<p>Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lärande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt läroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebär att vi ville ta reda på informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi använde oss av kvalitativ intervju. Vi har intervjuat nio förskollärare som arbetar vid fyra olika förskolor. Alla intervjuer spelades in på band för att fånga allt som sades för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Även i analysen har vi funnit inspiration från fenomenografin. Här har vi kategoriserat och försökt hitta variationer i de svar vi fått. I resultatet visade det sig att flera av informanterna hade liknande uppfattningar om hur förskolan har förändrat sig sedan införandet av Lpfö 98 och om lek, lärande och skolifiering. Trots det kunde vi se en del variationer när det gäller dessa begrepp. Gällande skolifiering av förskolan var det få som kunde se att detta skett. Däremot tyckte flera av informanterna att det syntes en tydlig skolifiering av förskoleklassen.</p>

Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lärande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt läroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebär att vi ville ta reda på informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi använde oss av kvalitativ intervju. Vi har intervjuat nio förskollärare som arbetar vid fyra olika förskolor. Alla intervjuer spelades in på band för att fånga allt som sades för att få en ökad tillförlitlighet i analysen och resultatet. Även i analysen har vi funnit inspiration från fenomenografin. Här har vi kategoriserat och försökt hitta variationer i de svar vi fått. I resultatet visade det sig att flera av informanterna hade liknande uppfattningar om hur förskolan har förändrat sig sedan införandet av Lpfö 98 och om lek, lärande och skolifiering. Trots det kunde vi se en del variationer när det gäller dessa begrepp. Gällande skolifiering av förskolan var det få som kunde se att detta skett. Däremot tyckte flera av informanterna att det syntes en tydlig skolifiering av förskoleklassen.

Vi har funnit skillnader i hur barnen upplever den sociala och lärandesituationen i de respektive verksamheterna, framför allt vad gäller sociala grupptillhörigheten och leken tillsammans med de äldre barnen. Resultatet genomsyras av att förskoleklassbarnen har olika förutsättningar gällande de sociala och lärande situationerna beroende på förskoleklassens organisatoriska hemvist.