The main goal of this thesis was to monitor experience of users of social networking websites with privacy issues in the environment of the Facebook network. This thesis concentrated on contexts of paradox situations of releasing private information. Perspectives of communication (what information is shared and with whom) in the environment of Facebook are institutionalised into technical functions. These perspectives were extended to a subject- object level thanks to a typology of invasions of privacy and thanks to architecture of privacy.

Syfte: Vårt syfte med den här rapporten är att ta reda på hur konsumenterna ser på IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill också titta på konsumenternas maktförhållande i relation till denna fråga. Problem: I dagen samhälle marknadsför sig allt fler företag på sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förändring växer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhåller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring här? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkätundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att använda sin makt för att påverka företag och organisationer. Dock visar det även att de inte har ett intresse av att påverka IKEA på detta vis. Studien visar även på att konsumenterna anser att sociala medier är en bra marknadsföringskanal för IKEA. Trots detta saknar de intresse av att besöka IKEA på dessa plattformar.

Faculty of Criminology, Justice and Policy Studies

No description available.

Arbetet är en kvalitativ studie av det sociala internetnätverket Facebooks statusuppdateringar – de textstycken där en facebookanvändare skriftledes kan meddela sig till sina kontakter i det gemensamma nyhetsflödet. Studien undersöker huruvida det finns återkommande kategorier av statusuppdateringar och vilka dessa i så fall är, vilket språk som används i uppdateringarna samt hur användarens syfte med statusuppdateringen synliggörs. Materialet utgörs av fyra informanters statusuppdateringar under en sammanhängande begränsad tidsperiod. Studien visar att det finns återkommande kategorier av innehållsteman samt återkommande språkliga drag i statusuppdateringarna. Språket som används i statusuppdateringar på Facebook är mångfacetterat – stundom stavningsmässigt och grammatiskt korrekt, stundom talspråkligt och normutmanande och varierar givetvis informanterna emellan. Vissa informanter uttrycker sig mycket kommunikationsmedvetet medan andra har ett mer prosaiskt betonat språk. De olika kategorierna och kombinationer av dessa nyttjas för att nå olika syften. Varje kategori kan ses som ett redskap för att försätta läsaren i en viss sinnesstämning alternativt dela med sig av sin egen. Kreativitet och lekfullhet med normer används exempelvis som ett verktyg för att skapa en utstickande statusuppdatering då detta är syftet.

During the last years social media have developed and become a place where all kind of people can meet and interact with each other without any kind of physical contact to one another. We belive that this development also has made it easier for political parties and organisations to spread their propaganda to the people that uses social media without them knew from whom the information is coming. With this in mind we decided to do a study about the social media Facebook and how the users of Facebook think they are being influenced by political propaganda from organisations and private persons.   In our study we decided that we wanted to know why our respondents are using Facebook, if they have payed attention to two political questions, one international question and one national question, that have been noticed recently and if they feel that they are being influenced of political propaganda when they are using Facebook.   We have concluded that our respondents, depending on how old they are, do feel that they are being influenced by political propaganda when they are using Facebook. We have also noticed that the younger part of our respondents feel that they are using Facebook because their friends do it and that they have noticed the international political question more than the national political question. In the older category of respondents the reason of why they are using Facebook was to maintain a conection with their friends and they had noticed the national political question more than the international political question.

Vänskap inom det sociala nätverket Facebook innebär en ny form för vänskap där de traditionella kännetecknen som spontanitet och förtrolighet får mindre betydelse. När vänskaper får rätta sig efter en formell struktur får det konsekvenser för hur relationen ser ut. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur Facebook-användare själva ser på vänskapsformen och att belysa detta ur ett maktperspektiv. Frågeställningarna besvaras med hjälp av en genomgång av relevant teori och forskning, kompletterat av empiriskt material i form av observationer och intervjuer. Resultaten analyseras utifrån studiens syfte och frågeställningar. Avsnittet ger svar på hur användarna själva uppfattar vänskap på Facebook. Studien visar på att användarna anpassar sitt beteende mer i sina relationer på Facebook än vad de gör annars. Umgänget på Facebook beskrivs som en bekantskap snarare än vänskap och medvetenheten om detta gör att tonen blir opersonlig. Interaktionen påverkas av sociala koder för vad som anses passande. De beteendemönster som urskiljs hos användarna visar på att de rättar sig efter vissa ideal som författarna försöker relatera till makt.

