Bakgrund: Rökning är en av de största riskerna för att utveckla ohälsa. För att skolorna ska kunna vara delaktiga i det tobaksförebyggande arbetet behövs väl beprövade metoder. Tobaksfri duo är en evidensbaserad metod för ett tobaksförebyggande arbete riktat mot skolungdomar. Hösten 2010 implementerades den på tre skolor i Uppland. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera skolpersonalens upplevelse av implementeringen av den tobaksförebyggande metoden tobaksfri duo.   Metod: Studien har en deskriptiv och explorativ design med fokusgrupper från två skolor med totalt sju deltagare. Resultat: Vid analys framkom tre kategorier: Tobaksfri duo - en signerad överenskommelse med delat ansvar, Betydelsefulla verktyg för att nå framgång i metoden, Ett tydligt och positivt engagemang kan göra skillnad i implementeringen. Skolpersonalen var positiva till den mångfacetterade metoden. Hittills har implementeringen fungerat bra, det har varit lättarbetat och samarbetet har i regel fungerat väl med alla inblandade parter. De lärdomar som kan dras är att inkludera fler skolpersonal i informationen angående implementeringen och fundera på hur ännu fler föräldrar kan engageras. För att metoden ska kunna fortskrida på skolorna behövs både tid och resurser. Slutsats: För att tobaksfri duo i framtiden ska bli en del av skolarbetet och finnas kvar på skolorna behövs motiverad personal, bra handlingsmaterial, någon huvudansvarig på skolan med förmåga att entusiasmera, samarbeta och stötta samt att det för skolpersonalen inte upplevs betungande.

Bakgrund: Delirium är ett vanligt tillstånd hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) och kännetecknas av en akut förändring eller variation i patientens mentala status. Tillståndet är mycket underdiagnostiserat, trots vedertagna bedömningsinstrument. Flertalet riskfaktorer är identifierade och innefattar patientens tidigare sjukdomar och levnadsvanor, aktuellt sjukdomstillstånd och den omgivande miljön. Delirium leder till ett lidande för patienten och har även negativa konsekvenser för samhället. Syfte: Att studera vilka omvårdnadsåtgärder som visats vara effektiva för att förebygga delirium och därmed kunna lindra lidande. Metod: Litteraturstudie. Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visades kunna förebygga delirium resulterade i tre huvudområden. Inom "Sömn, ljud och ljus" ledde åtgärder som reducerade ljud- och ljusnivåer samt samordning av omvårdnadsåtgärder nattetid till förbättring av patienternas nattsömn och lägre incidens och duration av delirium. Att vårdas på enkelrum och tillgång till dagsljus ledde till lägre incidens och duration av delirium. Inom området "Vakenhet" ledde minskad sedering och införande av så kallade sederingsprotokoll till lägre incidens och duration av delirium. Tidig mobilisering ledde till lägre duration av delirium. Inom det sista området "Orientering och närstående" visades att reorientering av patienterna ledde till lägre incidens och duration av delirium och att involvera närstående i omvårdnaden ledde till att patienterna hade en bättre psykisk återhämtning vid utskrivning från IVA. Slutsats: Det har framkommit att omvårdnadsåtgärder kan förebygga delirium på en intensivvårdsavdelning. Dessa åtgärder är kliniskt tillämpbara och kan gynna såväl patienter som samhället.

Bakgrund: Höftfrakturer hos äldre ökar varje år, både hos män och kvinnor, och är ett av de största hälsoproblemen. Cirka en fjärdedel av alla platser på ortopediska avdelningar upptas av höftfrakturs patienter och detta kostar sjukvården miljonbelopp varje år. I stort sett alla höftfrakturer uppkommer till följd av fall. Dessa fall behöver förebyggas och i detta arbete har sjuksköterskan en viktig roll. Osteoporos är en utbredd sjukdom som ger en minskad hållfasthet i benet och ökar risken för frakturer. Orsakerna till en höftfraktur är ofta en kombination av ålder, kön, sjukdom, trauma och osteoporos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva de riskfaktorer som orsakar höftfrakturer hos äldre och vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga dessa. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån sju artiklar. Som metod har innehållsanalys använts. Resultat: Det finns många olika riskfaktorer till fall och höftfraktur. Det finns miljö faktorer, fysiologiska faktorer och medicinska faktorer, den största riskfaktorn är miljö faktorerna. Det faller sig naturligt att förebyggande åtgärder också finns att tillgå inom dessa områden. Sjuksköterskan kan på något vis inom alla dessa områden hjälpa till att förebygga. Slutsats: De förebyggande åtgärder som finns är inte tillräckliga, alldeles för många faller och drabbas av höftfraktur. Mer kunskap och utbildning behövs både för personal och för de äldre.

Syfte med studien är att undersöka hur representanter från elevhälsan, skolledningen samt förvaltningen tolkar elevhälsans uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Utifrån syftet ställs frågorna, hur ser representanterna på begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete samt vilka tankar representanterna har kring hur det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kan utformas i syfte att stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mål.   Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre representanter från elevhälsan samt en representant vardera från skolledning och förvaltning. Resultatet av studien visar att elevens fysiska och psykiska mående, helhetssyn och samverkan är viktiga aspekter då begreppet hälsofrämjande arbetet definieras. Viktiga begrepp som framkom i resultatet kring begreppet förebyggande arbete är tidiga insatser utifrån riskfaktorer för individen och gruppen, samt stärka individen och gruppen utifrån att dessa. Det lyfts även tankar om att förebyggande arbete även innefattar att stärka individen utifrån dess styrkor, men detta framkommer inte i lika stor utsträckning.   Det finns många likheter kring hur det hälsofrämjande arbetet och det förebyggande arbetet kan utformas. Centrala teman som lyfts fram i anknytning till detta är samverkan, organisatoriska förändringar och förändring av synsätt.

