<p>Sammanfattning</p><p>Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats.</p><p>I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor.</p><p>Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.</p>

Sammanfattning Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten? Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor. Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.

The purpose of this study is to examine the symbolic use in sports and thus discuss the limits of what can be seen as religion and what can be said to be sacred and profane in our time. Data were collected through participant observation during and in connection with the ice hockey games in Löfbergs Arena in Karlstad. Collected data is then analyzed based on Émile Durkheim's theory of the elementary forms of religion. The results indicate that the club badge and club colours of Färjestad BK can be interpreted as totems both before, during and after a ice hockey game. The symbols appear in a number of different contexts, and in some more exposed than others. They share largely the function of the totems in the Australian and North American tribes that Durkheim studied because it bind together and create identification between the fans of Färjestad. Färjestad's symbols are those that to some extent create and maintain sacred and profane, maintain the group and at the same time separates it from others. / Syftet med denna uppsats är att undersöka symbolanvändning inom sport och därigenom diskutera gränserna för vad som kan ses som religion och vad som kan sägas vara heligt och profant i samtiden. Data har samlats in via deltagande observationer under och i anslutning till ishockeymatcher i Löfbergs Arena i Karlstad. Insamlad data har sedan analyserats utifrån Émile Durkheims teori om religionens elementära former. Studiens resultat pekar på att Färjestad BK:s klubbmärke och klubbfärger kan tolkas som totems både inför, under och efter en ishockeymatch. Symbolerna uppträder i en rad skilda sammanhang och är i vissa mer exponerade än i andra. De delar till stor del funktion med de totems Durkheim studerade hos australiensiska och nordamerikanska stammar, i den meningen att de binder ihop och skapar identifikation Färjestadfansen emellan. Färjestads symboler är de vilka i viss utsträckning skapar och upprätthåller heligt och profant, upprätthåller gruppen och samtidigt avgränsar den från andra.

<p>Idrottsarenan är inte bara ett rum för passion, lidande och glädje utan dessutom ett starkt geografiskt avgränsat rum med tydliga linjer och avgränsningar. Avgränsningarna kan ha olika syften som bland annat uppdelning mellan olika kulturer så som olika supporterklubbar, spelare och publik. Det finns också tydliga preciseringar på själva spelfältets utformning. En idrottsarena är ett forum där olika kulturer möts och det kan skådas såväl kulturella likheter som olikheter med det vanliga samhället utanför arenans hägn.</p><p>Genom att staden innehar en idrottsarena så ökar också chanserna att få arrangera nationella eller internationella idrottsevenemang vilket i slutändan kan innebära ett ekonomiskt uppsving för staden i form av mer turister, fler arbetstillfällen etc. I många fall så sker dessa gigantiska arenors framväxt på bekostnad av de mindre arenorna vilket kan påverka breddidrotten på ett negativt sätt.</p><p>I uppsatsen har gjorts en jämförelse mellan idrottspubliken och teaterpubliken och studerat vad det finns för skillnader och likheter dessa två emellan. Idrottspubliken har en gemytlig ”vänskaplig” stämning medan teaterpubliken sitter tysta i sin stol och oftast inte konfererar med varandra om det skådespel som spelas upp på scenen.</p><p>Hur kan egentligen en arena påverka en publik på många olika sätt? Detta har undersökts genom både litteraturstudier (sekundärdata) och egna empiriska undersökningar (primärdata). Den empiriska undersökningen har fokuserats på arenorna till två av Karlstads mest klassiska och mest meriterade idrottslag; BolticGöta (bandy- Tingvalla) och Färjestads BK (ishockey- Löfbergs Lila Arena). Under enkätundersökningarna undersöktes vad som drog publiken till de respektive arenorna samt vilka skillnader som fanns mellan de olika formerna av publik. Litteraturstudierna å sin sida fokuserade främst på arenans utformning samt de geografiska rörelsemönster som människan antar.</p><p>De resultat som kom fram var bland annat att bandypubliken går på bandy främst av anledningen att kolla på bandy. Ishockeypubliken är där av många olika anledningar som exempelvis kamrattryck och att de inte hade något annat för sig vid tillfället.</p><p>Dagens arenor har fått en helt ny betydelse för många av idrottslagen och arenafrågan är ett av de mest debatterade ämnena inom idrotten. Debatten går livlig om att arenor behöver förnyas och moderniseras, för att idrotten skall överleva och fortsätta locka publik. Men hur är det egentligen, är det de verkliga entusiasterna som lockas till arenor som snarare är nöjesarenor med idrott som en av många ”happenings” eller skräms de sanna entusiasterna bort av en publik som snubblar in på arenan i jakt på en ny lyckokick utan att bry sig om vad som egentligen sker på planen. Vilken sorts publik är egentligen den bästa sett utifrån klubbens ekonomi och idrottens överlevnad och utveckling? Detta är en viktig fråga för arenachefer att ta i beaktning.</p>

