In this thesis it will be discussed whether the body-mind-spirit aspect is a missing component in Western methods in clinical social work and if yoga could contribute to a more holistic multi model in this area. Yoga includes physical postures, controlled breathing exercises, meditation and attitudes in life of no harming of oneself or any living being. Yoga invites the practitioner to enhance the selfdiscipline and control over and regulation of impulses, thoughts and feelings. In the result it will be presented in what way this Eastern discipline have influenced the participants recovery. It will be discussed weather yoga is a tool to get in contact with the body, breath and mind and if the enhanced awareness helps to control anger, stress, anxiety and craving - overwhelming feelings that can be triggers for a substance abuse. The thesis is a qualitative study with the aim of exploring the experience of yoga as a complimentary method in addiction recovery. The interviews were conducted in three different rehab centres of Kripa Foundation in India in form of focus groups and individual interviews. / I den här uppsatsen kommer aspekten kropp-själ- och sinne att diskuteras huruvida den är en saknad komponent i kliniskt socialt arbete i väst, och om yoga skulle kunna bidra som en mer holistisk och mångfasetterad modell. Yoga inkluderar fysiska positioner, kontrollerade andningsövningar, meditation och attityder i livet som bygger på att inte skada sig själv eller något levande. Yoga bjuder in utövaren att till öka självdisciplin, kontroll över impulser, tankar och känslor. I resultatdelen presenteras hur den österländska disciplinen har påverkat deltagarnas rehabilitering från sitt missbruk. Det kommer att diskuteras om yogan är ett verktyg för att komma i kontakt med kropp, andning och sinne och genom ökad medvetenhet kunna kontrollera ilska, stress, ångest och begär - överväldigande känslor som kan vara utlösare till missbruk. Det här är en kvalitativ studie som har som mål att utforska deltagarnas upplevelse av yoga som ett komplement i sin rehabilitering. Intervjuerna gjordes på tre olika Kripa Foundation center i Indien, dels som fokusgruppintervjuer, dels individuella intervjuer.

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad. För att ta redan på detta har jag gjorde en kvalitativ innehållsanalys av nio avidentifierade journaler. Resultatet visade på att de insatser som kuratorer arbetar med är följande: kartlägga, medvetenhetsgöra, förändra, meningsfullhet samt samordna. De arbetsmetoder som jag fann var motiverande samtal (MI) samt kognitiv beteendeterapi (KBT). För att förstå materialet har jag använt mig av systemteori samt evidensbaserade metoder och olika kunskapsområden dit erfarenhetsbaserad kunskap hör till. Utifrån materialet är det svårt att säga om kuratorer arbetar mer utifrån erfarenhet än evidens dock kan man hävda att de använder båda arbetssätten i deras praktik. / Swedish medical counselors have for many years strived to get a professional certificate without any result. The Swedish National Board of Health and Welfare has now stated in a report (2014) that a professional certificate is necessary to strengthen patient safety and to improve professional skills. This study is a pilot study done in collaboration with Kuratorsklinikens research about evidence-based practice. The studies aim is to get a wider understanding in what methods and efforts counselors use when conducting a supportive session. Furthermore, the aim is to get a better understanding if their practice is based mostly on evidence or experience. The study contains nine anonymous medical patient journals and qualitative content analysis was used. The result showed that the efforts counselors work with are the following: mapping, awareness, change, meaningfulness and coordination. The methods found was motivational interviewing (MI) and cognitive behavioral therapy (CBT). To understand the material system theory was used as well as evidence-based methods and experience-based knowledge.

Syftet med studien var att undersöka polisanställdas attityd kring forskning och evidensbaserade polisiära metoder inom det brottsförebyggande arbetet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med 9 poliser och analyserade dessa med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att delar av evidensbaserade metoder gick att återfinna i Polisens arbete, framförallt Problem Oriented Policing och Community Oriented Policing. Dock fanns varken struktur i hur metoderna används eller kunskap i hur metoderna fungerar. De intervjuade poliserna efterfrågade forskning och menade att forskning gärna får ta större plats för att kunna utveckla arbetet och göra det mer effektivt. / The aim of the study was to examine police officers’ attitudes towards research and evidence-based methods of policing in the field of crime prevention. We conducted semi-structured interviews of 9 police officers’ and performed a qualitative content analysis. Our results showed that the police are using parts of evidence-based methods, specifically Problem Oriented Policing and Community Oriented Policing. There were no organization around which methods were used and no knowledge about how the methods work. The police interviewed wanted research to play a larger role in their work and believed incorporating research would make their crime-prevention work more effective.