Bakgrund: Trycksårsprevalensen i Sverige är fortfarande hög, trots att det finns riktlinjer för sjuksköterskor att följa. Problem: Trycksår har länge varit ett problem inom sjukvården som orsakar onödig smärta och lidande för patienterna, samt ger längre vårdtider och höga sjukhuskostnader. Studier visar att vårdtiden för en patient med trycksår är dubbelt så lång som för en patient utan trycksår. Sjuksköterskor verkar inte arbeta evidensbaserat när det gäller förebyggande av trycksår, eftersom undersökningar visar att trycksårsprevalensen inte minskar. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskor kunskap kring förebyggande av trycksår. Metod: En litteraturöversikt, baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultaten visar att sjuksköterskans kunskap om förebyggande av trycksår är begränsade och där kunskapen är godtagbar används inte kunskapen i praktiken. Rutiner saknas på avdelningar gällande förebyggande av trycksår. Slutsats: Studien visar att det finns olika nivåer av kunskap kring förebyggande av trycksår, dels tillräckliga kunskaper och även begränsade kunskaper som behöver förbättras. Mer utbildning om förebyggande av trycksår behövs. Om sjuksköterskor har bättre kunskap om hur trycksår uppkommer skulle det kunna leda till att fler sjuksköterskor prioriterar förebyggandet av trycksår. Även bättre utarbetade rutiner på avdelningarna för att säkerhetsställa en bättre vård.

Bakgrund: På somatiska vårdavdelningar är fallrisken hög då det gäller patienter med demenssjukdom. Olika faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att inneha hög fallfrekvens på sjukhus. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av omvårdnadsåtgärder kan förebygga fall hos patienter med demenssjukdom på somatiska vårdavdelningar. Metod som valts är en litteratur översikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ- och kvantitativansats. Resultat: Att identifiera vilka faktorer som leder till ökad fallrisk är ett viktigt arbete för sjuksköterskan för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder. Upprättandet av individanpassat fallpreventionsprogram kan förebygga fall genom att patientens styrkor och svagheter identifieras. Vårdmiljön har en stor betydelse för patienter med demenssjukdom för att motverka risken för fallolyckor. Genom att samverka med andra professioner kan sjuksköterskan få ett större urval av omvårdnadsåtgärder i det fallförebyggande arbetet. Olika sorters hjälpmedel kan användas i omvårdnaden och därmed förebygga fall och framförallt fallskador. Slutsats: Fallolyckor innebär svåra skador hos äldre patienter med demens med en lång vårdtid och ökat lidande som följd. Det bör därför ligga i sjuksköterskans intresse att mer systematiskt använda sig av någon av tidigare nämnda omvårdnadsåtgärder då de hjälper till att förhindra fallolyckor i hög grad.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper om hur lärare kan arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning är ett stort problem i vårt samhälle. Arbetet bygger på litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lärare. genom intervjuerna fick jag reda på lärares tankar kring mobbning, hur de arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut på den skola där de arbetar. De intervjuade lärarnas uppfattning om mobbning stämmer överens med forskarnas även om lärarna ännu mer poängterar den psykiska mobbningen. Lärarna använde många av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter.

<p>Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper om hur lärare kan arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning är ett stort problem i vårt samhälle. </p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lärare. genom intervjuerna fick jag reda på lärares tankar kring mobbning, hur de arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut på den skola där de arbetar. </p><p>De intervjuade lärarnas uppfattning om mobbning stämmer överens med forskarnas även om lärarna ännu mer poängterar den psykiska mobbningen. Lärarna använde många av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter.</p>

Denna undersökning har till syfte att belysa hur lärare i idrott och hälsa ser på sin arbetsmiljö och hur individens bakgrund och nuvarande livsstil ser ut, samt vilken betydelse detta har för yrkesutövningen Undersökningen syftar även till att uppmärksamma på vilka sätt dessa id-rottslärare arbetar för att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Dessutom under-söks om det finns några upplevda skillnader i arbetsmiljön bland de tillfrågade idrottslärarna med längre respektive kortare yrkeserfarenhet. I studien används en kvalitativ metod, för att fördjupa uppfattningen av frågeställningarna. Semi-strukturerade intervjuer används som ett metodverktyg för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyseras utifrån Bourdieus (1993) teori om habitus och kapital. Resultatet pekar på att idrottslärarnas upplevelse av ar-betsmiljön och yrket är överlag positivt och att den idrottsliga bakgrunden som samtliga id-rottslärare delar, bidrar till denna uppfattning. Studiens resultat pekar även på att idrottslära-rens yrkeserfarenhet bidrar till att individen bildar en förändrad syn på arbetsmiljön och ar-betssituationen, i jämförelse med hur individen tidigare såg på situationen.

The purpose of this paper is to show how practicing teachers work to prevent racism. Based on four interviews with teachers at low-, middle- and high schools, where these schools differ in numbers of immigrants and geographical location. Conclusion: None of the four teachers feel that racism is a problem at their school; however, they are confident that some racism is present at their school. The teaching techniques are comparable in all four schools which targets the students’ values, confidence, attitudes and behavior by work how students should treat one and other.