Global ETD Search

1	Vem har rätt till personlig assisans? : En diskursanalys av en proposition och nio domar rörande personlig assistans enligt LSS Trygg Monvall, Carin January 2016 (has links) Författaren uppmärksammande under hösten 2016 att personer med funktionsnedsättningars personliga assistanstimmar minskade helt eller delvis. Studien ämnar därför undersöka hur det har skett en diskursiv förskjutning av begreppet personer med funktionsnedsättningar sedan LSS blev lag tills idag. Detta görs genom en diskursanalys av LSS propositionen och domar från varje årtionde, det vill säga 90-tal, 00-tal och 10-tal som förflutit sedan lagen togs i kraft. Resultaten av analysen visar att det skett två diskursiva förskjutningar under de år som LSS har funnits, den första angående de grundläggande behoven redan ett par år efter att LSS hade trätt i kraft. Den andra stod att hitta i regeringsrättens dom från 2009 där de grundläggande behoven drogs till sin spets för att endast gälla krävande och privata behov för personer med funktionsnedsättning. Disability Impairments Swedish Disability Act Supreme Administrative Court Discourse Analysis Fundamental Needs Funktionshinder Funktionsnedsättning LSS Högsta Förvaltningsdomstolen Proposition Diskursanalys Grundläggande behov Social Work Socialt arbete
2	”Vad är ett gott föräldraskap?” : En kvalitativ studie om hur ett gott respektive bristande föräldraskap skildras i LVU avgöranden / What does a good parenting mean? Asadi, Evon, Sultana, Tamanna January 2022 (has links) I denna uppsats undersöks hur föräldraförmågan konstrueras i rättsfall och hur olika domstolsinstanser med fokus på Högsta förvaltningsdomstolen, argumenterar för bifall respektive avslag för vård enligt LVU 2§ vilket handlar om föräldraförmågan. Genom en kvalitativ dokumentstudie undersöks sju domstolsavgöranden från förvaltningsrätten, kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen där fokus ligger på Högsta förvaltningsdomstolens beslut. En hermeneutisk analysmetod används för att analysera materialet samt att socialkonstruktionismen som teori genomsyrar hela uppsatsen. För att fördjupa analysen tar vi stöd av tidigare forskning och vetenskapliga artiklar. Den tidigare forskningen innehåller studier som förklarar termen föräldraskap och vad som ingår i detta men även forskning kring tvångsomhändertagande av barn enligt LVU. Uppsatsens ämne uppkom efter debatter och kritik kring socialtjänstens arbete våren 2022. Det har i dessa debatter hävdats att socialtjänsten omhändertar barn utan giltiga skäl. Resultatet i vår uppsats visar dock på raka motsatsen. Resultatet visar på att en bristande föräldraförmåga inte föranleder ett omhändertagande utan snarare att flera brister i kombinationen med varandra utgör grund för LVU. Uppsatsens resultat visar att en förälder kan klassas som en tillräckligt bra förälder trots bristande föräldraförmågor. Det uppsatsens resultat dock visar på, vilket samstämmer med tidigare forskningen är att ett det krävs en hel del brister i föräldraskapet och omfattande problematik för att skäl för ett LVU enligt 2§ ska föreligga. parenting parenting ability good respective deficient parient children Supreme Administrative Court care the abbreviation Care of Young Persons environmental decline misconduct lack of care föräldraskap föräldraförmåga gott respektive bristande föräldrar barn högsta förvaltningsdomstolen vård LVU 2§ miljöfall missförhållanden brist i omsorgen. Social Work Socialt arbete Social Sciences Samhällsvetenskap

Search results

Vem har rätt till personlig assisans? : En diskursanalys av en proposition och nio domar rörande personlig assistans enligt LSS

”Vad är ett gott föräldraskap?” : En kvalitativ studie om hur ett gott respektive bristande föräldraskap skildras i LVU avgöranden / What does a good parenting mean?