Aquatic vegetation and different substrates can be important factors for fish habitat. The European eel (Anguilla anguilla) is threatened by habitat loss in freshwater systems during its life stage as a yellow eel. To conserve the species, restoration measures and increased knowledge about its preference for benthic habitats are needed. In this study, I examined how macrophytes with varying densities affected the habitat selection of A. anguilla yellow eels during day and at night. A laboratory experiment was conducted in three stream flumes containing sand and stone habitats, with an open passage where the eels (n = 17) could swim between them. The stone habitat was the same in all flumes, whereas the sand habitat had three macrophytes densities: 14, 7 and 0 m-2. The number of times the eel switched between the habitats, the time to the first habitat switch and the proportion of time spent in each habitat was noted. The result showed no significant effect of vegetation density on the number of habitat switches, the time to the first switch, or the proportion of time the eels spent in each habitat. There was no difference between night and day regarding the number of switches between the habitats. However, the proportion of time spent in the habitats differed between night and day; the eels spent more time in the stone habitat at night than during the day (Z = 2,707, n = 17, p = 0,038). The results suggests that yellow eels are active at night and may leave their resting habitat among the vegetation to search for food when it gets dark. Aquatic vegetation may be an important feature of yellow eel habitat, and to restore these environments, targeted restoration efforts and an increased understanding of macrophyte occurrence and substrate composition are needed. / Akvatisk vegetation och olika bottensubstrat kan vara viktiga faktorer för fiskars habitat. Den Europeiska ålen (Anguilla anguilla) är i sitt livsstadium som gulål hotad av habitatförlust i sötvattensystem. För att bevara arten krävs restaureringsåtgärder och ökad kunskap om artens preferens av bentiska livsmiljöer. I denna studie undersökte jag hur makrofyter av olika täthet påverkade A. anguilla gulålars habitatval på dagen och natten. Ett laboratorieexperiment utfördes i tre strömrännor innehållandes ett sand- och ett stenhabitat, samt en öppen passage där ålarna (n = 17) kunde simma mellan dem. Stenhabitatet var densamma i alla strömrännor medan sandhabitatet hade tre tätheter av makrofyter; 14, 7, samt 0 m-2. Tid till första byte, antal gånger ålarna bytte mellan habitaten och proportionen av tiden som ålarna spenderade i de två habitaten noterades. Resultatet visade ingen signifikant effekt av växttäthet för tiden till första bytet, antalet byten eller proportionen tid som ålarna spenderade i vardera habitat. Det fanns ingen skillnad mellan natt och dag i avseende på antalet byten mellan habitaten. Däremot var proportionen tid som ålarna tillbringade i de två habitaten olika mellan dag och natt; ålarna var mer i stenhabitatet på natten än på dagen (Z = 2,707, n = 17, p = 0,038). Experimentet tyder på att gulålar är nattaktiva och kan lämna sitt vilohabitat bland växterna när det blir mörkt för att söka föda i stenhabitat. Akvatisk vegetation är en viktig del av ålars livsmiljöer och för att återställa dessa behövs riktade restaureringsinsatser och ökad förståelse för makrofyt- och substratpreferens.

