<p><strong>Bakgrund:</strong> Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat. </p><p><strong>Problem:</strong> Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården? </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen. </p><p><strong>Metod:</strong> Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande. </p><p><strong>Teorier:</strong> Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan. </p><p><strong>Empiri:</strong> 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården. </p><p><strong>Analys:</strong> Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering. </p><p><strong>Resultat:</strong> Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva. </p><p><strong>Slutsats:</strong> De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar.</p> / <p><strong>Background:</strong> Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change. </p><p><strong>Problem:</strong> Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare? </p><p><strong>Objective:</strong> The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare. </p><p><strong>Method:</strong> This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking. </p><p><strong>Theories:</strong> Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star. </p><p><strong>Empiric:</strong> 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system. </p><p><strong>Analysis:</strong> The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement. </p><p><strong>Result:</strong> This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own. </p><p><strong>Conclusion:</strong> Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.</p>

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat.  Problem: Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården?  Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen.  Metod: Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande.  Teorier: Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan.  Empiri: 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården.  Analys: Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering.  Resultat: Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva.  Slutsats: De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar. / Background: Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change.  Problem: Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare?  Objective: The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare.  Method: This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking.  Theories: Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star.  Empiric: 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system.  Analysis: The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement.  Result: This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own.  Conclusion: Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.