<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Syftet med den här studien är att undersökaoch få en fördjupad förståelse för hur förskollärare ser på förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lärande. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollärare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande?I studien intervjuades sex förskollärare från sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollärare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö är av betydelse för barns utveckling och lärande. Det förskollärarna framhåller som betydelsefullt är att den fysiska miljön både kan främja och hämma barns utveckling och lärandeexempelvis genomförskollärares syn på lokaler och deras syn på tillgängligheten av material. Utifrån resultatet går det att utläsa att en viktig del i förskollärarnas uppfattningomden fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande är samspel och samtal mellan alla som deltar i förskolansverksamhet. Genom samspel får barnen möjlighet att utvecklas och lära i gemenskap med andra samt bidra till andras utveckling och lärande. Samtaleti förskolan belyses som viktigt då det kan skapa möjligheter för barnensdelaktighet och inflytande när detgällerden fysiska miljön. När det handlar om utformningen av förskolans fysiska miljö har förskollärarna skilda uppfattningar kring vad de utgår ifrån. Några förskollärare utgår ifrån de intressen som barnen visar och några förskollärare utgår ifrån de behov som barnen har. Det finns någonförskollärare som anpassar förskolans fysiska miljö utifrån barnens ålder.

Den här uppsatsens syfte är att skapa kunskap kring förskollärares förståelse för förskolans fysiska miljö i relation till barns literacypraktiker. Detta görs genom att undersöka hur några förskollärare reflekterar kring utformningen av förskolans fysiska miljö med fokus på barns literacy. Uppsatsen utgår från en postkvalittativ metod där det empiriska materialet genereras genom två fokusgruppssamtal med förskollärare från två förskolor. Begreppet literacy får här en vidare betydelse då även den materiella kontexten anses påverka barns literacyskapande. Resultatet visar att utformandet av den fysiska miljön till stor del handlar om platser, artefakter och placering av dessa. Förskollärarna beskriver skriv och läshörnor, utformade för ett specifikt ändamål där materialet får en betydande roll. I skrivhörnan skrivs det med penna och papper och i läshörnan läses det böcker. Aktiviteten skriva tillsammans med bokstäver får i samtalen en upplyft position och anses vara viktigt för barns literacy och minskar där med barns möjlighet att utforska literacy genom olika uttrycksformer. Resultatet visar också att leken, viket är en viktig del av förskolans pedagogik, inte förknippas med literacy