Gender stereotypes and transgender patterns – a text and image analysis of the recommended children's literature for Före Bornholmsmodellen   Förskolans läroplan (2016) benämner att en utav förskolans uppgifter är att motverka könsstereotyper och normer kring kön. Med utgångspunkt ur detta är studiens syfte att se hur pojkar och flickor framställs utifrån könsnormer, maskulinitet och femininitet i barnlitteraturen som är rekommenderad för barn i 2,5–4 årsåldern i Före Bornholmsmodellen. Materialet används kontinuerligt i den svenska förskolan för att öka barns språkliga förmåga men har  tidigare inte granskats utifrån ett genusperspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av text och bild i barnlitteraturen som rekommenderas till Före Bornholmsmodellen. För att få svar på forskningsfrågorna upprättades ett observationsprotokoll där det noterades vilka könsstereotypa och könsöverskridande mönster som porträtterades i materialet. Resultatet och analysen visade att den rekommenderade barnlitteraturen innehåller porträtteringar som bekräftar och stärker könsstereotyper och att könsöverskridande mönster sällan är förekommande. Förskollärares arbetsmetoder med den rekommenderade barnlitteraturen till Före Bornholmsmodellen är någonting som bör ses över. Detta på både verksamhets och individnivå för att förhindra att det reproduceras könsstereotyper om hur män och kvinnor bör bete sig.

Syftet med denna studie var att ta reda på förskollärares motiveringar till varför de använder sig av Före Bornholmsmodellen i förskolan och hur de motiverar arbetet med materialet för att främja barns tidiga läs- och skrivutveckling. En kvalitativ studie i form av intervjuer har gjorts, för att besvara studiens forskningsfrågor. Fyra förskollärare från södra Sverige har intervjuats. Analysen av intervjuerna utgår ifrån en fenomenografisk tolkningsram. Studiens resultat visar flera olika motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i förskolan. Det framkom att kommunen beslutat att alla förskolor ska arbeta med Före Bornholmsmodellen tillsammans med barnen. Trots att det är ett material som förskolläraren inte själv initierat, uttryckts många positiva motiveringar till varför Före Bornholmsmodellen används i deras förskolor. I resultatet framgår det bland annat att Före Bornholmsmodellen används för att erbjuda barnen olika vägar in i skriftspråket, och att det är ett material som underlättar för förskolläraren. Det som synliggörs i resultatet är att Före Bornholmsmodellen används av förskollärarna på två skilda sätt. I det ena arbetssättet följs handledningen till materialet mer styrt, och språksamlingarna görs frekvent under en viss tidsperiod. I det andra arbetssättet följs handledningen mindre styrt då förskolläraren utgår från Före Bornholmsmodellens idé men anpassar efter barngruppen.

AbstractMalmö högskolaLärande och samhälleSkolutveckling och ledarskapSpeciallärarprogrammetMaria Carlsson (2013) Före Bornholmsmodellen – en läsutvecklingsmodell för alla? (Före Bornholmsmodellen – a reading development model for all?).ProblemområdeDen rådande normen har sedan länge varit att man inte ska lära barn att läsa och skriva så tidigt. Forskning pekar dock på att barn är som mest påverkbara för språklig stimulans under sina första år, och det innebär att förskolans insatser är betydelsefulla för deras kommande språk-, tal- och skriftspråksutveckling. Många forskare menar att en medveten språklig stimulans i förskolan kan till stor del förebygga läs- och skrivsvårigheter. Dock poängteras det att en hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla barns läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår.SyfteJag har undersökt hur pedagogerna i 5 rektorsområden i en sydsvensk kommun arbetar med läsutvecklingsmodellen Före Bornholmsmodellen i förskolan. Syftet har varit att ta reda på hur de använder sig av modellen, vilka kunskaper de har om teorin bakom modellen, samt om de får med sig alla barn i arbetet med läsutvecklingsmodellen.Teoretisk ramJag har utgått från läsning ur ett sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv samt belyst den syntetiska läsinlärningsteorin.MetodSom metod har jag använt mig av enkäter, detta för att nå en större urvalsgrupp. Några av förskolorna ligger utanför staden, andra ligger i centrum eller i utkanten av staden. Jag har medvetet valt så olika upptagningsområden, detta för att ge en bredd åt underökningen och öka reliabiliteten.Resultat med analysResultaten visar på att majoriteten använder sig av modellen varje dag eller ett par gånger i veckan. Det finns ett samband mellan hur ofta pedagogerna använder sig av modellen och vad de har för kunskaper om teorin bakom den. Ett stort antal av pedagogerna har låga eller inga kunskaper alls om Före Bornholmsmodellen, teorin bakom den samt olika läsutvecklingsteorier. Detta i kombination med att en hög andel av respondenterna får utbildning i läs- och skrivutveckling mer sällan än en gång om året gör att jag drar slutsatsen att pedagogerna behöver mer utbildning i tidig läs- och skrivutveckling. Det framkommer av resultatet att pedagogerna i stor utsträckning får med sig alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen. Orsaken till att de inte får med sig barnen anses vara annat än sen språkutveckling hos barnen eller en flerspråkig bakgrund.KonklusionUtbildning inom läs- och skrivutveckling sker för de flesta mer sällan än en gång per år. Detta kan tyckas anmärkningsvärt då man ålägger en hel kommun att arbeta med ett specifikt läsutvecklingsmaterial. Vikten av en hög lärarkompetens tycks inte prioriteras. Då forskning pekar på att tidig fonologisk träning kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter finns det enligt mig all anledning att satsa på hög lärarkompetens om barns språk-, läs- och skrivutveckling.ImplementeringUr ett specialpedagogiskt synsätt är Före Bornholmsmodellen intressant. Metoden tillhör den syntetiska läsinlärningsmetoden. Denna metod har visat sig vara att föredra hos de barn som har en långsam läsinlärning eller hos dem som befaras få läs- och skrivproblem. Dessa barn är i behov den tydliga struktur som modellen förespråkar.