Inom födosöksteori söker och konsumerar djur föda på ett sätt som maximerar deras förmåga att reproducera sig och få sina gener representerade i kommande generationer. För att åstadkomma detta måste individer ibland anpassa sina beteenden. Brunbjörnhonor (Ursus arctos) med årsungar måste bland annat dela den föda de hittar med ungarna. För att inte riskera att ungarna dödas av hannar så har honor med årsungar under parningsperioden mindre hemområden och rör sig mindre under ett dygn än vuxna honor utan årsungar. Med bakgrund av dessa olikheter undersöks ifall honor med årsungar konsumerar annan föda jämfört med honor i andra reproduktiva kategorier. En spillningsinsamling från GPS-märkta björnar gjordes i västra Hälsingland och norra Dalarna under 2015 från 25:e maj till 11:e oktober. Inför dataanalysen delades säsongen upp i två perioder vid den 15:e juli på grund av olikheter i födotillgång samt att parningssäsongen slutar. En frekvensanalys gjordes av individernas spillningar som resulterade i en icke signifikant skillnad mellan honor med och honor utan årsungars födoval. En undersökande dataanalys av volymprocent antyder dock att det kan finnas skillnader i mängd av vissa födoämnen under parningsperioden. Dessa skillnader fanns i kategorierna ben, älghår samt övriga växtmaterial. Även om studien lider av liten provstorlek med endast fyra honor med årsungar i var och en av de båda perioderna tycks undersökningen originell med en upplösning på individnivå. Tidigare skandinaviska födovalsanalyser hos brunbjörnen har gjorts med spillning som minsta enhet. / According to foraging theory, animals seek and consume food in ways that maximize their ability to reproduce and have their genes represented in future generations. In order to achieve this, individuals must sometimes adapt their behaviors. Females of the brown bear (Ursus arctos) with cubs of the year must share the food they find with their cubs. To protect the cubs from being killed by males in the mating period, females with young have smaller home ranges than other adult females and move less on a daily basis than other females. In view of these differences my hypothesis is that females with yearlings consume different food items than other females. A fecal collection from GPS-marked brown bears was made in 2015 in the northern Dalarna county and northwestern county of Gävleborg in Sweden from 25 May to 11 October. Prior to the data analysis, the season was divided into two periods, 25 May to 15 July and 16 July to 11 October, based on differences in food availability and season (mating vs non-mating season). A frequency analysis detected no significant differences in food items consumed for either period. However, an exploratory data analysis of percent volume of different food items suggests that there may be differences in the amount of certain foods during the mating period. These differences were found for the food categories, bone, moose hair and other plant material. Although the study suffers from a small sample size with only four females with cubs of the year in each of the two periods, this study is relatively novel with a resolution at the individual level. Previous food item analyzes of the brown bear in Scandinavia have been done with fecal samples as the smallest unit.

<p>Detta är ett naturvetenskapligt arbete som omfattas både av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Syftet med arbetet är att undersöka mellanskarvens födoval i sjön Sommen, samt att närmare studera huruvida det unika beståndet av röding och öring ingår i mellanskarvens födoval. Sommens Fiskevårdsområde har fått tillstånd till skyddsjakt på mellanskarv av Länsstyrelsen och det främsta skälet skulle vara att fågeln prederar röding och öring. Genom att analysera mellanskarvens spyboll och jämföra innehållet med referensfiskar fångade från samma sjö ska vi se om beslutet från Länsstyrelsen är befogat. Insamling av spybollar och referensfiskar utfördes i fält medan analys av spybollar utfördes på laboratorium. I resultatet av undersökningen konstaterades att mellanskarven i Sommen nästan uteslutande äter abborre. I de analyserade spybollarna som omfattas av denna undersökning återfanns inte röding och öring. Detta skulle innebära att Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på mellanskarv i Sommen p.g.a. predation av röding och öring inte är befogad.</p>

Detta är ett naturvetenskapligt arbete som omfattas både av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Syftet med arbetet är att undersöka mellanskarvens födoval i sjön Sommen, samt att närmare studera huruvida det unika beståndet av röding och öring ingår i mellanskarvens födoval. Sommens Fiskevårdsområde har fått tillstånd till skyddsjakt på mellanskarv av Länsstyrelsen och det främsta skälet skulle vara att fågeln prederar röding och öring. Genom att analysera mellanskarvens spyboll och jämföra innehållet med referensfiskar fångade från samma sjö ska vi se om beslutet från Länsstyrelsen är befogat. Insamling av spybollar och referensfiskar utfördes i fält medan analys av spybollar utfördes på laboratorium. I resultatet av undersökningen konstaterades att mellanskarven i Sommen nästan uteslutande äter abborre. I de analyserade spybollarna som omfattas av denna undersökning återfanns inte röding och öring. Detta skulle innebära att Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på mellanskarv i Sommen p.g.a. predation av röding och öring inte är befogad.