A peripherally inserted central catheter (PICC line) is a catheter that is inserted through a peripheral vein in the arm and then on to a central vein in the chest. It is used to give injections and infusions and to take blood samples of patients who need treatment for longer periods.The aim of this study was to investigate nurses' perceived knowledge of the care and use of PICC line in wards where PICC line does not occur daily. The aim was also to investigate if the nurses expressed a need and wished for more knowledge to be able to use PICC line, and if PICC line is not used investigate the cause of that.The study was of a descriptive design with quantitative approach. An online survey was answered by 40 nurses from five wards at a university hospital in central Sweden.A large number of the nurses who responded to the survey reported that they lacked knowledge of the care and use of PICC line. Despite this, three-quarters of the nurses usually use PICC line at the infusion / injection / blood tests on patients with PICC line, if they are cared for in their ward. Most of the nurses wanted more knowledge on PICC line and the majority of them wanted to get this knowledge through education in the ward. Nearly one-third of the nurses had not received any training on PICC line.The conclusion is that nurses who often care for patients with PICC line largely lack knowledge about the use and care of PICC line. Despite this, most nurses use PICC line if they are caring for a patient who has one. To avoid complications in patients with PICC line nurses need to get more training on the use and care of these. Most nurses want more training and knowledge of PICC line. / En perifert inlagd central venkateter (PICC-line) är en kateter som läggs in via en perifer ven i armen och sedan vidare till en central ven i bröstkorgen. Den används för att ge injektioner och infusioner och för att ta blodprover på patienter som behöver en längre tids behandling.Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors uppfattade kunskap om skötsel och användning av PICC-line på vårdavdelningar där PICC-line inte förekommer dagligen. Syftet var också att undersöka om sjuksköterskorna tyckte sig behöva och önskade mer kunskap för att kunna använda PICC-line och i de fall den inte används undersöka orsaken till det.Studien var av deskriptiv design med kvantitativ ansats. En webbenkät besvarades av 40 sjuksköterskor från fem vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.En stor del av de sjuksköterskor som besvarat enkäten uppgav att de saknade kunskap om skötsel och användning av PICC-line. Trots detta använder tre fjärdedelar av sjuksköterskorna oftast PICC-line vid infusion/injektion/blodprovstagning om patienter med PICC-line vårdas på deras avdelning. De flesta sjuksköterskorna ville ha mer kunskap om PICC-line och majoriteten av dem ville få den kunskapen genom utbildning på avdelningen. Nästan en tredjedel av sjuksköterskorna hade inte fått någon utbildning om PICC-line.Slutsatsen är att sjuksköterskor som sällan vårdar patienter med PICC-line i hög grad saknar kunskap om användning och skötsel av PICC-line. Trots detta använder de flesta PICC-line om de vårdar en patient som har en sådan. För att undvika komplikationer hos patienter med PICC-line behöver sjuksköterskorna få mer utbildning om användning och skötsel av dessa. De flesta sjuksköterskorna önskar få mer utbildning och kunskap om PICC-line.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde. Metod: I denna studie har tre intervjuer genomförts. För att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor behöver har insamlad data analyserats genom manifest innehållsanalys. Resultat: Genom analysen framkom tre huvudkategorier: Förberedande kunskaper & färdigheter; Situationer på plats samt Ledning på plats. I kategorin Förberedande kunskaper & färdigheter beskriver respondenterna den kunskap de anser vara nödvändig innan uppdragets början. Det var viktigt att ha teoretisk kunskap om bland annat vitala parametrar och infektionssjukvård. Erfarenhet av att vårda sjuka barn framkom som viktigt. Inom Situationer på plats beskrivs de olika arbetsuppgifter och roller respondenterna haft under respektive uppdrag. Varierande problem och utmaningar framkom, bland annat att behoven ofta översteg resurserna. Ledning på plats beskriver respondenternas återkommande roller som arbetsledare och chef. Det handlade bland annat om att kunna fatta beslut, att ha ansvar och kunna samverka med såväl kollegor som myndigheter. Slutsats: Resultatet i denna studie tyder på att ledarskap är en av de viktigaste kompetenserna i humanitära insatser. Grundutbildningen till sjuksköterska i Sverige är tillfredställande och ger rätt teoretiska kunskaper för att kunna arbeta med katastrofsjukvård. Utöver en god teoretisk kunskap anses erfarenhet av framförallt pediatrisk omvårdnad vara viktigt för arbetet i humanitära insatser. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie kan användas för att utveckla kursplaner i sjuksköterskeutbildningen och förberedande utbildningar för humanitära insatser. / Background: Disasters can be of natural cause or be man made. No matter the cause of the disaster nurses will play a significant role in disaster nursing and international humanitarian operations. The work sets high demands on the individual's competence. Results from several studies around the world show that nurses often feel their education is not sufficient to be able to deal with the problems that may arise in a disaster area. Aim: The purpose of this study was to explore what knowledge and competence nurses consider necessary in order to work optimally in a disaster area. Method: In this study, three interviews were conducted. To explore what knowledge and competence nurses need, the collected data was analyzed through manifest content analysis. Findings: The analysis revealed three main categories: Preparatory knowledge & skill; Situations on site and Management on site. In the category Preparatory knowledge & skills the respondents describe the knowledge they consider necessary before the beginning of the mission. It was important to have knowledge of, among other, vital parameters and infection care. Experience of caring for sick children emerged as important. Within Situations on site the different roles and tasks the respondents had during each mission was described. Various problems and challenges emerged, among other that needs often exceeded the resources. Management on site describes the respondents recurring roles as supervisors and managers. These included being able to make decisions, to have responsibility and to be able to interact with both peers and authorities. Conclusion: The result of this study suggests that leadership is one of the most important competencies in humanitarian operations. The nursing education in Sweden is satisfying and it provides the right theoretical knowledge to work with disaster nursing. In addition to good theoretical knowledge, experience of especially pediatric care is of importance for the work in humanitarian operations. Clinical impact: The result of this study can be used to develop curricula in nursing education and preparatory courses for humanitarian operations.

