<p>Syftet med studien är att se vilken uppfattning barn, fem och sex år gamla, har av begreppet tid inom matematikområdet. Vi vill även undersöka vilka tänkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier från Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgångspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssätt och styrdokumenten kommer även redovisas. I vår studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid. Utifrån barnens svar har fem pedagoger blivit intervjuade för att få fram hur de arbetar med begreppet tid och deras definition av ordet tid. Resultatet av undersökningen visar att barn har mycket mer kunskap, erfarenhet och tankar om tid än vad någon av de intervjuade pedagogerna var medvetna om. Pedagogerna sätter även en gräns för hur långt barnens kunskap eller erfarenheter ska sträcka sig, på grund av att pedagogerna själv anser att vissa saker är för abstrakta för barnen.</p>

I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de fårsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte ärdelaktiga i skolans språkliga gemenskap. För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering tillskriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk,modersmålsundervisning samt förskoleklassen. Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårighetermed sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologisktmedvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen. Däremot identifierade jag inte de elever som hade ett mycketbegränsat ordförråd. Detta framgick då elevernas ordförråd testades när de började i årskurs ett. Då en förutsättningför att vara delaktig i den språkliga gemenskapen är att eleven förstår ordens betydelse bör detta test genomföras såtidigt som möjligt då eleven börjar i förskoleklassen. Jag fann också att studiehandledning på modersmålet är ettviktigt stöd för många elever om de har ett begränsat ordförråd i undervisningsspråket.

Syftet med studien är att se vilken uppfattning barn, fem och sex år gamla, har av begreppet tid inom matematikområdet. Vi vill även undersöka vilka tänkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier från Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgångspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssätt och styrdokumenten kommer även redovisas. I vår studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid. Utifrån barnens svar har fem pedagoger blivit intervjuade för att få fram hur de arbetar med begreppet tid och deras definition av ordet tid. Resultatet av undersökningen visar att barn har mycket mer kunskap, erfarenhet och tankar om tid än vad någon av de intervjuade pedagogerna var medvetna om. Pedagogerna sätter även en gräns för hur långt barnens kunskap eller erfarenheter ska sträcka sig, på grund av att pedagogerna själv anser att vissa saker är för abstrakta för barnen.

Undersökningen har genomförts i en förskola och en förskoleklass där totalt tjugo barn har deltagit. Den syftar till att undersöka hur kunskapen skiljer sig mellan fyraåringar och sexåringar. Kvalitativa intervjuer och löpande observationer användes som metod för att ta reda på uppfattningar om människokroppens inre organ samt vad barnen anser händer med maten som vi äter. I undersökningen användes en plastmodell av en kropp som barnen både fick peka på och säga organens namn. Resultatet visar att sexåringar generellt har bättre uppfattning när det gäller organens namn och vad organen gör i vår kropp. Däremot har båda åldersgrupperna en likvärdig uppfattning när det gäller att peka ut organ och benämna det rätt. Sexåringarna var också bättre på vad de anser händer med maten vi äter i jämförelse med fyraåringarna. Det tycks vara åldern hos barnen som påverkar vad barnen kan i störst utsträckning, där personliga erfarenheter tycks spela in vid enstaka tillfällen. / This study was conducted in a kindergarten and a preschool where a total of twenty children have attended. It aims to investigate how knowledge differs between four-year and six-year-old children. Qualitative interviews and current observations were used as methods to find out the perceptions of the human body's internal organs, as well as what the children think happens to the food we eat. The study used a plastic model of a body that the children both got the chance to point at as well as name the organs. The results show that six year olds generally have better perceptions of the organs name and what they are doing in our body. However, both age groups had a similar view when it comes to point out an organ and name it correctly. Six year olds were also better at what they think happens to the food we eat compared to four year olds. It seems to be the age of the children that have the biggest affects on their knowledge, but it can also be their experiences that are the main factor in a few cases.

Syftet med denna studie är att undersöka hur genusmedvetenhet kan utvecklas och appliceras på teknikundervisning i grundskolan och förskoleklassen. Vad lyfter verksamma lärare som betydelsefullt för att utveckla sin teknikundervisning och genusmedvetenhet? Hur utformar lärare teknikundervisning för att inkludera alla elever oavsett kön? Studiens metod utgörs av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare från förskoleklassen och grundskolan i spridda delar av Sverige. Resultatet visar att lärarna utformar inkluderande teknikundervisning genom att visa förebilder i teknik för eleverna samt anpassa teknikinnehåll för att göra teknikundervisningen tillgänglig för alla elever. Dessutom redovisas två motsatta tillvägagångssätt för att skapa inkludering i teknikundervisningen, där lärarna individanpassar eller kompenserar för könsskillnader. Det beskrivs emellertid vara komplext att applicera genusmedvetenhet på teknikundervisningen och att som lärare veta att man gör rätt. Att generalisera för att upptäcka könsmönster får inte leda till att traditionella könsmönster upprätthålls. Lärarna önskar därför kompetensutveckling i genus och teknik där deras förvärvade teoretiska kunskaper kan appliceras på en undervisningspraktik. De värdesätter därtill ledningens stöd och positiva attityd samt kollegialt lärande. Genom avsatt tid för klassrumsobservationer eller diskussioner med kollegor kan lärare få stöd att utveckla sin genusmedvetenhet och således få större förtrogenhet för att tillämpa den i teknikundervisningen. / <p>Teknik</p>