Många djurarter väljer någon gång att vandra under sin livshistoria, denna vandring innebär såväl fördelar som nackdelar. Den europeiska ålen (Anguilla anguilla) är en av dessa arter. Ålen är idag akut hotad och antalet ålar som idag försöker nå sina uppväxtplatser i europeiska sötvatten är en bråkdel av vad de en gång var. På sin vandring möter ålen olika faror bla. vandringshinder i form av dammar och andra mänskligt byggda hinder. Vissa av dessa är utrustade med fiskvägar för att underlätta vandring för olika fiskarter. Syftet med denna studie är att undersöka om dessa fiskvägar kan utgöra en konstgjord selektion, där ålens individuella beteenden kan spela roll för dess benägenhet att klättra upp för en konstgjord fiskväg. Min hypotes är att individer som uppvisar ett explorativt beteende i högre grad kommer att klättra än de som inte uppvisar ett explorativt beteende. För att testa detta fick 269 glasålar med en genomsnittlig vikt på 0,36 g möjlighet att välja att klättra eller inte klättra uppför en konstgjord ramp. Efter klättringsförsöket filmades ålarna och deras aktivitet registrerades. Resultatet visar att de ålar som valde att klättra, i genomsnitt hade signifikant lägre aktivet, samt var signifikant tyngre än de ålar som inte klättrade. Dock fanns ingen korrelation mellan vikt och aktivitet inom respektive grupp. Resultatet stämmer med tidigare forskning, där lägre simaktivitet visat sig ha ett samband med ett ökat explorativt beteende. Studien visar att fiskvägarna kan utgöra ett konstgjort selektionstryck och påverka lokala bestånd, men med tanke på ålens panmiktiska livshistoria utgör specifika hinder troligen ingen selektion som kommer påverka populationen som helhet. / Many animal species choose to migrate at some point during their life history, and this migration involves both advantages and disadvantages. The European eel (Anguilla anguilla) is one of these species. The eel is today acutely threatened and the number of eels trying to reach their breeding grounds in European freshwater today is a fraction of what they once were. On its migration, the eel encounters among other things, barriers in the form of dams and other human-built obstacles, some of which are equipped with fishways to facilitate the migration of different fish species. The purpose of this study is to investigate whether these fishways can constitute an artificial selection, where the individual behaviours of eels can play a role in its propensity to climb an artificial fishway. My hypothesis is that individuals who exhibit exploratory behaviour will climb to a greater extent than those who do not exhibit exploratory behaviour. To test this, 269 glass eels with an average weight of 0.36 g were given the opportunity to choose to climb or not climb an artificial ramp. After the climbing attempt, the eels were filmed, and their activity recorded. The result shows that the eels that chose to climb had, on average, significantly lower activity and were significantly heavier than the eels that did not climb. However, there was no correlation between weight and activity within each group. The result is consistent with previous research, where lower swimming activity has been shown to have a connection with increased exploratory behavior. The study shows that the fishways can constitute an artificial selection and affect local populations, but given the eel's panmictic life history, specific obstacles probably do not constitute a selection that will affect the entire population. / Optimerade passagelösningar för ål

Förlorad biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår planet, och i sötvatten har populationer av migrerande fiskarter minskat med 76 % sedan 70-talet. Ålen är en art som hotas av utrotning på grund av antropogen inverkan, framför allt på grund av kraftverksdammar som fragmenterar habitat och förhindrar artens livsnödvändiga migration upp- och nedströms vattendrag genom avsaknad av passagelösningar. Syftet med studien var att undersöka möjligheten att vidareutveckla ålpassagelösningar med substratet EF-16, detta genom att testa klättringsframgången för glasålar vid två olika passageramper och två olika flöden (3 l/min och 9 l/min). Varje passagelösning bestod av fyra passageramper positionerade i bredd, med EF-16 monterat varannan ramp antingen rakt eller lateralt v-format. Resultatet från studien visade att de optimerade v-formade passageramperna gav signifikant fler klättringar vid höga flöden, samt att placeringen av ramperna också hade signifikant betydelse för valet av ramp. Kroppsvikten för ålar hade däremot ingen effekt för passageframgången. Denna studie betonar vikten av framtagandet av effektiva passagelösningar för glasålar som fungerar vid stora variationer av flöde vid kraftverksdammar. Genom att fler ålar kan migrera uppströms vattendrag förbi kraftverksdammar till sina uppväxtområden, kan förhoppningsvis ålstammen räddas. / Biodiversity loss is one of the biggest threats to our planet, and in freshwater, populations of migratory fish species have declined by 76% since the 1970s. The eel is a species threatened with extinction due to anthropogenic impact, mainly due to power plant dams that fragment habitat and prevent the species' vital migration up and down streams through lack of passage solutions. The purpose of the study was to investigate the possibility of further developing eel passage solutions with the substrate EF-16, by testing the climbing success of glass eels at two different passage ramps and at two different flows (3 l/min and 9 l/min). Each passage solution consisted of four passage ramps positioned widthwise, with EF-16 mounted either flat or lateral v-shaped every other ramp. The study shows that the optimized v-shaped passage ramps gave significantly more climbs at high flows, and that the location of the ramps also had a significant impact on the choice of ramp. The body weight of eels, on the other hand, had no effect on passage success. This study emphasizes the importance of the development of efficient passage solutions for glass eels that can be applied at large variations in flow at power plant dams. By allowing more eels to migrate upstream watercourses past hydropower plants to their spawning grounds, the eel population can hopefully be saved. / Optimerade passagelösningar för ål, 52096-1