Bakgrund: Forskning påvisar att självskadeproblematiken har ökat vilket delvis kan bero på samhällets ökande krav på unga människor. I omvårdnadsmöten med unga människor som har ett självskadebeteende redovisar forskning att sjuksköterskor brister i att uppmärksamma patienternas verkliga problem på grund av att de saknar kunskap. Detta kan leda till frustration och maktlöshet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva på vilket sätt sjuksköterskan skapar omvårdnadsmöten med unga människor som har ett självskadebeteende. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats utifrån semistrukturerande intervjuer med fyra sjuksköterskor verksamma vid barn-och ungdomspsykiatrin. Innehållsanalys modifierad efter Malterud (2009). Resultat: Ur innehållsanalysen har tre kategorier utvecklats; Insikt om den andre, Insikt om sig själv och Insikt om att ta hjälp av andra. Dessa beskriver betydelsen av att sjuksköterskan har insikt i mötet med unga människor som skadar sig själva. Slutsats: Analysens resultat, Insikt om den andre, Insikt om sig själv och Insikt om att ta hjälp av andra förtydliggjorda och förklarade med Erikssons teori att mötet med unga människor med ett självskadebeteende sätts lidandet i ett nytt ljus, sjuksköterskan har modet att bekräfta sig själv och att det finns samspel i en gemenskap. Klinisk betydelse: Förhoppningen med denna studie är att upplysa blivande sjuksköterskor och legitimerade sjuksköterskor om innebörden av att ha insikt om den sårbara patienten, insikt om sig själv och insikt om att se sina begränsningar för att ta hjälp av andra genom reflektion och kunskap. / Background: Research shows that self-injury problems have increased which may partly be due to society's increasing demands on young people. In nursing meetings with young people who have a self-injury, research reports that nurses fail to pay attention to patients' real problems because of their lack of knowledge. This can lead to frustration and powerlessness. Objective: The aim of the study was to describe how nurses create care meetings with young people who have a self-harm behavior. Method: Empirical study with qualitative approach based on semi-structuring interviews with four nurses working in child and adolescent psychiatry. Content analysis modified after Malterud (2009). Results: From the content analysis three categories developed; insight about the other, insight about oneself, and insight of the support of others. This describes the role of the nurse insight in dealing with young people who harm themselves. Conclusion: Analysis results, Insight about the other, Insight about oneself and Insight to enlist the help of other clarified and explained by Erikson's theory that when dealing with young people with self-harm is suffering in a new light, the nurse has the courage to acknowledge himself and that there is interaction in a solidarity. Clinical significance: The hope of this study is to inform prospective nurses and registered nurses the importance of having knowledge of the vulnerable patient, understanding oneself and insight to see its limitations in order to enlist the help of others through reflection and knowledge.

Trycksår är en vårdrelaterad skada vars prevalens är utbredd på sjukhus i Sverige.Denna hudskada uppkommer när ett ihållande tryck orsakar att underliggandevävnad skadas. Riktlinjer finns utformade för hur preventionsarbetet med trycksårska utföras, och syftar till att minska prevalensen av trycksår. Syftet med studienvar att undersöka sjuksköterskors syn på trycksårsprevention relaterat till patientersom ligger inlagda på somatisk vårdavdelning. De undersökningsmetoder somanvändes var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Materialet samlades in viaenkäter och det slutliga informantantalet uppgick till 29 informanter. Analysengenomfördes utifrån manifest innehållsanalys och deskriptiv statistik. Det resultatsom framkom i studien visade att 72 % av informanterna ansåg att de hade ettbehov av att öka sin kunskap om trycksår. Av de informanter som deltog i studienkände 86 % till de rutiner och riktlinjer för trycksårsprevention som fanns påavdelningen. Av de informanter som hade anställningsformen vikariat ellermånadsanställning kände endast hälften till rutinerna och riktlinjerna. Samtligainformanter som hade någon form av vidareutbildning ansåg att trycksår var enprioriterad omvårdnadsåtgärd, till skillnad från de som inte hade någonvidareutbildning där endast 75 % av informanterna ansåg att det var prioriterat. / Pressure ulcer is a care related injury that has a broad prevalence in the hospitalsof Sweden. This dermatological injury appears when a constant pressure createsdamage to the underlying tissue. Guidelines have been formed towards the workof pressure ulcer prevention, which aims to minimize the prevalence of pressureulcers. The aim of this study was to examine nurses’ view on pressure ulcerprevention in relation to patients admitted to a somatic ward. The methods ofexamination used had both a qualitative and a quantitative approach. The materialwas collected through questionnaires and the final number of informantsamounted to 29. The methods of analysis used were manifest content analysis aswell as descriptive statistics. The result of the study demonstrated that 72 % of theinformants considered that they had a need to increase their knowledge aboutpressure ulcers. Among the informants that participated in the study, 86 %acknowledged knowledge about the wards’ routines and guidelines for pressureulcer prevention. Only half of the informants that were deputies or had a monthlyemployment knew about these routines and guidelines. All of the informants thathad any form of further education thought of pressure ulcer prevention as aprioritized act of nursing, a result that differs from the informants with no form offurther education amongst whom only 75 % thought of pressure ulcer preventionas prioritized.