Under projektet togs två prototyper fram som innefattade tre korta pussel med målet att se hur spelare reagerade vid brutna färgnormer. Sedan sammlades åtta testspelare som ansåg sig ha flera års erfarenhet inom datorspel och iaktog dem under speltestning för att notera den tid det tog för dem att klara varje pussel. Efter detta utfördes också en intervju med resondenterna med målet att se om de identifierade normerna uppfattas existera samt ta reda på varför de agerade som de gjorde. Enligt de resultat som gavs från speltestningen och intervjun så kan vi se att majoriteten av testspelarna kunde identifiera de färgnormer som valts att testa. "Röd dryck återställer hälsa" och "Färgad nyckel öppnar dörrar med samma färg" är de färgnormer som nästan alla testspelare lyckades identifiera följt av färgnormen "Grön knapp leder till en positiv effekt medans röd knapp leder till en negativ effekt". Här var respondenterna kluvna och endast lite mer en hälften ansåg att den normen existerade. Övriga agerade efter en fjärde färgnorm, "Röd knapp är 'action-knapp'". Speltestningen visar också att förvirring vid normbrott kan orsaka längre speltid ifall spelaren anser att färgnormen existerar samt agerar efter färg. Anledningen till denna förvirring skulle kunna vara att spelarna tidigare sett ett mönster och till det mönstret en lösning. När den lösningen plötsligt inte fungerar så blir spelaren förvirrade och måste då tänka om. I intervuerna berättade de att de agerar på objektens färg när de avgör hur de ska lösa pusslet och att testspelarna anser sig bli förvirrade när färgnormen bryts. / During this project we created two prototypes comprised of three short puzzles with the goal to see how players react when they encounter broken color norms. We gathered eight test players who considered themselves to have several years of experience playing computer games and watched them as they played to record the amount of time they required to solve each puzzle. We then interviewed the test players with the goal to clarify if they recognized the color norms and why they made the choices they made in each puzzle. According to the results from the play sessions and interviews, we noticed that most of our play testers identified the color norms we chose to test. "Red potion restores health" and "A colored key opens a door of the same color" were the most recognized color norms while the color norm "Green button leads to a positive effect while a red button leads to a negative effect" was only identified by just over half of our players. The rest of the players told us they identified a fourth color norm, "Red button is an action button". The play sessions also show that confusion caused by color norms may increase the play time as long as the player can identify the norm and make decisions based on colors. The reason to this confusion may depend on a pattern the player recognized as the solution to the puzzle. When this solution does not work, the player gets confused and must rethink the situation. In the interviews the players told us that they act on the objects' color and they consider themselves to become confused when the color norm is broken.

”Tacohyllan”, ett begrepp som kommit att utvecklas till ett intressant samhällsfenomen och Santa Maria är det märke som många på den svenska marknaden direkt kopplas till kryddor och TexMex. Santa Maria tycks dessutom vara ett av de märken som positionerar sig som störst inom taco-sortimentet i svenska livsmedelsbutiker. Det är därmed intressant att undersöka hur Santa Maria, samt ett urval av konkurrenter, på TexMex-hyllan använder sig av färg och grafiska designelement på sina förpackningar och hur det upplevs av kunder. Syftet med denna vetenskapliga uppsats är att, i en jämförande fallstudie, undersöka färgens betydelse vid kundens val av livsmedelsprodukter. 1. Vilka färger använder Santa Maria och ett urval konkurrenter inom TexMex-sortimentet? 2. Hur uppfattas färgerna på Santa Marias och ett urval av konkurrenters TexMex-förpackningar? En kvantitativ jämförande fallstudie av konkurrerande varumärken inom TexMex-området, med en digital enkätundersökning som tillvägagångssätt. Resultatet av studien visar att färg har en betydande roll vid val av livsmedel, dock att andra faktorer utöver de grafiska elementen i stor utsträckning avgör kundens val. Observationen av Santa Marias, samt urvalet konkurrenters, färgval inom TexMex-sortimentet – visar att färgerna röd, gul och grön huvudsakligen används på deras förpackningar. Statistiken från enkätundersökningen visar att respondenterna uppfattar Santa Maria, med den röda färgen, som mest tilltalande över urvalet konkurrenter med dess färger.

