<p> </p><p>Forskning har visat att människor har lättare för att tänka strategiskt i situationer som appellerar till deras intuition (Sternberg, 2004). En metod som använts för att mäta människors strategiska resonemang är ”2/3 Beauty Contest” där deltagarna får välja ett tal mellan 0-100. Den som valt talet närmast 2/3 av det genomsnittliga talet vinner. För att undersöka om deltagarna hade lättare för att tänka strategiskt i en mer naturlig situation utvecklades ett spel där deltagarna fick välja rad att sätta sig på i en teatersalong. Ljudet i salongen förändrades i förhållande till var man satt i folkmängden. Vi undersökte sambandet mellan deltagarnas strategiska resonemang och förhandlingsförmåga. Slutligen undersökte vi om deltagarnas antaganden om sakers föränderlighet var kopplad till deras strategiska förmåga. Resultatet visade att deltagarna som utgick ifrån att saker är föränderliga var bättre i integrativa frågor i förhandlingen samt hade lättare för att resonera strategiskt i det naturliga spelet. I övrigt visade resultaten inte på någon signifikans. Vidare diskuteras förbättringspotential kring det nya naturliga spelet och hur resultaten står sig i förhållande till annan forskning (Camerer, 2003).</p><p> </p>

Forskning har visat att människor har lättare för att tänka strategiskt i situationer som appellerar till deras intuition (Sternberg, 2004). En metod som använts för att mäta människors strategiska resonemang är ”2/3 Beauty Contest” där deltagarna får välja ett tal mellan 0-100. Den som valt talet närmast 2/3 av det genomsnittliga talet vinner. För att undersöka om deltagarna hade lättare för att tänka strategiskt i en mer naturlig situation utvecklades ett spel där deltagarna fick välja rad att sätta sig på i en teatersalong. Ljudet i salongen förändrades i förhållande till var man satt i folkmängden. Vi undersökte sambandet mellan deltagarnas strategiska resonemang och förhandlingsförmåga. Slutligen undersökte vi om deltagarnas antaganden om sakers föränderlighet var kopplad till deras strategiska förmåga. Resultatet visade att deltagarna som utgick ifrån att saker är föränderliga var bättre i integrativa frågor i förhandlingen samt hade lättare för att resonera strategiskt i det naturliga spelet. I övrigt visade resultaten inte på någon signifikans. Vidare diskuteras förbättringspotential kring det nya naturliga spelet och hur resultaten står sig i förhållande till annan forskning (Camerer, 2003).

Titel: Ishockeyagent som yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag. Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det? Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha? Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetod där de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på en nivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haft en deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiens empiri. Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning, lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar bland annat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent. Snarare tyder verkligheten på att relationen mellan spelare och agent kommer i första rummet. Studien påvisar också att spelarna känner en avsaknad av utbildning hos agenterna och att man som spelare menar att agenterna därmed får svårt att stå till svars för sitt yrke.