Denna studie utgår från fenomenet plant blindness och hur det kan förebyggas med hjälp av undervisning om växter. Studien undersöker vilka kritiska aspekter elever i förskoleklassen måste urskilja för att lära sig se skillnader mellan olika växtarter. De frågeställningar som besvarades var vilka kritiska aspekter eleverna behövde urskilja för att se skillnad på gran och tall, hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska på syn på dessa kritiska aspekter, samt vilka sorter växter elever i förskoleklassen kan berätta om. För att svara på detta har jag genomfört lektioner och intervjuer med elever i förskoleklass. Studien utgick från variationsteori och sociokulturell teori. Genom att använda och rikta elevernas uppmärksamhet mot variationsmönstret kontrastering kunde eleverna urskilja skillnaden mellan kottarna och barrens längd, kottens struktur samt hur barren sitter fast på grenen. Eleverna i förskoleklassen kunde berätta om två olika kategorier av växter, växter i hemmet/ätbara växter samt vanligt förekommande växter. Dessa resultat visar hur variationsteori kan användas i undervisning om växter i förskoleklassen.

I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet med studien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de får samma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte är delaktiga i skolans språkliga gemenskap. För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden i förskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen. Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering till skriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk, modersmålsundervisning samt förskoleklassen. Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårigheter med sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologiskt medvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen. Däremot identifierade jag inte de elever som hade ett mycket begränsat ordförråd. Detta framgick då elevernas ordförråd testades när de började i årskurs ett. Då en förutsättning för att vara delaktig i den språkliga gemenskapen är att eleven förstår ordens betydelse bör detta test genomföras så tidigt som möjligt då eleven börjar i förskoleklassen. Jag fann också att studiehandledning på modersmålet är ett viktigt stöd för många elever om de har ett begränsat ordförråd i undervisningsspråket.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur påverkar lärarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som någonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett gränsland i vilket förskolans och skolans kultur möts. Syfte med den här studien är att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lärarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvärlden och därmed utövar inflytande på vem som arbetar i förskoleklassen. Studien är baserad på öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen är utförd utifrån ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgångspunkt för studien används gränslandsteori. Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lärarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet. Andra centrala begrepp som diskuteras i samband med lärarens roll i förskoleklassen är kompetens, samverkan, yrkesstatus och läroplanen. Skolledares uppfattningar visar båda likheter och skillnader. Samtidigt framkommer det att i sina resonemang skolledare rör sig i gränslandet.

This work deals with mathematics teaching in preschool classes. The purpose of my study is to investigate the preschool classes’ teachers' aspirations for the children learning mathematics in two different preschools. To achieve my goal, I formulated the following questions to be explored and answered through interviews with five teachers.  Does mathematics in preschool classes have a prominent role in educators' planning? What perception do the educators in the field have about the learning and teaching of mathematics in the preschool classes? How do the teachers understand their own work with mathematics in preschool classes in relation to multilingual students?                                 A qualitative interview method was applied. It is based on interviews with teachers who convey math skills in different ways to children in preschool classes. Theories and previous research have been applied to analyze the informants’ answers and to find out the aspirations of the teachers in their mathematics teaching. The results of my investigation show that all teachers in preschool classes agree that mathematics is an important part in preschool classes’ activities. Moreover, the interviews show that the preschool -class teacher's aspirations aims at mathematics learning taking place when children practice math in an enjoyable way, in the preschool classes, and later, during the school years. Some teachers believe that the way of working with mathematics in preschool classes provides even more opportunities for multilingual students to develop their mathematical vocabulary and to be prepared to consolidate what they learned in “playing” with math before starting the first school year. This is why they think that preschool classes should be mandatory for all six-year-old children and especially multilingual students. Many teachers stressed the need for more working hours in preschool classes in order to stimulate children's learning and concretize math in other school subjects. For they think that children can learn mathematics in different activities and operations, as well as through playing, games, outdoor education and during meals, without working with math books. Other educators are working with math books just because the children in preschool classes prefer to work with a book and want to have homework.

The aim of this study is to see how music teachers at secondary school work with the implementation of cultural heritage in teaching. What has been examined in the study is what the participating teachers believe that the curriculum aims at the existing cultural heritage, and what they themselves consider to belong to a cultural heritage. It is the qualitative method of interviewing informant and interviewer that has been used. Concepts that are important for this study are cultural heritage and culture. The study highlights different perspectives on culture and heritage and discusses how cultural heritage and identity come together. The teachers have told how they work with the implementation of the cultural heritage in the teaching and what they themselves consider appropriate to use and teach to the students. The teachers also conclude that identity is strongly linked to culture and cultural heritage, and discusses how teaching affects students in their identity creation. The study's analysis is viewed from a theoretical perspective with postcolonialism's way of seeing that the Westerners are seen as normative and Lévi-Strauss's way of looking at the interplay between cultures. / Målet med denna studie är att se hur musiklärare på högstadiet arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen. Det som har undersökts i studien är vad de deltagande lärarna tror att läroplanen syftar till gällande kulturarv, samt vad de själva anser tillhöra ett kulturarv. Det är den kvalitativa metoden med intervju mellan informant och intervjuare som har använts. Begrepp som är viktiga för denna studien är kulturarv och kultur. Studien lyfter fram olika synsätt på kultur och kulturarv samt diskuterar hur kulturarvet och identitet hör ihop. Lärarna har berättat hur de arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen och vad de själva anser vara lämpligt att använda sig av och lära ut till eleverna. Lärarna kommer även fram till att identitet är starkt sammankopplat med kultur och kulturarv, och diskuterar hur undervisningen påverkar eleverna i sina identitetsskapanden. Studiens analys ses ur ett teoretiskt perspektiv med postkolonialismens sätt att se att det västerländska ses som normativt samt Lévi-Strauss sätt att se på kulturers samverkan mellan varandra.