<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man i det dagliga arbetet i skolan arbetar för att förhindra uppkomsten av mobbning.</p><p>Utifrån mitt syfte med undersökningen formulerade jag följande frågeställningar:</p><p>·        Hur arbetar skolor som följer ett speciellt antimobbningsprogram?</p><p>·        Hur arbetar man inom skolan med att stärka elevernas sociala och emotionella förmågor?</p><p>·        Vilken är pedagogens roll i det förebyggande arbetet?</p><p>·        Involveras elevernas föräldrar i det förebyggande arbetet?</p><p>För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer. Då jag ville få en bredd i resultatet valde jag att intervjua sex pedagoger varav tre mellanstadielärare, två idrottslärare och en förskolelärare. Ytterligare en faktor som gav bredd i resultatet var att de sex pedagogerna arbetar på fem olika skolor.</p><p>Resultatet av undersökningen anser jag stämmer bra överrens med tidigare forskning inom ämnet. Det framkommer även genom respondenternas svar att de är väl medvetna om mobbningsproblematiken samt arbetar aktivt med att förhindra uppkomsten av mobbning i de elevgrupper de möter. I resultatet presenteras en mängd olika tankar och idéer om hur man i det dagliga arbetet i skolan kan förhindra uppkomsten av mobbning.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna undersökning var att skriva om de förebyggande metoder mot mobbning, som lärare skall kunna använda sig av i skolorna. En kvalitativ metod användes. Datainsamling med hjälp av sex halvstrukturerade intervjuer samt en del litteraturläsning har genomförts i ämnet förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Utifrån resultatet kan jag säga att det är en rad enkla och bra metoder som verkar fungera väldigt bra i skolorna. Det rör sig t.ex. om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal, klasstödjare och kvalitetscirkel mm. Det finns även många andra modeller som lärare kan arbeta efter. En slutsats av undersökningen är att de förebyggande metoderna mot mobbing verkar fungera och att de tas vara på av både eleverna emellan och lärare samt annan personal på skolan.</p>

<p><strong>Introduktion: </strong>Karies är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier från den orala mikrofloran. Gropar och fåror i de första permanenta kindtänderna är de vanligaste platserna för kariesskador. Därför är behandling och prevention av karies i dessa ytor av stor betydelse i dagens barntandvård. En metod för att förhindra kariesuppkomsten är fissurförsegling, en applikation av plast direkt i de djupa fissurerna på kindtändernas tuggytor. Det saknas dock tillräckliga vetenskapliga studier gällande fissurförsegling som kariesförebyggande metod och därför behövs aktuell kunskap inom detta område. </p><p><strong>Syfte: </strong>Att beskriva effekten av fissurförsegling som kariesförebyggande metod.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong></p><p>1. Vilka fördelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod?</p><p>2. Vilka nackdelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod?</p><p><strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet från denna litteraturstudie tyder på att det finns både fördelar och nackdelar med fissurförsegling som kariesförebyggande metod. Flera studier har undersökt fissurförseglingsmaterialets retention efter placeringen och kostnaden. Det finns emellertid motstridiga resultat beroende på undersökningstidens längd. Ju längre tid studien pågick desto bättre blev resultaten när det gäller fissurförsegling som kariesförebyggande metod.</p><p><strong>Konklusion: </strong>Fissurförsegling är ett bra alternativ när det gäller att förebygga karies i de permanenta kindtänderna. Det behövs dock ytterligare studier över längre tidsperioder för att studera fissurförsegling som kariesförebyggande metod.</p>

Introduktion: Karies är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier från den orala mikrofloran. Gropar och fåror i de första permanenta kindtänderna är de vanligaste platserna för kariesskador. Därför är behandling och prevention av karies i dessa ytor av stor betydelse i dagens barntandvård. En metod för att förhindra kariesuppkomsten är fissurförsegling, en applikation av plast direkt i de djupa fissurerna på kindtändernas tuggytor. Det saknas dock tillräckliga vetenskapliga studier gällande fissurförsegling som kariesförebyggande metod och därför behövs aktuell kunskap inom detta område.  Syfte: Att beskriva effekten av fissurförsegling som kariesförebyggande metod. Frågeställningar: 1. Vilka fördelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod? 2. Vilka nackdelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod? Metod: En systematisk litteraturstudie Resultat: Resultatet från denna litteraturstudie tyder på att det finns både fördelar och nackdelar med fissurförsegling som kariesförebyggande metod. Flera studier har undersökt fissurförseglingsmaterialets retention efter placeringen och kostnaden. Det finns emellertid motstridiga resultat beroende på undersökningstidens längd. Ju längre tid studien pågick desto bättre blev resultaten när det gäller fissurförsegling som kariesförebyggande metod. Konklusion: Fissurförsegling är ett bra alternativ när det gäller att förebygga karies i de permanenta kindtänderna. Det behövs dock ytterligare studier över längre tidsperioder för att studera fissurförsegling som kariesförebyggande metod.

