Syftet med studien var att undersöka ImseVimses interna hållbarhetsarbete och målet var att komma fram till förbättringsförslag som hjälper till att få ImseVimse att få en insikt i nuvarande hållbarhetsarbete och gå mot att genomsyras av hållbarhet inifrån och ut i alla aspekter. Studien undersöker tre frågeställningar (1) Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB? (2) Hur kan ImseVimse AB förbättras inom den interna hållbarheten? (3) Hur kan ImseVimse AB förmedla intern hållbarhet inom verksamheten? Teorier som har presenterats i studien är hållbarhet och dess tre dimensioner, utifrån en hållbar utveckling och ständiga förbättringars perspektiv. Titta på leans förbättringsarbete, mötesteknik och utvärdering och likaväl språket och begreppsanasatsen som används i ImseVimse i dagsläget. För att samla in data till studien har personliga intervjuer, telefonintervjuer, enkäter och dokumentgranskning använts som metoder och ledningsverktyget släktskapsdiagram och jämförelseverktyget benchmarking har använts för att ta fram resultat om begreppen hållbarhet, intern hållbarhet, extern hållbarhet, företagens hållbarhetsarbete ur olika perspektiv. Detta har resulterat i att Imsevimse kan behöva börja med att dokumentera ner begreppen som har tagits fram i studien och skapa sig ett gemensamt språk och kommunikation som kan ske via dagliga möten och en kontinuerlig enkel visuell lättillgänglig dokumentation och uppföljning av arbete. Slutsatsen är att förbättringsförslagen som har tagits fram föreslår att använda sig av PDSA, ständiga förbättringar, använda sig av en förbättringstavla, dokumentera och ha ett tydligt ansvarstagande, utvärdering och uppföljning av arbetet med den interna hållbarheten. / The aim of the study was to investigate ImseVimses internal sustainability work and the goal was to come up with improvement proposals that help ImseVimse gain an insight into current sustainability work. The study examines three issues (1) What does internal sustainability mean for ImseVimse AB? (2) How can ImseVimse AB be improved within its internal sustainability? (3) How can ImseVimse AB convey internal sustainability within the business? Theories that have been presented in the study are sustainability and its three dimensions, based on sustainable development and continuous improvement perspectives. Theories that has been used in the study is leans improvement work, meeting technique and evaluation, as well as the language and conceptual approach used in ImseVimse at present. To collect data for the study, personal interviews, telephone interviews, questionnaires and document reviews have been used as methods and the management tool relationship diagrams and the benchmarking comparison tool have been used to produce results on the concepts of sustainability, internal sustainability, external sustainability, corporate sustainability work from different perspectives. This has resulted in Imsevimse having to start by documenting the concepts that have been developed in the study and creating a common language and communication that can be done through daily meetings and a continuous easy visual accessible documentation and follow-up of work. The conclusion is that the improvement proposals that have been prepared suggest using PDSA, continuous improvement, using an improvement board, documenting, and having clear responsibility, evaluation, and follow-up of the work on internal sustainability.

Problematization: Previous studies have focused on examining the competencies required of sustainability auditors through the auditor’s perspective. However, there is a gap in research when it comes to examining competence by analyzing the market and its different demands on auditors and non-auditors. Purpose: The purpose of the study is to increase understanding of the competency requirements within sustainability auditing practice and find out if there are variations in the requirements between auditors and non-auditors. Frame of reference: The section begins with the purpose of sustainability assurance and the different components of competence through the competence tree. Then previous research related to competence within sustainability assurance, structured according to the different components of competence is presented. The section ends with a review of resource-based theory, new institutional theory and the analytical model for the study. Method: The study was carried out using a qualitative method, where a qualitative content analysis was applied. The study’s sample consists of 30 job advertisements in different countries in the EU for external sustainability assurance providers, with a division into audit firms and non-audit firms. Empirical evidence and analysis: The result shows both similarities and differences in the demand for competence in education, experience, knowledge and personal characteristics. Audit firms focus strongly on business financial competence, while non-audit firms demand specific competence in sustainability areas. At the same time, the study identifies certain similarities and a certain harmonization in the industry in terms of skills in demand. Conclusions: Auditors and non-auditors require a diverse and complementary set of competencies toeffectively ensure sustainability and meet the varying needs of different businesses. Market analysis reveals that an auditor’s experience and knowledge are more crucial for sustainability assurance than previously emphasized. The study has contributed to an increased understanding of the competence required in practice for sustainability assurance based on the market’s demand. / Problemdiskussion: Tidigare studier har fokuserat på att undersöka den kompetens som krävs hos hållbarhetsgranskare genom granskarens perspektiv. Dock finns det ett gap i forskningen när det kommer till att undersöka kompetensen genom att analysera arbetsmarknaden och dess olika krav på revisorer och icke-revisorer. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för kompetenskraven inom hållbarhetsgranskning och ta reda på om det finns variationer i kraven mellan revisorer och icke-revisorer. Teoretisk referensram: Avsnittet inleds med syftet för hållbarhetsgranskning och kompetensträdets innebörd. Därefter presenteras tidigare forskning om kompetensbegreppet, strukturerad enligt kompetensträdets olika delar. Avsnittet avslutas med en genomgång av den resursbaserade teorin, nyinstitutionell teori, isomorfism samt legitimitetsbegreppet, och introducerar en analysmodell. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod, där en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. Studiens urval består av 30 jobbannonser inom olika länder i EU för extern hållbarhetsgranskning, där uppdelning är revisionsbyråer och icke-revisionsbyråer. Empiri och analys: Resultatet visar både likheter och skillnader i efterfrågan på kompetens inom utbildning, erfarenhet, kunskaper och personliga egenskaper. Revisionsbyråer fokuserar starkt på företagsekonomisk kompetens, medan icke-revisionsbyråer efterfrågar specifik kompetens inom hållbarhetsområden. Samtidigt identifierar studien vissa likheter och en viss harmonisering i branschen när det gäller efterfrågade kompetenser. Slutsatser: Revisorer och icke-revisorer kräver en mångsidig och kompletterande uppsättning kompetenser för effektiv hållbarhetsgranskning och för att möta de varierande behoven hos olika företag. Analysen av arbetsmarknaden visar att en revisors erfarenhet och kunskap är viktigare för hållbarhetsgranskning än vad som beaktats i tidigare studier. Studien har bidragit till en ökad förståelse för den kompetens som krävs i praktiken för hållbarhetsgranskning baserat på marknadens efterfrågan.