Idrottsarenan är inte bara ett rum för passion, lidande och glädje utan dessutom ett starkt geografiskt avgränsat rum med tydliga linjer och avgränsningar. Avgränsningarna kan ha olika syften som bland annat uppdelning mellan olika kulturer så som olika supporterklubbar, spelare och publik. Det finns också tydliga preciseringar på själva spelfältets utformning. En idrottsarena är ett forum där olika kulturer möts och det kan skådas såväl kulturella likheter som olikheter med det vanliga samhället utanför arenans hägn. Genom att staden innehar en idrottsarena så ökar också chanserna att få arrangera nationella eller internationella idrottsevenemang vilket i slutändan kan innebära ett ekonomiskt uppsving för staden i form av mer turister, fler arbetstillfällen etc. I många fall så sker dessa gigantiska arenors framväxt på bekostnad av de mindre arenorna vilket kan påverka breddidrotten på ett negativt sätt. I uppsatsen har gjorts en jämförelse mellan idrottspubliken och teaterpubliken och studerat vad det finns för skillnader och likheter dessa två emellan. Idrottspubliken har en gemytlig ”vänskaplig” stämning medan teaterpubliken sitter tysta i sin stol och oftast inte konfererar med varandra om det skådespel som spelas upp på scenen. Hur kan egentligen en arena påverka en publik på många olika sätt? Detta har undersökts genom både litteraturstudier (sekundärdata) och egna empiriska undersökningar (primärdata). Den empiriska undersökningen har fokuserats på arenorna till två av Karlstads mest klassiska och mest meriterade idrottslag; BolticGöta (bandy- Tingvalla) och Färjestads BK (ishockey- Löfbergs Lila Arena). Under enkätundersökningarna undersöktes vad som drog publiken till de respektive arenorna samt vilka skillnader som fanns mellan de olika formerna av publik. Litteraturstudierna å sin sida fokuserade främst på arenans utformning samt de geografiska rörelsemönster som människan antar. De resultat som kom fram var bland annat att bandypubliken går på bandy främst av anledningen att kolla på bandy. Ishockeypubliken är där av många olika anledningar som exempelvis kamrattryck och att de inte hade något annat för sig vid tillfället. Dagens arenor har fått en helt ny betydelse för många av idrottslagen och arenafrågan är ett av de mest debatterade ämnena inom idrotten. Debatten går livlig om att arenor behöver förnyas och moderniseras, för att idrotten skall överleva och fortsätta locka publik. Men hur är det egentligen, är det de verkliga entusiasterna som lockas till arenor som snarare är nöjesarenor med idrott som en av många ”happenings” eller skräms de sanna entusiasterna bort av en publik som snubblar in på arenan i jakt på en ny lyckokick utan att bry sig om vad som egentligen sker på planen. Vilken sorts publik är egentligen den bästa sett utifrån klubbens ekonomi och idrottens överlevnad och utveckling? Detta är en viktig fråga för arenachefer att ta i beaktning.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur markandsföringen ser ut i dagsläget för Färjestad BK, ta fram förslag på förbättringar och ändringar angående marknadsföringen och upplevelsen för att uppnå en vändning på en negativ trend. För att få fram information till uppsatsen valdes två respondenter, en representant från Färjestad BK respektive Wolfpack, i form av personliga djupgående intervjuer. Därmed genomfördes en kvalitativ metod för att få så ingående och relevant information som möjligt. Som teoretiskt underlag användes teorier inom marknadsföring, sportmarknadsföring, strategier, relationsmarknadsföring samt upplevelseekonomi. Underlaget valdes utifrån syftet med uppsatsen för att kunna lösa de problemformuleringar som ställdes. Informationen som samlades in från intervjuerna med respondenterna beskrevs i ett empirikapitel och används som ett underlag till de analyser, resultat och slutsatser som drogs. Analysen baserades på det teoretiska kapitlet och empirin samt egna tankar och åsikter med syftet som utgångspunkt. I analysen diskuterades främst Färjestad BKs marknadsföring, varumärke, aktiviter på och utanför isen samt publiksnitt. Viss vikt lades på hur det ser ut idag men störst vikt lades vid vad Färjestad BK har tänkt göra samt vad som bör göras. Analysen och de resultat som presenterades styrktes av befintlig teori och vetenskapliga artiklar som tidigare studerat dessa fenomen. I slutsatsen beskrevs konkreta orsaker till problemet och eventuella lösningar till problemformuleringen. I och med den ökade konkurrensen från TV är Färjestad BK i behov av ett nytänkande och att förbättra sin helhetsprodukt för att skapa ett mervärde för kunden. Det gäller att skapa något utöver det vanliga för att ge kunden en upplevelse som endast kan upplevas live i arenan. Avslutningsvis nämns hur alla faktorer som påverkar Färjestad BKs produkt hör samman och bör därmed ses ur ett helhetsperspektiv. / The purpose of the essay is to examine the current marketing situation for Färjestad BK, develop proposals for improvements regarding their marketing and the customer experience that’s offered to achieve a turnaround of a negative trend. To gather information for the essay two respondents were selected, a representative from Färjestad BK and the other from Wolfpack. Qualitative personal in-depth interviews were chosen, because the authors needed as relevant and detailed information as possible. Theories in marketing, sports marketing, marketing strategy, relationship marketing and experience economy were used as a theoretical basis. The basis was chosen based on the purpose of this essay to be able to solve the prepared problem formulations. The information gathered from the interviews were described in the empirical chapter of the essay and also used as a basis for the analysis, results and conclusions. The analysis was based on the theoretical and empirical chapter and also on our own thoughts and opinions with the purpose as a starting point. In the analysis the marketing, brand, activities on and off the ice and the attendance of Färjestad BK was primarily discussed. Some emphasis was put on how Färjestad BK works today, but mostly what Färjestad BK intend to work on and should work on. The analysis and the results presented were verified by existing theories and research articles that previously studied these phenomena. In the conclusion the substantial reasons regarding the problem and the possible solutions of the problem formulation were discussed. With increased competition from television Färjestad BK needs to rethink and improve their overall product to increase the customer value. It is all about creating something extraordinary to offer the customer an experience which is unique when attending ice hockey live. Finally, factors that influences Färjestad BKs product is mentioned and how they all are connected to each other and Färjestad BK should view their product from an overall perspective.