BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent. SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige. Intervjuerna har bidragit till en utförlig empirisk beskrivning om hur MTF:erna mottagits på, samt påverkat aktiemarknaden. Vidare har intervjuerna tillsammans med granskning av direktiv och andra lagar, utformat studiens dokumentationsdel kring begreppet MTF. För att fastställa transaktionskostnadernas påverkan analyserades insamlad empiri tillsammans med institutionell ekonomisk teori. SLUTSATS: Studien visar att transaktionskostnaderna har förändrats efter MTF:ernas etablering. Minskade handelskostnader har lett till lägre transaktionskostnader, samtidigt har de totala transaktionskostnaderna för marknadsdata ökat. Oväntade effekter utgörs främst av ökade investeringar i form av marknadsuppkopplingsavgifter och teknikrelaterade kostnader, något som resulterat i stora transaktionskostnader. Även handeln utanför den öppna marknaden har ökat. Alla intressenter har på något sätt påverkats av MiFID-direktivet och MTF:erna. Ingen specifik vinnare har kunnat utses, däremot konstaterar författarna att institutionella investerare har förlorat mer än vad de har vunnit. / BACKGROUND: The MiFID-directive was implemented in 2007, with the main purpose to increase competition in the European stock markets. At the same time, the abolishment of the exchange monopoly made it possible for several new market venues to emerge on the stock market, such as multilateral trading facilities (MTF). With this establishment the stock markets have gone through a structural change, which may have led to changes in transaction costs and given occurrence of unexpected effects. This is something that today, five years after the implementation of MiFID, is discussed frequently. AIM: The main purpose of this study is to map, and from institutional theory analyse how the introduction of multilateral trading facilities have changed and influenced transaction costs in Swedish market venues that realize stock trading. A sub-purpose is to describe the institution multilateral trading facility and its emergence. COMPLETION: The study uses a qualitative method where interviews have been made with suitable parties at the stock market in Sweden. The qualitative interviews have contributed to a detailed empirical description of the establishment of MTF and how they have affected the stock market. Further, the interviews along with a review of directives and laws, has created a documentation of MTF. To assess the impact on transaction costs an analysis with gathered empirical data and institutional economic theory has been made. CONCLUTION: The study shows that transaction costs have changed since the establishment of MTF. Reduced trade costs have led to lower transaction costs, at the same time the total transaction costs of market data has increased. Unexpected effects are mainly due to increased investments in terms of market access fees and technology-related costs, which have resulted in high transaction costs. Even trade outside the open market has increased. MiFID and MTF have in some way affected all parties. No specific winners have been selected, however, the authors state that institutional investors have lost more than they have won.

This study aims to examine if the modernization losers' thesis is applicable in Sweden today in regards to explaining differences in xenophobia. The material that is being examined is from the Swedish division of the European Social Survey round 7 from 2014. The results show some support for some parts of the theory, but are too complex to be generalized to the population. But the study show that education have a negative correlation with xenophobia, which is significant and therefore reliable. Problems with the study is, however, brought up and questioned and also the applicability of the theory which gives some guidelines to further and more specific studies. / Denna studie ämnar undersöka huruvida teorin om modernitetens förlorare går att applicera på dagens Sverige för att förklara skillnader i grad av främlingsfientlighet. Datamaterialet som undersökts är från den svenska delen av European Social Survey round 7 från år 2014. Resultaten ger visst stöd för delar av teorin, men visar sig alltför komplexa för att kunna generaliseras till populationen. Ju högre utbildningsgrad, desto lägre grad av främlingsfientlighet är dock ett signifikant och tillförlitligt resultat. Det tas också upp problem i såväl studiens genomförande som teorins applicerbarhet och riktlinjer ges för mer specifika studier som bör göras i framtiden.

The aim of this paper is to investigate what influences the degree of sympathy for the Sweden Democrats in between 2007-2015 and how this has changed over time. The essay is based on two different theories, one of which claims that the Sweden Democrats' sympathizers are ”losers of modernisation”, where the socio-economic factors are the most important explanation factor for explaining their sympathy for the Sweden Democrats. The second theory highlights instead that the Sweden Democrats' sympathizers focus on issues and party leaders, so their preferences in these areas are the most important explanatory factors for their sympathy for the Sweden Democrats. This essay is based on regression analyzes that utilize data from Super-Riks-SOM, which is collected by the SOM-Institute in Gothenburg. The essay concludes that the issues and the party leadership are the most important factors explaining  to the degree of sympathy for the Sweden Democrats in 2007-2015, and that the importance of these factors have gradually increased during these years while the importance of socio-economic factors have decreased.