Syftet med denna undersökning var att skriva om de förebyggande metoder mot mobbning, som lärare skall kunna använda sig av i skolorna. En kvalitativ metod användes. Datainsamling med hjälp av sex halvstrukturerade intervjuer samt en del litteraturläsning har genomförts i ämnet förebyggande metoder mot mobbning i skolan. Utifrån resultatet kan jag säga att det är en rad enkla och bra metoder som verkar fungera väldigt bra i skolorna. Det rör sig t.ex. om faddersystem, rastvakter, litteraturarbete och kompissamtal, klasstödjare och kvalitetscirkel mm. Det finns även många andra modeller som lärare kan arbeta efter. En slutsats av undersökningen är att de förebyggande metoderna mot mobbing verkar fungera och att de tas vara på av både eleverna emellan och lärare samt annan personal på skolan.

No description available.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man i det dagliga arbetet i skolan arbetar för att förhindra uppkomsten av mobbning. Utifrån mitt syfte med undersökningen formulerade jag följande frågeställningar: ·        Hur arbetar skolor som följer ett speciellt antimobbningsprogram? ·        Hur arbetar man inom skolan med att stärka elevernas sociala och emotionella förmågor? ·        Vilken är pedagogens roll i det förebyggande arbetet? ·        Involveras elevernas föräldrar i det förebyggande arbetet? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av en kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer. Då jag ville få en bredd i resultatet valde jag att intervjua sex pedagoger varav tre mellanstadielärare, två idrottslärare och en förskolelärare. Ytterligare en faktor som gav bredd i resultatet var att de sex pedagogerna arbetar på fem olika skolor. Resultatet av undersökningen anser jag stämmer bra överrens med tidigare forskning inom ämnet. Det framkommer även genom respondenternas svar att de är väl medvetna om mobbningsproblematiken samt arbetar aktivt med att förhindra uppkomsten av mobbning i de elevgrupper de möter. I resultatet presenteras en mängd olika tankar och idéer om hur man i det dagliga arbetet i skolan kan förhindra uppkomsten av mobbning.

SAMMANFATTNING Bakgrund En vanlig komplikation i samband med anestesi är att patientens temperatur sjunker under 36°C, vilket orsakar en svår påfrestning för patienten och det är därför av största vikt att anestesisjuksköterskan har kunskap om hypotermi och hur det kan förebyggas. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra olika metoder för att förebygga oavsiktlig hypotermi hos vuxna i samband med anestesi. Metod Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie utan metaanalys. Resultat Ett flertal metoder för att förebygga hypotermi framkom. Både preoperativ uppvärmning och uppvärmda infusions- och spolvätskor hade i stort en förebyggande effekt gällande intraoperativ hypotermi. Ett flertal läkemedel hade gynnsam effekt på kärntemperaturen. Effekten av de båda metoderna elektriskt uppvärmt täcke och varmt cirkulerande vatten gav inget entydigt resultat gällande påverkan på kärntemperatur. Varmluftstäcke hade totalt sett god effekt gällande förebyggande av hypotermi. Varmluftstäcke var mer eller lika effektivt som strålningsvärme vad gäller påverkan på kärntemperaturen. Ingen tydlig skillnad kunde ses vid användning av elektriskt uppvärmd madrass och varmluftstäcke. Slutsats Varmluftstäcke visade sig ha gynnsam effekt på kärntemperatur och kunde bidra till att förebygga oavsiktlig intraoperativ hypotermi. De mest entydiga resultaten som framkom gällande gynnsam effekt på kärntemperatur i övrigt var metoderna uppvärmning av intravenösa vätskor och spolvätskor, preoperativ uppvärmning av patienten och behandling med specifika läkemedel. Nyckelord hypotermi, anestesi, värmemetoder, förebyggande

Både offentlig sektor, privata företag och ideella föreningar bedriver idag en stor del av sitt utvecklingsarbete i projektform. För många av dessa är också målsättningen att projekten ska leva vidare och bli en ny verksamhet eller integreras i den befintliga. I den här uppsatsen studeras en organisation som gått från att vara ett projekt till att bli en permanent verksamhet samt hur projektprocessen har sett ut. Organisationen jag valde att studera har finansierat sitt projekt genom externa projektbidrag. Jag ville studera i vilken grad olika framgångsfaktorer, som identifierats i litteraturen, kunde vara giltiga för det undersökta projekter. Jag har baserat min empiri på kvalitativa intervjuer. Utöver intervjuerna har jag gjort litteraturstudier samt tagit del av organisationens interna och externa material. De tydligaste framgångsfaktorer som kunnat identifieras är tillgången till egen lokal för verksamheten, ett starkt brukarperspektiv och en stark projektledning. Trots goda förutsättningar har organisationen kämpat för att få verksamheten att överleva genom att ständigt bedriva nya projekt. Projekten har för organisationen blivit en överlevnadsstrategi.