Sammanfattning: Introduktion: Tidig upptäckt av cerebral pares (CP) möjliggör tidig behandling, när hjärnans plasticitet är bäst, vilket optimerar barnets utveckling. I Sverige erbjuds alla barn motoriska utvecklingsuppföljningar inom barnhälsovården (BHV). Barn med kända riskfaktorer för CP följs dessutom inom neonatala uppföljningsprogram, där evidensbaserade bedömningsmetoder används vid motorisk bedömning. För en patientsäker vård behöver nedsatt motorik och CP tidigt identifieras, oberoende vart barnen följs. Syfte: Undersöka skillnader mellan barn med CP tillhörande högriskgrupp (HR) eller lågriskgrupp (LR), gällande första kontakt med fysioterapeut och motorisk bedömning, i Region Uppsala. Metod: Kvantitativ journalstudie med deskriptiv, retrospektiv och komparativ design valdes. Barn födda 2010-2016, diagnostiserade med CP 2010-2018 i Region Uppsala inkluderades. Barnen delades in i HR/LR för CP. Mätvariabler: motorisk nivå och kvalitet, funktionsnivå, typ av CP, ålder första kontakt med fysioterapeut samt ålder remittering till habiliteringsverksamheten. Deskriptiv statistik och icke-parametriska statistiska test användes, p-värde ≤0.05. Resultat: Trettiosju barn inkluderades, 22 HR/15 LR för CP. Barnen med högrisk bedömdes av fysioterapeut, erbjöds behandling samt remitterades till habiliteringsverksamheten signifikant tidigare. Barn med sämre funktionsnivå remitterades signifikant tidigare till habiliteringsverksamheten. Slutsats: Barn med CP i Region Uppsala har ojämlik tillgång till fysioterapeutiska bedömningar och behandlingar. Barn med högrisk för CP bedömdes av fysioterapeut och remitterades till habiliteringsverksamheten tidigare.  Barn med sämre funktionsnivå remitterades också tidigare. Evidensbaserade bedömningsmetoder verkar möjliggöra tidig upptäckt av motoriska avvikelser och därigenom möjlighet till tidiga interventioner. Ett sätt att erbjuda patientsäker och jämlik vård för barn med utvecklingsavvikelser, kan vara att använda evidensbaserade bedömningametoder inom verksamheter vars mål är identifiering av utvecklingsavvikelser. / Abstract: Introduction: Early detection of cerebral palsy (CP) allows for early treatment, when brain plasticity is at its best, which optimizes the child's development. In Sweden, all children are offered motor developmental surveillance in child health services. In addition children with known riskfactors of developing CP are enrolled in neonatal follow-up, using evidence-based assessment methods. In order to provide patientsafe and quality of care, early identification of impaired motor function and CP is needed, regardless of where the children are monitored. Aims: Investigate differences between children belonging to high or low riskgroup for CP regarding first contact with physiotherapist and assessed motorskills, in Region Uppsala. Methods: A quantitative journalstudy with descriptive, retrospective and comparative design was selected. Children born 2010-2016 diagnosed with CP 2010-2018 in Region Uppsala were included and divided into children with high or low risk to develop CP. Measures: motor performance, level of disability, type of CP, first visit at physiotherapist, age of reffered to habilitation-services. Descriptive statistics and non-parametric statistical tests were used, p-value ≤0.05. Results: Thirty-seven children were included, 22 with high-risk and 15 with low-risk for CP. Children with high-risk were assessed by physioterapist and referred to habilitation-services significantly earlier. Children with more severe disability were also referred significantly earlier. Conclusion: Children with CP in Region Uppsala have unequal access to timely physiotherapy and habilitation-services. Evidence-based assessment methods enable early detection of motor abnormalities and allows for early treatment. To provide safe and equal care, all professionals performing developmental surveillance should use evidence-based assessment methods.