Alpin skidåkning är en sport som innefattar moment av höga hastigheter på hårda underlag. Dettagör att behovet av kontroll under åkningen är av största vikt. Kontrollförlust under åkning kanleda till svåra konsekvenser så som olyckor i form av kollisioner med andra åkare eller saker somställningar för strålkastare och snökanoner. Något som kan leda till kontrollförlust vid åkning ärvibrationer som uppstår i skidorna pågrund av ojämnheter i underlaget. Dessa vibrationer påverkarpå så sätt att skidornas kontaktyta med snön blir mindre och därmed minskar möjligheten tillkontroll. Detta arbete syftar till att genomföra en litteraturstudie samt en experimentell modalanalys för attidentifiera egenfrekvenser som uppstår i ett par skidor av modellen Armada Tracer 98. Genom attsedan koppla resultaten från litteraturstudien till resultaten från den experimentella modalanalysenanalysera vilka frekvenser som blir problematiska under åkning. Under litteraturstudien lästes ett antal arbeten om vibrationsundersökningar av alpina skidor.Resultaten från denna studie var att de mest problematiska frekvensområdena ligger mellan 0Hzoch 200 Hz. De lägsta frekvenserna upp till 70Hz består av ren böjning medans frekvenser över 70Hz består av en kombination av böjning och torsion. Om man tittar på vilka frekvenser som sedansprider sig upp till kroppen är det frekvenser upp till 25 Hz som märks av mest under åkning. Skidorär trots sin uppfattade enkelhet ganska komplexa konstruktioner som består av många olika lagersom i olika kombinationer ger skidorna olika vibrationsdämpande egenskaper. Därför är det svårtatt under detta arbete dra några slutsatser kring vad i konstruktionen som bidrar till skidornasvibrationsegenskaper då endast ett par skidor undersöks och inga jämförelser kan göras. Den experimentella modalanalysen genomfördes genom att en skida i taget, spändes fast i enställning på ett bord. På skidan valdes 42 mätpunkter ut, 10 stycken bakom bindningen och 32framför. Framför bindningen fästes en accelerometer för att kunna mäta vibrationerna i skidan. Enexcitationshammare användes sedan för att excitera vibrationer i varje mätpunkt. Datan samladessedan in i MATLAB för att analyseras med avseende på dess resonanta vibrationer. Resultaten från den experimentella modalanalysen var att svängningar i skidorna lättast uppstårvid 9Hz, 37Hz, runt 70 Hz och sedan 100 Hz. Precis som litteraturstudien sa så består svängningarnaöver 70Hz av en kombination av böjning och torsion. Svängningar över 100Hz har så hög frekvensatt de anses ha mycket liten påverkan på åkningen.

This doctoral thesis concerns flanking transmission in light weight, wooden multi-storey buildings within the low frequency, primarily 20-120 Hz. The overall aim is to investigate how the finite element method can contribute in the design phase to evaluate different junctions regarding flanking transmission. Two field measurements of accelerations in light weight wooden buildings have been evaluated. In these, two sources; a stepping machine, and an electrodynamic shaker, were used. The shaker was shown to give more detailed information. However, since a light weight structure in field exhibit energy losses to surrounding building parts, reliable damping estimates were difficult to obtain. In addition, two laboratory measurements were made. These were evaluated using experimental modal analysis, giving the eigenmodes and the damping of the structures. The damping for these particular structures varies significantly with frequency, especially when an elastomer is used in the floor-wall junction. The overall damping is also higher when elastomers are used in the floor-wall junction in comparison to a screwed junction. By analysing the eigenmodes, using the modal assurance criterion, of the same structure with two types of junctions it was concluded that the modes become significantly different. Thereby the overall behavior differs. Several finite element models representing both the field and laboratory test setups have been made. The junctions between the building blocks in the models have been modeled using tie or springs and dashpots. Visual observation and the modal assurance criterion show that there is more rotational stiffness in the test structures than in the models. The findings in this doctoral thesis add understanding to how modern joints in wooden constructions can be represented by FE modelling. They will contribute in developing FE models that can be used to see the acoustic effects prior to building an entire house. However, further research is still needed. / Denna doktorsavhandling behandlar flanktransmission i flervåningshus med trästomme, inom det lågfrekventa området, främst 20-120 Hz. Det övergripande målet är att undersöka hur finita elementmetoden kan bidra i konstruktionsfasen för att utvärdera olika knutpunkters inverkan på flanktransmissionen. Två fältmätningar av accelerationer i trähus har utvärderats. I dessa har två olika lastkällor använts, i den första en stegljudsapparat och i den andra en elektrodynamisk vibrator (shaker). Det visades att shakern kan ge mer detaljerad information, men eftersom vibrationerna även sprider sig till omgivande byggnadsdelar vid fältmätningarna var det svårt att estimera tillförlitliga dämpningsdata även då shaker användes. Fältmätningarna följdes av två mätningar i laborationsmiljö. Dessa två experiment utvärderades med experimentell modalanalys, vilket ger egenmoder och dämpning hos strukturerna. Dämpningen för dessa trähuskonstruktioner varierar kraftigt med frekvens. Extra stora variationer registreras då en elastomer användes i knutpunkten mellan golv och vägg. Den totala dämpningen är generellt högre när elastomerer används i knutpunkten mellan golv och vägg i jämförelse med då knutpunkten är skruvad. Genom att analysera egenmoder och deras korrelationer (MAC), för samma trästruktur men med olika typer av knutpunkter, drogs slutsatsen att knutpunkten drastiskt förändrar strukturens dynamiska beteende. Flera finita elementmodeller av både fält- och laboratorieuppställningar har gjorts. I dessa har knutpunkterna mellan byggnadsdelar modellerats helt styvt eller med hjälp av fjädrar och dämpare. Visuella observationer av egenmoder och korrelationen dem emellan visar att det finns mer rotationsstyvhet i försöken än i finita elementmodellerna. Resultaten i denna doktorsavhandling har gett förståelse för hur knutpunkter i träkonstruktioner beter sig och kan simuleras med finit elementmodellering. Vidare kan resultaten bidra till utvecklingen av FE-modeller som kan användas för att kunna se de akustiska effekterna redan under konstruktionsstadiet. Dock behövs ytterligare forskning inom området.