The aim of this study is to see how music teachers at secondary school work with the implementation of cultural heritage in teaching. What has been examined in the study is what the participating teachers believe that the curriculum aims at the existing cultural heritage, and what they themselves consider to belong to a cultural heritage. It is the qualitative method of interviewing informant and interviewer that has been used. Concepts that are important for this study are cultural heritage and culture. The study highlights different perspectives on culture and heritage and discusses how cultural heritage and identity come together. The teachers have told how they work with the implementation of the cultural heritage in the teaching and what they themselves consider appropriate to use and teach to the students. The teachers also conclude that identity is strongly linked to culture and cultural heritage, and discusses how teaching affects students in their identity creation. The study's analysis is viewed from a theoretical perspective with postcolonialism's way of seeing that the Westerners are seen as normative and Lévi-Strauss's way of looking at the interplay between cultures. / Målet med denna studie är att se hur musiklärare på högstadiet arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen. Det som har undersökts i studien är vad de deltagande lärarna tror att läroplanen syftar till gällande kulturarv, samt vad de själva anser tillhöra ett kulturarv. Det är den kvalitativa metoden med intervju mellan informant och intervjuare som har använts. Begrepp som är viktiga för denna studien är kulturarv och kultur. Studien lyfter fram olika synsätt på kultur och kulturarv samt diskuterar hur kulturarvet och identitet hör ihop. Lärarna har berättat hur de arbetar med implementeringen av kulturarvet i undervisningen och vad de själva anser vara lämpligt att använda sig av och lära ut till eleverna. Lärarna kommer även fram till att identitet är starkt sammankopplat med kultur och kulturarv, och diskuterar hur undervisningen påverkar eleverna i sina identitetsskapanden. Studiens analys ses ur ett teoretiskt perspektiv med postkolonialismens sätt att se att det västerländska ses som normativt samt Lévi-Strauss sätt att se på kulturers samverkan mellan varandra.

Studien undersöker hur arbetet om hedersrelaterat våld och förtryck kan genomföras och planeras av lärare genom att använda skönlitterär åldersadekvat text. Boken Falafelflickorna (Wahldén 2018) används i detta arbete som verktyg i vår studie. Syftet med studien är att undersöka hur skönlitterära böcker kan användas i undervisningen för att elever ska få en ökad förståelse för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien undersöker även om och i så fall hur lärare arbetar med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck i svenskämnet. Undersökningen sker i två skolor i årskurs 6 i samma kommun i Mellansverige som har olika socioekonomiska och kulturella bakgrunder. Studiens metodologiska ansats är observation av konstruerat boksamtal och intervjuer med tre lärare. Med anledning av att skolan ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom kunskap och aktiva insatser (Skolverket 2022b), bör det finnas förutsättningar för lärare att ta sig an det kontroversiella ämnet. Resultatet visar att boksamtal kan vara ett effektivt sätt för elever att förstå svåra ämnen samt ge dem en möjlighet att samtala om dem. Dock framgår det i resultatet att det krävs både för- och efterarbete för att elever ska få en djupare kunskap om ämnet. Resultatet påvisar även att lärare helt eller delvis saknar kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck vilket medför att lärare har svårigheter i att undervisa om ämnet. Intervjuerna med lärare uppmärksammar även att de begränsade förutsättningar påverkar undervisningen om ämnet. I undersökningen handlar de konstruerade boksamtalen om hedersrelaterat våld och förtryck samt så sker en fördjupning i teman: sexuell läggning, frihet och tvångsgifte. Tankekartor som skapades inför och efter läsningen visar att högläsning och boksamtal är en effektiv metod för att elever ska få kunskap om det aktuella ämnet.