I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet medstudien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de fårsamma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte ärdelaktiga i skolans språkliga gemenskap. För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen.Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden iförskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen.Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering tillskriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk,modersmålsundervisning samt förskoleklassen. Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårighetermed sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologisktmedvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen. Däremot identifierade jag inte de elever som hade ett mycketbegränsat ordförråd. Detta framgick då elevernas ordförråd testades när de började i årskurs ett. Då en förutsättningför att vara delaktig i den språkliga gemenskapen är att eleven förstår ordens betydelse bör detta test genomföras såtidigt som möjligt då eleven börjar i förskoleklassen. Jag fann också att studiehandledning på modersmålet är ettviktigt stöd för många elever om de har ett begränsat ordförråd i undervisningsspråket.

I min studie har jag följt åtta elever med svenska som andraspråk genom förskoleklassen och årskurs ett. Syftet med studien har varit att söka förståelse för varför elever lyckas så olika med sin läs- och skrivinlärning trots att de får samma undervisning. Min hypotes har varit att de elever som får svårigheter med att lära sig läsa och skriva inte är delaktiga i skolans språkliga gemenskap. För att söka stöd för mitt antagande har jag observerat eleverna under den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Då observationsstudien var avslutad tog jag del av resultaten på de test som skolan genomförde under tiden i förskoleklassen och årskurs ett. Jag har också intervjuat elevernas föräldrar och läraren i förskoleklassen. Inledningsvis har jag gjort en teoretisk genomlysning av följande områden: Språklig gemenskap, socialisering till skriftspråksanvändning, flerspråkighet och andraspråksinlärning, svenska som andraspråk, modersmålsundervisning samt förskoleklassen. Jag fann att det är nödvändigt att använda flera metoder för att upptäcka de elever som riskerar att få svårigheter med sin läs- och skrivinlärning. Under observationerna framgick det tydligt hur elever som inte är fonologiskt medvetna förhåller sig till den pedagogiska samlingen. Däremot identifierade jag inte de elever som hade ett mycket begränsat ordförråd. Detta framgick då elevernas ordförråd testades när de började i årskurs ett. Då en förutsättning för att vara delaktig i den språkliga gemenskapen är att eleven förstår ordens betydelse bör detta test genomföras så tidigt som möjligt då eleven börjar i förskoleklassen. Jag fann också att studiehandledning på modersmålet är ett viktigt stöd för många elever om de har ett begränsat ordförråd i undervisningsspråket.