A peripherally inserted central catheter (PICC line) is a catheter that is inserted through a peripheral vein in the arm and then on to a central vein in the chest. It is used to give injections and infusions and to take blood samples of patients who need treatment for longer periods.The aim of this study was to investigate nurses' perceived knowledge of the care and use of PICC line in wards where PICC line does not occur daily. The aim was also to investigate if the nurses expressed a need and wished for more knowledge to be able to use PICC line, and if PICC line is not used investigate the cause of that.The study was of a descriptive design with quantitative approach. An online survey was answered by 40 nurses from five wards at a university hospital in central Sweden.A large number of the nurses who responded to the survey reported that they lacked knowledge of the care and use of PICC line. Despite this, three-quarters of the nurses usually use PICC line at the infusion / injection / blood tests on patients with PICC line, if they are cared for in their ward. Most of the nurses wanted more knowledge on PICC line and the majority of them wanted to get this knowledge through education in the ward. Nearly one-third of the nurses had not received any training on PICC line.The conclusion is that nurses who often care for patients with PICC line largely lack knowledge about the use and care of PICC line. Despite this, most nurses use PICC line if they are caring for a patient who has one. To avoid complications in patients with PICC line nurses need to get more training on the use and care of these. Most nurses want more training and knowledge of PICC line. / En perifert inlagd central venkateter (PICC-line) är en kateter som läggs in via en perifer ven i armen och sedan vidare till en central ven i bröstkorgen. Den används för att ge injektioner och infusioner och för att ta blodprover på patienter som behöver en längre tids behandling.Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors uppfattade kunskap om skötsel och användning av PICC-line på vårdavdelningar där PICC-line inte förekommer dagligen. Syftet var också att undersöka om sjuksköterskorna tyckte sig behöva och önskade mer kunskap för att kunna använda PICC-line och i de fall den inte används undersöka orsaken till det.Studien var av deskriptiv design med kvantitativ ansats. En webbenkät besvarades av 40 sjuksköterskor från fem vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.En stor del av de sjuksköterskor som besvarat enkäten uppgav att de saknade kunskap om skötsel och användning av PICC-line. Trots detta använder tre fjärdedelar av sjuksköterskorna oftast PICC-line vid infusion/injektion/blodprovstagning om patienter med PICC-line vårdas på deras avdelning. De flesta sjuksköterskorna ville ha mer kunskap om PICC-line och majoriteten av dem ville få den kunskapen genom utbildning på avdelningen. Nästan en tredjedel av sjuksköterskorna hade inte fått någon utbildning om PICC-line.Slutsatsen är att sjuksköterskor som sällan vårdar patienter med PICC-line i hög grad saknar kunskap om användning och skötsel av PICC-line. Trots detta använder de flesta PICC-line om de vårdar en patient som har en sådan. För att undvika komplikationer hos patienter med PICC-line behöver sjuksköterskorna få mer utbildning om användning och skötsel av dessa. De flesta sjuksköterskorna önskar få mer utbildning och kunskap om PICC-line.

Bakgrund: Användningen av central venkateter (CVK) underlättar och bidrar till den moderna sjukvården. I Sverige sätts årligen över 45,000 olika former av CVK. Däremot medför användningen av CVK risker för komplikationer såsom trombos och infektion. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans åtgärder samt andra faktorer för att förhindra komplikationer relaterat till central venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med elva resultatartiklar av kvantitativ metod som grund. Resultatartiklarna analyserades och sammanfattades till fyra huvudkategorier. Resultat: Kategorierna som togs fram var: sjuksköterskans kunskap, arbetsmiljöns påverkan, desinfektion i samband med CVK hantering och förebyggande åtgärder av trombos. Utbildning genom utbildningsprogram var en åtgärd som minskade CVKrelaterade blodomloppsinfektioner. Arbetsmiljön förbättrades genom minskad arbetsbelastning bland sjuksköterskor vilket i sin tur ökade följsamhet till riktlinjer. Användning av klorhexidin i samband med hanteringen av CVK var en åtgärd för att minska riskerna för komplikationer. Sjuksköterskan hade en betydande funktion vid risk och nytta överväganden. Konklusion: Åtgärder som kontinuerlig utbildning stärkte patientsäkerheten och komplikationer minimerades. En bättre arbetsmiljö där personal kunde arbeta utifrån ett säkert och strukturerat arbetssätt ökade möjligheten till följsamhet av riktlinjer. / Background: Use of central venous catheters (CVC) facilitates and contributes to modern healthcare. In Sweden, over 45,000 different types of CVCs are inserted annually. However, using CVCs can lead to complications such as thrombosis and infection. Aim: To study was to examine the nurses' actions and other factors to prevent complications related to central venous catheters. Method: The study was conducted as a general literature study with eleven quantitative result articles. The result articles were analyzed and summarized into four main categories. Result: The categories formed were: the nurse´s knowledge, the impact of work environment, disinfection in connection with CVC handling and preventive measures of thrombosis. Education through educational programs was one measure that reduced CVC-related bloodstream infections. The work environment is improved through reduced workload among nurses, which in turn increases adherence to guidelines. Use of chlorhexidine in connection with the management of CVC was a measure to reduce the risks of complications. The nurse had a function in risk and benefit considerations. Conclusion: Measures such as continuous education strengthen patient safety and minimize complications. A better working environment where staff could work from a safe and structured approach increases the possibility of compliance.

