Kraven på att lärarna dokumenterar elevernas lärandeprocess i de olika ämnena har ökat i takt med att den formativa bedömningen getts större utrymme i debatten om vad undervisningen egentligen bör handla om. I den här studien redogörs för orsakerna bakom den komplexitet som finns beträffande dokumentation av det som eleverna presenterar muntligt i moderna språk. Min undersökning visar att lärare ofta saknar tydliga rutiner för dokumentation av elevernas utveckling av den muntliga färdigheten. Faktorer som påverkar är exempelvis lärarnas syn på behovet av dokumentation och huruvida eleverna bör bedöma och utvärdera sig själva, synen på dokumentation som hämmande faktor i vissa situationer, elevgruppernas storlek, tillgång till inspelningsredskap och andra resurser samt hur lärarna har valt att konkretisera målen och betygskriterierna i kursplanen. Studien visar att det inte är en självklarhet att den formativa bedömningen där dokumentation av elevernas lärandeprocess är ett viktigt verktyg har en given plats i språkundervisningens muntliga del. För att underlätta dokumentation av det talade språket föreslås upprättandet av en digital version av ESP (Europeisk språkportfolio) då många lärare finner nuvarande version för omständlig. Tydligare betygskriterier är ytterligare en faktor som skulle göra dokumentationen enklare att genomföra. Dessutom behöver blivande lärare under utbildningen mer träning i att dokumentera elevers muntliga färdighet och ESP bör introduceras under didaktikkursen.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ”Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas”? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning. Studien visar att dessa förutsättningar finns, men att det samtidigt kräver en stor praktisk, social och strukturell insats från läraren samt en viss mognad och baskunskap från elevens sida. Det framkommer även att det optimala är ett samarbete med specialläraren samt en stor trygghet i gruppen oavsett arbetssätt och metod. Studien visar också att det finns en viss oenighet mellan hur eleverna ser på vikten av inkludering och vad forskningen och lärarna anser.

The aim of the study is to show how a selected part of the European Language Portfolio, ELP, can support the assessment process for teachers. All the checklists at level A1 and My Language Goals from the Language Biography, a part of the ELP, are implemented and communicated in teaching in a 4th grade class of students. Two teachers are interviewed and both of their classes are compared in the study. One group worked for two weeks with the selected part of the Language Portfolio and the second group followed the regular curriculum for the same period of time. The teachers are interviewed before and after the ELP through support of mind maps. Results show that by using checklists at level A1 and My Language Goals students become aware of their own learning process. The goals presented in the selected part of the ELP may provide opportunities for the teachers to discuss the learning process with the students in the classroom and the students therefore become involved in the learning process. When the Syllabus was clarified for the students it increased their participation and awareness among them. According to the teachers, these are factors that support teachers in the assessment process. / Syftet med undersökningen är att visa hur en utvald del av den Europeiska språkportfolion, ESP, kan utgöra ett stöd i bedömningsprocessen för lärare. Samtliga checklistor på nivå A1 och Mina språkmål, från den Europeiska språkportfolions Språkbiografidel, implementeras och kommuniceras i undervisningen i en elevgrupp med elever i år 4. Informanterna i undersökningen är två lärare i engelska. Deras elevgrupper jämförs efter att den ena gruppen arbetat under två veckor med den utvalda delen av Språkportfolion och den andra efter ordinarie undervisningsplan. Lärarna intervjuas med stöd av föreställningskartor både före och efter projektarbetet. Resultaten visar att genom att använda checklistorna på nivå A1 och Mina Språkmål kan elevernas medvetenhet kring inlärning öka. Kunskapsmålen från checklistorna ger möjligheter till samtal om elevers kunskapsutveckling i den vardagliga verksamheten och eleverna blir på så sätt delaktiga i inlärningsprocessen. Konkretisering av kunskapskraven samt ökad delaktighet och medvetenhet hos eleverna är enligt lärarna faktorer som kan bidra till att underlätta arbetet med bedömningsprocessen.