Problem: Färg har en stor associativ inverkan hos individer och är därför en viktig faktor vid varumärkesbyggande. Inom olika produktkategorier finns starkt etablerade färgnormer som följs men nu ser vi en utveckling på den svenska marknaden där etablerade färgnormer börjar ifrågasättas. Vi frågar oss vilka fördelar denna normbrottsstrategi har och hur den inverkar på konsumenter. Kanske har färgteorierna spelat ut sin roll och att det är dags för varumärken att bryta mönstret för att nå framgång. Vår frågeställning är således: Hur associerar svenska konsumenter färg till olika känslor, produktkategorier och varumärken? Vad tjänar varumärken på att bryta mot etablerade färgnormer? Syfte: Vi vill studera det glapp som finns mellan rådande färgteorier och det normbrott vi upptäckt på den svenska marknaden. Vi vill skapa en tydligare förståelse för konsumentens färgassociationer samt deras inställning till normbrottet för att undersöka vad varumärken kan tjäna på att avvika från färgnormen. Teori: Vårt teoretiska ramverk består av färgteorier, kommunikationsprocessen samt köpbeslutprocessen. Metod: Mailintervjuer med yrkesverksamma sker i syfte att sätta färg i ett produktperspektiv och vi analyserar meningsinnehållet i denna information för att se hur väl tillämpade färgteorierna är i deras arbetsprocess. Huvudstudien är riktad till potentiella konsumenter bosatta i Sverige och har skett genom ett webbaserat frågeformulär som sker genom ett bekvämlighetsurval. Deduktivt undersöker vi hur respondenterna förhåller sig till teorier om färg.  Del 1 i formuläret består av sluta svarsalternativ och testar vilken av elementarfärgerna respondenten kopplar till en given känsla enligt teorin. Del 2 består av bildfrågor som testar konsumentens förhållande till normbrottet ur ett produktperspektiv. Resultat: I mailintervjuerna med de yrkesverksamma åskådliggjordes en stor medvetenhet om färgteorier och färgens kommunikativa inverkan, färgvalet utgår från de emotionella reaktioner som färg väcker. Del 1 av undersökningen visade ett svagt associativt samband mellan färg och känsla enligt färgteorierna. Färgerna vit och gul hade högst respektive lägst associativt resultat. Det visades inga större skillnader mellan hur kvinnor och män svarat. Resultatet i del 2 visade en särskild benägenhet hos respondenter att välja en normbrytande färgsättning bland elektronikprodukterna. Slutsatser: Det visade sig att få respondenter är villiga att bryta mot färgnormer, vilket talar för tidigare forskning som säger att färgvalen ofta baseras utifrån vad de ska avbilda. Kvinnor och män tenderade att svara på samma sätt i båda delarna av frågeformuläret, vilket får tidigare diskussioner kring färgsättning och kön att kännas förlegad. Däremot valde en äldre åldersgrupp den röda TV:n. Arbete har betydelse då respondenter med heltidsarbete i större utsträckning valde att bryta mot normer. / Issue: Colour has great associative impact on individuals therefore colour plays an important role in brand building. We see a development on the Swedish marketplace where strongly established colour norms that are ruled in diverse product categories start to be called into question. We ask ourselves what benefits a break of norm has and how it affects consumers. Perhaps the theories of colour should be stepped away from and now it is time for brands to break the pattern for success. Our question is therefore: How do Swedish consumers associate colour to different emotions, product categories and brands? What can brands benefit from going against the established colour norms? Purpose: This study examines the existing gap between the current colour theories and the break of norm we have discovered on the Swedish market. We want to create a clearer picture of consumers associations of colour and their attitude to the break of norm in purpose to investigate what brands can benefit from deviating from the color norms. Theoretical framework: Our theoretical framework consists of colour theories, the communication process and the purchase decision process. Methodology: The mail interviews with professionals are done in order to bring suit in a product perspective, we analyze the meaning content of this information to see how well the applied colour theories are in their work process. The main study is aimed at potential consumers residing in Sweden and has been implemented with a web-based questionnaire that takes place through a convenience sample. Deductive, we examine how the respondents relate to theories of colour. Part 1 of the form consists of close-out response options, and test which of the elementary colours the respondent connects to a given emotion of the theory. Part 2 consists of picture questions that test the consumer's relationship to the break of norm from a product perspective. Results: The mail interviews with professionals showed a great awareness of colour theory and the communicative impact of colour. The color choice is based on the emotional responses that colour evokes. Part 1 of the survey showed a slight associative relationship between colour and emotion of the colour theory. The colour white showed the highest associative result and yellow showed the lowest. There were no major differences between how men and women responded. The results in Part 2 showed a particular tendency of respondents to choose a norm breaking colouration among electronic products. Conclusion: It turned out that few respondents were willing to break the colour norms, which points to previous research that says that the colour choices often are based on what they will portray. Women and men tended to respond similarly in both parts of the questionnaire, which make earlier discussions about colour and gender seem antiquated. However, an older age group tended to chose the norm breaking red TV. Employment is important, as respondents with full-time work increasingly chose to violate the norms.