonisierungsbestrebungen immer weitere Rechtsetzungskompetenzen an sich gezogen und befindet sich heute, trotz der Einbeziehung des Europäischen Parlaments in Teile des Rechtsetzungsprozesses, in einer Situation, in welcher ihr ein großer Mangel an Demokratie und Legitimität vorgeworfen wird. Zentral für die gesamte Diskussion um Demokratie und EU sind die so oft als Schlagworte gehandhabten Begriffe 'Demokratie' und 'Legitimität'. Diese beiden Begriffe werden in Teil 2 dieser Arbeit dargestellt und analysiert, um herauszufinden, ob diesen Begriffen, losgelöst von der nationalstaatlichen Tradition, auch eine allgemeine Bedeutung zukommt. Da Wirtschaft und Politik vielfältige Verflechtungen aufweisen, gibt es auch in der Ökonomie Theorien, welche in der Diskussion um Demokratie und Legitimität hilfreich sein können. Daher wird in Teil 3 die Bedeutung eines gesellschaftlichen Grundkonsenses für eine Verfassungsgebung deutlich gemacht. Nach einer kurzen Darstellung der Institutionen in der EU, wird in Teil 4 analysiert, wie demokratisch die Europäische Union tatsächlich ist. In einem abschließenden rechtspolitischen Teil beschreibt die Autorin ihre subjektiven Vorstellungen von einer angemessenen demokratisch legitimierten EU (Teil 5) und betont dabei besonders die Notwendigkeit eines eigenen Grundrechtskataloges für die Europäische Union sowie die Bedeutung, die einem gelebten Subsidiaritätsprinzip im Verhältnis der EU zu den Mitgliedstaaten zukommen kann. (gek. Autorenreferat)

The objective of this research is to produce a critical case study of the European Union's modus operandi in approaching urban issues through an analysis of the formulation and operationalisation of its Structural Fund Initiative for deprived neighbourhoods, URBAN (1994-1999). The key actors and major events in the decision-making process, together with their methods of determining URBAN's main objectives, are the focus of the empirical study. The member states' strategies to operationalise the Community guidelines are illustrated by four local URBAN projects in London (Park Royal), Merseyside, Berlin and Duisburg-Marxloh. The central research question addresses the decisions regarding URBAN at EU, national and local case study level. More specifically, the study investigates the inputs and processes of the URBAN Initiative by applying the theoretical framework of policy networks and multi-level governance to EU decision making at the conceptual level. The investigation was undertaken by means of qualitative "elite" interviews with EU representatives, central and local government officials, and local project staff in the UK and Germany. By intensive analysis grounded in the empirical accounts, the study aims to identify three main issues: i) do professional elites and policy networks determine the EU's structural funding framework; ii) do policy networks evolve and operate conditionally to European, national and local circumstances; and iii) are the nature and characteristics of policy networks and multi-level governance related to the policy output. In the analytical framework, the concept of Multi-level Governance is understood to comprise the three notions of Participation, defined as Network Actor, Partnership. perceived as Network Interaction, and Multi-dimensionality, considered as Network Range. Hence, the study illustrates the conceptualisation process of the URBAN programme at EU level, as well as the national and local variations in the URBAN projects' formulation and operationalisation. These are a function of the specific constellation of and interplay between Participation, Partnership and Multi-dimensionality. The outcome of this study is a critical analysis of EU decision-making processes and policy performance related to urban governance, a governance which advances, albeit in a limited way, the EU's cohesion policy. Additionally, existing bodies of literature for the European, national and local level were drawn together into one multi-layered analytical framework of policy making and policy implementation.

No description available.

Syftet med min uppsats är att utreda om EU:s reglering, som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Kreditvärderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen 2007-2008 blev världsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmärksammat att kreditvärderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hårt kritiserade. Sedan finanskrisen har därför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut införts i EU-rätten, dessförinnan var kreditvärderingsinstituten i princip oreglerade inom EU. Regleringen inom EU har under kort tid tagit form av en förordning och två ändringsförordningar. Jag redogör också i uppsatsen för hur USA har valt att reglera för att motverka intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut. En jämförelse mellan dessa två rättsordningar har visat att de till stora delar överensstämmer med varandra, dock med undantag att EU-rätten tenderar sträcka sig lite längre än den amerikanska rätten gör. Det  min jämförelse och undersökning resulterat i är en slutsats om att intressekonflikter som uppstår på grund av stora abonnenters inflytande och betalningsmodellen ”emittenten  betalar” inte är till fullo regulatoriskt motverkade i EU-rätten. Detta till skillnad från övriga intressekonflikter på såväl institut- som analytikernivå, vars effekter jag anser motverkas på ett bra sätt genom de regler som finns idag. Denna undersökning har också resulterat i att  jag uppmärksammat tre olika regler som kan få en betydande negativ effekt. Dessa är  reglerna om extern rotation, intern rotation och förbudet att ta en arbetsposition hos en  värderad enhet inom sex månader. Samtliga tre regler återfinns endast i EU-rätten och har ingen motsvarighet i amerikansk rätt. Dessa tre regler anser jag kan få betydande negativa effekter bl.a. för kreditbetygens kvalitet.