Denna studie syftar till att få en djupare förståelse över hur användningen av digitala system och hjälpmedel inverkar på arbetet för undersköterskor i hemtjänsten. Detta då digitaliseringen har enligt tidigare forskning visat på att digitalisering både kan frigöra mer tid men även bli en belastning för omsorgspersonalen. Hemtjänsten som har under åren blivit allt mer tidspressad och konkurrensutsatt och kraven på kunskaper har ökat då vi blir allt äldre och sjukare idag. Via en kvalitativ intervjustudie utförd i två grupper i Borås Stad undersöktes huruvida de digitala systemen inverkade på omsorgspersonalen samt hur de uppfattade de digitala systemen påverkan. Studien berör även hemtjänstens förändrande arbetsvillkor för att kunna öka förståelsen för hur digitalisering påverkar det dagliga arbetet. Materialet har analyserats och tematiserats och resultatet presenteras i 4 olika teman En vanlig arbetsdag, Inverkan och synen på digitala hjälpmedlen och systemen i det dagliga arbetet, Påverkan i kvalitet och effektivitet och ökade krav och Känslan av kontroll och stöd. Studiens resultat visade på att undersköterskorna i det stora hela har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg men det tar tid och att arbetet med digitala system måste integreras mer i undersköterskornas yrkesroll och utbildning då synen på att arbeta digitalt till stor grad står utanför undersköterskornas egna uppfattning av deras yrkesroll. / This study aims to gain a deeper understanding of how the use of digital systems affects the work of home nurses. This is because digitization has, according to previous research, shown that digitization can both release more time but also become a burden for healthcare personnel. The home care service, which in the meantime has become increasingly time-consuming and competitive, and the demands for knowledge have increased since we are today getting older and sicker.  Thru a qualitative interview study conducted in two groups in Borås City, it was examined whether digital systems affect healthcare personnel and how they perceive the impact of the digital systems. The studies also affect the changing service conditions of the home service to increase understanding of how digitalization affects daily work. The materials have been analyzed and the result is presented in 4 different themes A ordinary working day, Impact and view of digital aids and systems in daily work, Impact on quality and efficiency and increased requirements and Characteristics of control and support. The study's results showed that the nurses in general have a positive view of the work with digital tools, but it takes time and that the work with digital systems must be integrated more into the nurses 'professional role and education, since the view of work digitally stands largely outside the nurses' own view of their professional role.

I denna socialpsykologiska uppsats har vi undersökt svenska ledares upplevelse kring balansen mellan arbetsliv och privatliv. Ämnet är av relevans att studera då dagens föränderliga arbetsvillkor ställer höga krav på de anställdas anpassningsbarhet. Behovet av anpassning medför en alltmer komplex tillvaro i hanteringen av en tillfredställande gränsdragning mellan dessa domäner. Vårt syfte med studien var att förmedla en förklaring och helhetsbild som påvisar vad som är mest angeläget för ledarna i hanteringen av denna gränsdragningsprocess. Vi har genomfört en kvalitativ studie, och utifrån syftet och frågeställningarna har vi använt Grundad teori som metodval. Det insamlade datamaterial har därmed analyserat grundligt med hjälp av transkribering och kodning, som resulterade i följande kategorier: Vikten av att upprätthålla sociala relationer, organisatorisk stöttning, stöd i privatlivet, stöd via frizon och eget förhållningssätt. Resultatet visar sammanfattningsvis att det som möjliggjorde en tillfredställande gränsdragning var ett fungerande socialt stöd. Det mest angelägna för ledare var att kunna upprätthålla de stödjande sociala relationerna som möjliggjorde en lyckad kombination av arbetet och privatlivet, som i sin tur resulterar i ökat välbefinnande genom tillfredställd gränsdragning. / In this social-psychological essay we have examined Swedish leaders experience about the balance between work and personal life. The topic is relevant to study when today's changing working condition puts high demands on the employees' adaptability. The need for adaptation involves an increasingly complex existence in dealing with a satisfactory distinction between these domains. Our purpose of this study was to convey a statement and overview that demonstrates what is most indicate for the leaders in the management of this demarcation process. We conducted a qualitative study, and based on the purpose and the issues we have used Grounded theory as our method. The collected datasets from semi-structured interviews and written submissions have thus analyzed thoroughly by means of transcribing and coding, that resulted in the following categories: The importance of maintaining social relationships, organizational support, private life support, free zone support, and own approach. The result shows that what enabled a satisfactory demarcation was a functioning social support. The most important thing for leaders was to maintain the supportive social relationships that enabled a successful combination of work and private life, which in turn resulted in improved well-being through a satisfied boundary.