Bakgrund: Invasiv monitorering och behandling inom intensivvården ökar risken för VRI, vilket hotar patientsäkerheten. CVK-relaterad blodburen infektion utgör 20 % av infektionerna inom intensivvården och leder till ökad mortalitet. Dock anses dessa infektioner i hög grad vara undvikbara. Sjuksköterskor inom intensivvården hanterar CVK dagligen och ansvarar för att detta görs på ett patientsäkert sätt, om patientsäkerheten brister kan det leda till vårdlidande för patienten. En viktig del av patientsäkerhetsarbetet är att sammanställa kunskap om vilka åtgärder sjuksköterskor kan genomföra för att minska antalet CVK-relaterade blodburna infektioner.  Syfte: Beskriva de åtgärder som sjuksköterskor kan genomföra vid hantering av CVK för att minska frekvensen av CVK-relaterade blodburna infektioner hos vuxna patienter inom intensivvården.  Metod: Litteraturstudie med systematisk ansats av observations- och interventionsstudier. Artikelsökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning genomfördes med mall från Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Resultatet utformades genom narrativ syntes och presenteras i löpande text samt sammanfattande tabeller. Resultat: Baserat på 20 kvantitativa studier med fokus på vuxna patienter med CVK som vårdas på IVA beskrivs de sex kategorierna: förband, hudtvätt, hängtid, proppar och ventiler, utbildning samt åtgärdspaket. Inom alla dessa kategorier fanns studier som visade på åtgärder som ledde till minskning av CVK-relaterad blodburen infektion.  Slutsats: Denna studie tydliggör att sjuksköterskan vid CVK-hantering har möjlighet att arbeta infektionsförebyggande. Genom att använda desinfektionsproppar och injektionsventiler med desinfektionsbara membran, hudtvätt med klorhexidin, utbildning och åtgärdspaket kan sjuksköterskan således minska risken för patienters vårdlidande. Denna studie föreslår forskning av hur implementering ska ske för att öka följsamheten kring åtgärder för förebyggande av CVK-relaterad blodburen infektion. / Background: Invasive monitoring and treatment in intensive care increases the risk of healthcare associated infections, which is a threat for patient safety. Central line-associated bloodstream infection [CLABSI] accounts for 20 % of all infections in intensive care and leads to increased mortality. However, CLABSI is largely considered avoidable. Nurses in the ICU handle these devices on a daily basis and are responsible for ensuring that this is performed in a manner that complies with patient safety; lack of patient safety can cause suffering for the patient. An important part of improving patient safety is to compile knowledge about what measures nurses can implement to reduce the number of CLABSI. Aim: To describe the measures that nurses can implement when managing the central line to reduce the frequency of CLABSI in adult patients in intensive care. Method: Quantitative literature study with a systematic approach of observational and interventional studies. Search was performed in PubMed and CINAHL. Quality review was conducted using templates from Willman, Stoltz and Bahtsevani (2011). The results were developed through narrative synthesis and presented in text and summary tables. Results: Based on 20 quantitative studies focusing on adult patients with central lines cared for at the ICU, the six described categories are: dressings, bathing, hang time, port protectors and connectors, education and bundles. In all these categories, there were studies that showed measures that led to a reduction in CLABSI. Conclusion: This study clarifies that the nurse in central line-management has the opportunity to prevent infection. By using port protectors and connectors with disinfectable membranes, bathing with chlorhexidine, education and bundles, the nurse can therefore reduce the risk of patients suffering from care. This study proposes research on how implementation should take place to increase compliance with measures for the prevention of CLABSI.

