Bakgrund Cirka en fjärdedel av alla vårdskador är läkemedelsrelaterade. Läkemedelsfel definieras som misstag i medicineringen som lett till eller hade kunnat leda till läkemedelsrelaterad skada hos patienten. Barn är känsligare och mer utsatta för brister och fel i läkemedelshanteringen än vuxna. Läkemedelsdoserna till barn måste alltid vara individuella och räknas fram specifikt för varje barn. Läkemedelskinetiken hos barn skiljer sig från vuxnas. Många av de läkemedel som förskrivs till barn är utprovade på vuxna och dessa läkemedel skrivs därför ofta ut off-label till barn. Läkemedelsbehandling av barn innebär således fler kritiska beräkningsmoment än hos vuxna. Läkemedelsfel kan ske i samband med förskrivning, transkribering, dispensering, administrering och övervakning. Vanliga orsaker till läkemedelsfel är brister i kommunikationen, brister i läkemedels- och vård processen, samt namn- och förpackningslikheter. Den vanligaste typen av läkemedelsfel hos barn är felaktig dosering och orsaker till läkemedelsfel hos barn kan exempelvis vara att läkemedel är förpackade för bruk på vuxna, lösningar avsedda för intravenöst bruk ges oralt och att barnen inte vägs innan läkemedelsdoseringen sker. Syfte Syftet var att belysa vad sjukvården kan göra för att förhindra läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn. Metod En allmän litteraturstudie tillämpades för att besvara syftet. Inklusions- och exklusions kriterier fastställdes. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl, där 13 vetenskapliga orginalartiklar valdes ut. Manuell sökning resulterade i ytterligare tre artiklar. Etiska överväganden gjordes. Totalt inkluderades 16 artiklar i föreliggande studies resultat, vilka värderades, klassificerades, och sammanställdes i en matris. Resultat Resultatet visade att ett antal strategier prövats och visat sig ge en signifikant minskning av antalet läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn. Strategierna bestod i införandet av följande åtgärder; Computerized physicians order entry och datoruträknade doser, sträckkodssystem för läkemedelshantering, klinikbaserade farmaceuter, utbildning av personalen, hjälpmedel för kommunikation mellan vårdnadshavare och sjukvården, samt preventionsprogram bestående av en kombination av flera åtgärder. Slutsats Alla strategier som framkom i denna studies resultat har var för sig förutsättning att förhindra läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn. Om flera av strategierna kombineras, borde de tillsammans kunna bidra till att fler läkemedelsfel och läkemedelsrelaterade skador hos barn förhindras och på så sätt leda till en ökad patientsäkerhet och minskade kostnader för samhället.Nyckelord: Barn, läkemedelsfel, läkemedelsrelaterade skador, förhindrande åtgärder

Vindelns kommun har i samarbete med Försäkringskassan och samordningsförbundet Umeåregionen genomfört en pilotinsats för att förebygga eller förhindra sjukskrivningar som orsakas av ohälsosam upplevd stress. Syftet med denna uppsats är att undersöka om deltagare har kunnat förändra eller reflekterat över sin livssituation efter kurs, samt vad i insatsen som påverkat detta. Sex deltagare har utfört och avslutat kursen. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med samtliga deltagare och databearbetning har skett genom tematisk analys. Slutsatserna av resultatet är att deltagarna har genomgått förändring, med en personlig utveckling och ökad självinsikt. Långsiktig förändring inte kan fastställas då intervjuerna skedde i nära anslutning till avslutad kurs. Vidare kan inte förebyggande eller förhindrande av sjukskrivning fastställas, vilket däremot kan mätas i framtida undersökning för att avgöra hur effektiv insatsen har varit. Denna uppsats kan vidare förklara hur och varför interventioner kan fungera, vilket kan bidra till att skapa framgångsrika framtida interventioner. / Vindeln municipality in cooperation with the Swedish Social Insurance Agency and samordningsförbundet Umeåregionen have conducted a pilot programme to prevent sick leave due to perceived unhealthy stress. The aim of this thesis is to analyse if the participants have been able to change or reflect over their own life situation after the programme, and what aspect of the programme have influenced this. In total six participants partook and finished the programme. To collect data semi-structured interviews were performed with all the participants and to further conduct a thematic analysis. The thesis concludes that all participants have gone through a behavioural change, with a personal development and increased self-awareness. Long term effects of the programme cannot be proven within this thesis due to the short time period between the finished programme and the interview. Further can this thesis neither say anything regarding preventing sick leave, which can be evaluated in the future to determine the success of the programme. On another note what this thesis have contributed with is an explanation regarding how and why intervention programmes could be successful.

I dagens Sverige drabbas allt fler barn och unga av psykisk ohälsa, i rapporter framkommer dystra framtidsutsikter om att antalet barn och unga kommer att öka. Då det kommer till barn och unga med komplexa behov, ställer det i sin tur högre krav på samverkan mellan kommun och region. För att säkra att barn och unga får den rätta hjälpen är samverkan lagstadgad och något socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver förhålla sig till. Därmed syftade denna studie till att undersöka hur kuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten upplever samverkan sinsemellan. För att undersöka studiens syfte användes kvalitativ metod varvid tre kuratorer från BUP samt fyra socialsekreterare från socialtjänstens barn och ungdomsenhet intervjuades. I arbetet med att tolka resultatet för studien användes tidigare forskning samt de teoretiska begreppen handlingsutrymme och samverkan. I analysen av empirin uppmärksammandes fyra teman som utgjorde grunden för resultatet, personbundet, kunskap och förståelse för varandras verksamheter, framgångsfaktorer för samverkan samt förhindrande faktorer för samverkan. Några viktiga slutsatser utifrån dessa var att en god relation till samverkanspartner var nödvändig samt att en mer omfattande kunskap och förståelse för varandras verksamheter önskades. Vidare nämndes brist på resurser samt avsaknad av insatser som förhindrande faktorer och högt engagemang samt uppvisande av respekt som främjande faktorer i samverkansarbetet. / In Sweden today more and more children and youths suffer from mental illness, and reports show that this decline in mental health will continue downwards. This puts more pressure on communal and regional instances to have better cooperative structures regarding the complex needs of these individuals. This cooperation between social services and child and adolescent psychiatry are obligated by law to ensure that the correct assistance is offered. This study therefore regard this cooperation and mainly focuses on the working relationship between the two. The method of gaining more knowledge in the matter was to use a qualitative form of research. This information was obtained by interviewing three curators from child and adolescent psychiatry and four social secretaries. To interpret this information former research results was studied and the meaning of the theoretical terms “room to maneuver” and “cooperation” was outlined. During the analysis four themes emerged. Person bound, knowledge and understanding of each other´s operation and inhibitory and promoting factors ofcooperation. The most important conclusions of the study were that in order for a good cooperation to take place, both parties needed to have a deeper understanding of each other’s operation. Moreover, the study showed that the lack of resources and effort from both parties complicated the partnership. Meanwhile displaying respect and commitment increased the likelihood of a good working relation.