No description available.

River flow regime is fundamental in determining lotic fish communities and populations, and especially of salmonid fishes. Quantifying the effects of human induced flow alteration on salmonids is a key question for conservation and water resources management. While qualitative responses to flow alteration are well characterised, a more intractable problem is quantifying responses in a way that is practical for environmental management. Using data drawn from the Environment Agency national database, I fitted generalised linear mixed models (GLMMs) using Bayesian inference to quantify the response of salmonid populations to the effects of impounding rivers, flow loss from rivers due to water abstraction, and the mitigating effects of flow restoration. I showed that in upland rivers downstream of impounded lakes, the magnitude of antecedent summer low flows had an important effect on the late summer abundance of 0+ salmonids Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (Salmo trutta). In contrast, the abundance of 1+ salmon and brown trout appeared to be largely unresponsive to the same flows. I demonstrated that short-term flow cessation had a negative impact on the abundance of 1+ brown trout in the following spring, but that recovery was rapid with negligible longer-term consequences. I further established that flow restoration in upland streams impacted by water abstraction provided limited short-term benefits to salmonid abundance when compared with changes at control locations. However, while benefits to salmonid abundance were limited, I detected important benefits to the mean growth rates of 0+ and 1+ brown trout from flow restoration. I discuss the implications of my findings for salmonid management and conservation and propose a more evidence-based approach to fishery management based on robust quantitative evidence derived using appropriate statistical models. The current approach to flow management for salmonids requires revision and I recommend an alternative approach based on quantitative evidence.

In many cases in the past fish bones recovered during archaeological excavations at Upper Palaeolithic sites were often assumed to result from human activity without any consideration for alternate accumulation processes. Many of these assemblages had not been analysed in a scientifically rigorous manner, with some receiving no consideration at all. A review of current evidence and results of new analyses indicate that salmonids (salmon and trout) are the most frequently recorded fish at the European Palaeolithic cave sites. Two potential accumulation agents for fish remains were explored: brown bears (Ursus arctos) and eagle owls (Bubo bubo). Controlled feeding experiments integrated with ecological studies indicate that salmonid remains survive the digestive systems of both species and result in distinctive patterning in assemblage characteristics. Post-depositional taphonomic processes, such as trampling, also produce distinct taphonomic signatures and are an agent of differential inter-species preservation. A thorough consideration of depositional and post-depositional processes of archaeological assemblages in central Italy (Grotta di Pozzo, Maritza, La Punta and Ortucchio) and Spain (El Juyo, Altamira, Salitre, Castillo and Rascaño) shows that the fish remains from these sites result from human activity. The overrepresentation of cranial elements at the Italian sites suggest that fish were processed by removing the head to perhaps smoke or dry before transportation to other locations for consumption. This research lead to improved methods of analysis, and thus enhanced understanding of the role of fishing and fish consumption in Upper Palaeolithic hunter-gatherer societies.

<p>Detta är ett naturvetenskapligt arbete som omfattas både av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Syftet med arbetet är att undersöka mellanskarvens födoval i sjön Sommen, samt att närmare studera huruvida det unika beståndet av röding och öring ingår i mellanskarvens födoval. Sommens Fiskevårdsområde har fått tillstånd till skyddsjakt på mellanskarv av Länsstyrelsen och det främsta skälet skulle vara att fågeln prederar röding och öring. Genom att analysera mellanskarvens spyboll och jämföra innehållet med referensfiskar fångade från samma sjö ska vi se om beslutet från Länsstyrelsen är befogat. Insamling av spybollar och referensfiskar utfördes i fält medan analys av spybollar utfördes på laboratorium. I resultatet av undersökningen konstaterades att mellanskarven i Sommen nästan uteslutande äter abborre. I de analyserade spybollarna som omfattas av denna undersökning återfanns inte röding och öring. Detta skulle innebära att Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på mellanskarv i Sommen p.g.a. predation av röding och öring inte är befogad.</p>

Detta är ett naturvetenskapligt arbete som omfattas både av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Syftet med arbetet är att undersöka mellanskarvens födoval i sjön Sommen, samt att närmare studera huruvida det unika beståndet av röding och öring ingår i mellanskarvens födoval. Sommens Fiskevårdsområde har fått tillstånd till skyddsjakt på mellanskarv av Länsstyrelsen och det främsta skälet skulle vara att fågeln prederar röding och öring. Genom att analysera mellanskarvens spyboll och jämföra innehållet med referensfiskar fångade från samma sjö ska vi se om beslutet från Länsstyrelsen är befogat. Insamling av spybollar och referensfiskar utfördes i fält medan analys av spybollar utfördes på laboratorium. I resultatet av undersökningen konstaterades att mellanskarven i Sommen nästan uteslutande äter abborre. I de analyserade spybollarna som omfattas av denna undersökning återfanns inte röding och öring. Detta skulle innebära att Länsstyrelsens beslut om skyddsjakt på mellanskarv i Sommen p.g.a. predation av röding och öring inte är befogad.