Centrala venkatetrar (CVK) används både inom slutenvården och öppenvården, dock är användandet ej riskfritt. År 2018 var 12,9 % av de vårdrelaterade infektionerna i Sverige relaterade till centrala venkatetrar. Genom att följa evidensbaserade riktlinjer gällande handhavandet av CVK, sänks incidensen av dessa infektioner. Syftet med litteraturöversikten var att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till evidensbaserade riktlinjer gällande handhavandet av CVK. Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar som visade att sjuksköterskans följsamhet påverkades av såväl resurser som begränsningar. Återkommande utbildning, skriftlig och muntlig återkoppling samt lättillgängligt material kunde öka följsamheten, medan brist på kunskap samt akuta situationer kunde minska sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer. / Central venous catheters (CVC) are used both in inpatient and outpatient care, however, the use is not risk-free. In 2018, 12, 9 % of the healthcare-related infections in Sweden were related to central venous catheters. When following evidence-based guidelines of CVC maintenance, the incidence of CVC-related infections are reduced. The aim of this study was to investigate which factors affect the nurse's adherence to evidence-based guidelines regarding CVC maintenance. The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. The result was based on 13 scientific articles and showed that the nurses’ adherence was affected by both resources and limitations. Recurrent education, written and oral feedback and easily accessible material could increase the adherence while lack of knowledge and emergencies may provide a reduced nurses’ adherence to guidelines.

Bakgrund: Många patienter väljer att vårdas i sitt hem den sista tiden i livet. Antalet patienter i palliativ vård i hemmiljö ökar och mer avancerad behandling erbjuds i hemmet. Patienter som erhåller palliativ vård i hemmet har ofta ett behov av en central infart för att kunna få läkemedel, infusion eller att ta blodprover i syfte att minska vårdlidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av inläggning av perifert inlagd central venkateter (PICC) på patienter i palliativ vård i hemmiljö. Metod: I studien användes en konventionell innehållsanalys med induktiv ansats för att analysera de sex genomförda semistrukturerade intervjuerna. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med tillhörande nio underkategorier. De tre kategorierna var: behov av formell och reell kompetens, förberedelser inför och under genomförande samt utvärdering av inläggning av PICC. De nio underkategorierna som framkom var: att ha erfarenhet av att lägga in PICC, att vara kreativ, att ha kännedom om patientens hälsotillstånd, att det finns materiella resurser, att samarbeta med andra vårdenheter, att arbeta i hemmet är en utmaning för arbetsmiljö, att kunna avsätta tid, att risk finns för komplikationer samt att registrera antalet inlagda PICC. Informanternas tidigare erfarenheter av att lägga in PICC på sjukhus var en förutsättning för att kunna lägga in PICC hemma hos en patient. Att vara förberedd genom att ha kunskap om patientens tillstånd var viktigt. Att arbeta i någons hem krävde kreativitet för att lösa situationer och problem som kunde uppstå. Utvärdering av komplikationer skedde fortlöpande.  Slutsats: Resultatet visade att informanternas förvärvade erfarenheter av inläggning av PICC i slutenvården under det tidigare yrkeslivet låg till grund för en lyckad inläggning av PICC på patienter i palliativ vård i deras hem, men att det krävdes noggranna förberedelser inför ingreppet. Komplikationer efter inläggning var få. / Background: Many patients choose to be in their home during the final time of their lives. The number of patients in palliative care in the home environment is increasing and more advanced treatment can be offered at home. Patients who receive palliative care at home often have a need for a central line to receive medication, infusion, or to take blood samples. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of inserting a peripherallyinserted central catheter (PICC) on patients in palliative care in a home environment.   Method: A conventional content analysis with an inductive approach to analyze the six semi-structured interviews was used.  Results: The results were presented in three categories with nine subcategories. The three categories are: need for formal and prior competence, preparations for and during implementation and evaluation of insertion of PICC. The nine sub-categories that emerged were: to have experience of inserting PICC, to be creative, to have knowledge of the patient's health condition, that there are material resources, to collaborate with other care units, to work at home is a challenge for the work environment, to be able to set aside time, that there is risk for complications and to register the number of PICCs inserted. Informants' previous experiences of inserting PICCs in hospitals were a prerequisite for being able to insert PICCs at patient's home. Being prepared by having knowledge of the patient's condition as well as the home environment was important. Working in someone´s home required creativity to handle situations and problems that may arise. Evaluation of complications took place continuously. Conclusion. The results showed that the informants' acquired experiences of inserting PICC in inpatient care during their previous professional life were the basis for successful insertions of PICC:s to patients in palliative are in their homes, but careful preparations were required before the procedure.