Bakgrund: Användningen av central venkateter (CVK) underlättar och bidrar till den moderna sjukvården. I Sverige sätts årligen över 45,000 olika former av CVK. Däremot medför användningen av CVK risker för komplikationer såsom trombos och infektion. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans åtgärder samt andra faktorer för att förhindra komplikationer relaterat till central venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med elva resultatartiklar av kvantitativ metod som grund. Resultatartiklarna analyserades och sammanfattades till fyra huvudkategorier. Resultat: Kategorierna som togs fram var: sjuksköterskans kunskap, arbetsmiljöns påverkan, desinfektion i samband med CVK hantering och förebyggande åtgärder av trombos. Utbildning genom utbildningsprogram var en åtgärd som minskade CVKrelaterade blodomloppsinfektioner. Arbetsmiljön förbättrades genom minskad arbetsbelastning bland sjuksköterskor vilket i sin tur ökade följsamhet till riktlinjer. Användning av klorhexidin i samband med hanteringen av CVK var en åtgärd för att minska riskerna för komplikationer. Sjuksköterskan hade en betydande funktion vid risk och nytta överväganden. Konklusion: Åtgärder som kontinuerlig utbildning stärkte patientsäkerheten och komplikationer minimerades. En bättre arbetsmiljö där personal kunde arbeta utifrån ett säkert och strukturerat arbetssätt ökade möjligheten till följsamhet av riktlinjer. / Background: Use of central venous catheters (CVC) facilitates and contributes to modern healthcare. In Sweden, over 45,000 different types of CVCs are inserted annually. However, using CVCs can lead to complications such as thrombosis and infection. Aim: To study was to examine the nurses' actions and other factors to prevent complications related to central venous catheters. Method: The study was conducted as a general literature study with eleven quantitative result articles. The result articles were analyzed and summarized into four main categories. Result: The categories formed were: the nurse´s knowledge, the impact of work environment, disinfection in connection with CVC handling and preventive measures of thrombosis. Education through educational programs was one measure that reduced CVC-related bloodstream infections. The work environment is improved through reduced workload among nurses, which in turn increases adherence to guidelines. Use of chlorhexidine in connection with the management of CVC was a measure to reduce the risks of complications. The nurse had a function in risk and benefit considerations. Conclusion: Measures such as continuous education strengthen patient safety and minimize complications. A better working environment where staff could work from a safe and structured approach increases the possibility of compliance.

I dagens Sverige drabbas allt fler barn och unga av psykisk ohälsa, i rapporter framkommer dystra framtidsutsikter om att antalet barn och unga kommer att öka. Då det kommer till barn och unga med komplexa behov, ställer det i sin tur högre krav på samverkan mellan kommun och region. För att säkra att barn och unga får den rätta hjälpen är samverkan lagstadgad och något socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver förhålla sig till. Därmed syftade denna studie till att undersöka hur kuratorer inom barn- och ungdomspsykiatrin och socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten upplever samverkan sinsemellan. För att undersöka studiens syfte användes kvalitativ metod varvid tre kuratorer från BUP samt fyra socialsekreterare från socialtjänstens barn och ungdomsenhet intervjuades. I arbetet med att tolka resultatet för studien användes tidigare forskning samt de teoretiska begreppen handlingsutrymme och samverkan. I analysen av empirin uppmärksammandes fyra teman som utgjorde grunden för resultatet, personbundet, kunskap och förståelse för varandras verksamheter, framgångsfaktorer för samverkan samt förhindrande faktorer för samverkan. Några viktiga slutsatser utifrån dessa var att en god relation till samverkanspartner var nödvändig samt att en mer omfattande kunskap och förståelse för varandras verksamheter önskades. Vidare nämndes brist på resurser samt avsaknad av insatser som förhindrande faktorer och högt engagemang samt uppvisande av respekt som främjande faktorer i samverkansarbetet. / In Sweden today more and more children and youths suffer from mental illness, and reports show that this decline in mental health will continue downwards. This puts more pressure on communal and regional instances to have better cooperative structures regarding the complex needs of these individuals. This cooperation between social services and child and adolescent psychiatry are obligated by law to ensure that the correct assistance is offered. This study therefore regard this cooperation and mainly focuses on the working relationship between the two. The method of gaining more knowledge in the matter was to use a qualitative form of research. This information was obtained by interviewing three curators from child and adolescent psychiatry and four social secretaries. To interpret this information former research results was studied and the meaning of the theoretical terms “room to maneuver” and “cooperation” was outlined. During the analysis four themes emerged. Person bound, knowledge and understanding of each other´s operation and inhibitory and promoting factors ofcooperation. The most important conclusions of the study were that in order for a good cooperation to take place, both parties needed to have a deeper understanding of each other’s operation. Moreover, the study showed that the lack of resources and effort from both parties complicated the partnership. Meanwhile displaying respect and commitment increased the likelihood of a good working relation.