Bakgrund: Barn som utsätts för försummelse riskerar livslånga hälsoproblem. Tecken på att ett barn utsätts för försummelse kan vara till hjälp i identifieringen av försummelse. Här visar sig anknytningen spela en central roll. Genom kunskap om tecken på barn som far illa kan barnhälsovårdssjuksköterskor bli mer uppmärksamma i mötet med familjerna. Däremot råder det brist på kunskap om försummelse bland medicinsk personal. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att identifiera barn som försummas. Metod: Utifrån en kvalitativ ansats intervjuades barnhälsovårdsjuksköterskor (n=10) med frågor utifrån erfarenheter, där insamlade data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Erfarenheter av försummelse framkom i form av en komplexitet kring begreppet försummelse och dess innebörd samt vad som sker i identifieringen. Ur detta framträdde fyra kategorier under analysprocessen; Att reflektera över ett komplext begrepp, Att se olika tecken, Att samverka kring barnet samt Att önska än mer utbildning. Dessa redovisar likartade erfarenheter bland barnhälsovårdssjuksköterskorna, där det fanns en samsämmighet i vikten av försummelse som ämne. Konklusion: En tydlig definition av begreppet försummelse och dess innebörd behövs då det kan tänkas underlätta för barnhälsovårdssjuksköterskor i sitt arbete. Vilket kan möjligggöra en tidig identifiering av tecken på försummelse som i sin tur kan leda till att barn erbjuds tidigt stöd. Rekommenderat är därför vidare forskning som möjliggör sådan definition.