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande olika typer av förband samt omläggningsfrekvens vid omvårdnad av central venkateter. Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie och följt Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane Library samt via kompletteringar i ELIN. Artiklarna granskades av två oberoende bedömare utefter modifierade granskningsprotokoll och kvalitetsbedömdes därefter. Resultaten av denna sammanställning visar en tendens åt att sterila kompresser än så länge har ett litet försprång gentemot transparenta förband, i synnerhet när insticksstället inte läkt. En omläggningsfrekvens mellan fem och sju dagar verkar ge bäst resultat vid användning av transparenta förband, och varannan till var sjunde vid användning av kompressförband. Fler studier behövs som redovisar signifikanta resultat för att evidensgraden ska kunna höjas. / The aim of this study is to compile literature concerning which dressing type and redressing frequency is the most efficient handling for a central venous catheter (CVC). This study is a systematic literature review according to Goodman. Searches were made in the databases PubMed, CINAHL, Cochrane Library and complements through ELIN. A total of 15 scientific articles of quantitative design and literature reviews were included. The articles were then scrutinized by two independent readers and were then judged by quality. The result shows a tendency that sterile gauze has an advantage in comparison to transparent dressings so far, especially when the exit site has not fully healed. A redressing frequency between five to seven days seems to be the best alternative when using transparent dressings. When using sterile gauze the results have shown more variation; a redressing frequency every other day to every seventh day. More studies are necessary for reaching statisticly significant results.

Bakgrund: Centrala venkatetrar förekommer idag inte bara på intensivvårdsavdelningar utan har även blivit en vanlig företeelse på vårdavdelningar där allmänsjuksköterskan arbetar. Med CVK följer risker för infektioner, både lokala och systemiska. Vårdrelaterade infektioner, specifikt kateterrelaterade sådana, är ett stort problem inom sjukvården och medför såväl ökade vårdtider som ökade kostnader. Allmänsjuksköterskan ansvarar för handhavande och skötsel av CVK och har därmed en nyckelroll i att förebygga infektioner. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur rörande hur allmänsjuksköterskan kan förebygga infektioner hos patienter med CVK inneliggande på vårdavdelning.Metod: Den valda undersökningsmetoden var en litteraturstudie. Databassökningar utfördes i Cinahl, PubMed och Cochrane Library. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Åtgärder för förebyggande av infektion sorterades in under fyra rubriker: desinfektion, utbildning, omläggning och teknik vid byte av koppling. Åtgärderna inom dessa grupper visades minska förekomsten av kateterrelaterad infektion.Konklusion: Klorhexidinlösningar, desinfektionsproppar, utbildning samt semipermeabla förband kan leda till minskad förekomst av kateterrelaterade infektioner hos patienter med CVK. Eventuellt kan ”non-touch”-teknik vara ett alternativ vid byte av kopplingar. Mer forskning krävs gällande sjuksköterskans förebyggande åtgärder utanför IVA samt en mer enhetlig forskning för att skapa tydligare riktlinjer. / Background: Central venous catheters today are not only common in intensive care units but have become a regular phenomenon in wards where non-specialised nurses work. With CVCs comes a risk for infections, both local and systemic. Hospital acquired infections, in particular catheter-related infections, are a major problem in health care and cause prolonged length of hospital stay as well as increased costs. The general nurse is responsible for the handling and care of CVCs, and therefore has a key part in preventing infections. Aim: To compile scientific literature regarding how the general nurse can prevent infections in patients with CVCs on general wards. Method: The chosen method of investigation was a literature review. A literature search was undertaken using Cinahl, PubMed and Cochrane Library. Following a quality assessment, ten scientific papers with a quantitative method were included. Results: Measures to prevent infection were sorted under four headlines: disinfection, education, dressing care, and technique for line changes. The measures within these groups were shown to reduce prevalence of catheter-related infections.Conclusion: Chlorhexidine solutions, disinfection caps, education and semipermeable dressings can lead to reduced prevalence of catheter-related infections in patients with CVCs. A “non-touch” technique may be a possible alternative when changing lines. More research is needed regarding preventive nursing measures outside the intensive care units, as well as more unified research to create clear guidelines.