Facebook är ett socialt internet-community som startades 2004 av Harwardstudenten Mark Zuckerberg. Sajten har idag ca 222 miljoner användare spridda över hela världen. Hur kan man, genom att studera ungdomars tankar kring sitt användande av Facebook - och relatera det till två skilda tänkare med mycket olika människosyn, förstå vårt identitetsskapande och vår syn på oss själva på två skilda sätt? Det ena kopplat till modernismen, det andra till postmodernismen. Hegels erkännandebegrepp och Nietzsches idé om vår vilja till makt relateras till modernismen respektive postmodernismen, och observationerna som gjorts under intervjuer med 13 gymnasieungdomar tolkas med hjälp av dem. I analysen bearbetas fyra teman som synliggjorts i intervjuerna. För det första, det frekventa ”rundkollandet” på vad andra gör, vilket ses dels som en kul grej, dels som meningslöst. Det kan förstås som ett sätt att lära känna sig själv genom reflektion – eller som en metod att ta reda på hur man blir som mest framgångsrik. För det andra, strävan att visa vem man är, vilket kan tolkas som ett behov av att prova den egna identiteten genom att visa upp den för andra, eller som en strategisk demonstration av en noggrant formad image. För det tredje, inställningen till att ge och få kommentarer, vilken varierar mellan ett icke problematiserande gillande - och förnekande av ett behov av bekräftelse från andra på den egna personen. Slutligen, svårigheterna som många upplever på grund av att man har en profil som kan ses av alla ens ”vänner”. Detta kan dock vara av nytta om man letar efter sitt sanna jag, som så att säga finns i en från början. Intressant är hur vissa informanter ser formandet av en så ”användbar” image som möjligt avseende de multipla åskådarna som helt oproblematisk. Slutsatsen är att Facebook tycks stimulera såväl ett modernistiskt som ett postmodernistiskt sätt att förhålla sig till identitetsskapandet. Dess redskap uppmuntrar ett demonstrerande av den egna personligheten, men då det samtidigt är mycket lätt att leka med de här redskapen, blir också ett obegränsat formande av identiteten möjligt. Men sajten skulle inte vara intressant om den betraktades som en teaterscen – och det framgår tydligt att det finns en önskan att visa vem man i sanning är, och att det likväl finns en idé om att andra också har dessa sanna jag. Men mediets karaktär uppmuntrar människors misstänksamhet gentemot hur andra eventuellt manipulerar sina identiteter. / Facebook is a social Internet community started in 2004 by Harward student Mark Zuckerberg and it has by now around 222 million users all over the world. How can one, by examining a few aspects of young peoples activity on the site, understand the act of identityshaping and the look at ourselfs, in two different ways? One connected to modernism and the other to postmodernism. The philosopher Hegel’s concept of recognition and Nietzsche’s notion of our will to power are related to the terms modernism and postmodernism, and the observations made in the interviews with 13 highschool students are interpreted with the help of them. The analysis treats four themes visible in the interviews. First, the frequent checking out on others’ activities, which is partly seen as fun, partly as useless. It can be understood as a way to get to know oneself throug reflection - or as a method to find out what is a successfull way of being. Second, the strong aim to show who one is, which could be interpreted as a need to try the own identity by showing it to others -or as a strategic demonstration of a consciously shaped image. Third, the attitude towards giving and getting comments, which vary between an unproblematic liking, and a rejection of the need for confirmation of one’s being. Fourth and finally, the difficulties with having one profile to be seen by all the ”friends”. This can be usefull if one is in search for a true identity that is so to speak already in oneself from the beginning. But this shaping of an image that is successfull among multiple viewers is also seen as a rather undramatic, or unproblematic, activity. The conclusion made is that Facebook stimulates as well a modernistic as a postmodernistic way of identity shaping. Its tools encourage the demonstration of the personality, but as it is very easy to play with these tools, an unrestrained designing of the identity is also possible. But the site wouldn’t really be interesting if it was considered a theatre scene – and it is quite clear that there is a wish to show who one really is, and that there is an idea about other persons having that kind of true selfs as well. But the caracter of the medium is such that people frequently suspect others to manipulate their identitys. / BI/Media

The aim of the study was to gain a better understanding of how some people aged between 20-35 years’ experience Facebook in relation to identity creation, communication and stress. The analysis is drawn from seven semi-structured interviews with a sample of Facebook members, four women and three men aged 20-35 years and during the interviews respondents answered questions based by the following topics. Does Facebook allow changing identities? In what way is Facebook a communication tool for enabling relationships? How can Facebook be related to stress and coping? The results showed that respondents perceived Facebook as an easy means of communication and maintaining relationships. Facebook enables and facilitates in the creating of ones desired image of ones own identity. Facebook experienced by the interviewees as a context which explored a desire to constantly take note of what happens, which in turn contributes to increased levels of stress. The paper also discusses issues such as alternative realities, expected feedback, changing identities and living in the present. / Syftet med studien var att få en större förståelse för hur några personer i åldern 20-35 år, upplevde Facebook med dess relation till identitet, kommunikation och stress. Metodologiskt har en semistrukturerad intervjumetod legat till grund för studiens procedur. Urvalet bestod av fyra kvinnor och tre män. Studien baserades på följande frågeställningar: Möjliggör Facebook för växlande identiteter? På vilket sätt är Facebook ett kommunikationsredskap för möjliggörande av relationer? På vilket sätt kan Facebook ha en relation till stress? Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde Facebook som ett enkelt verktyg för kommunikation och upprätthållande av relationer. Facebook möjliggör och underlättade att skapa en önskad bild av sin egen identitet. Facebook upplevdes också bidra till en önskan att ständigt ta del av vad som händer. Men att ständigt vara uppkopplad och ta del av vad andra gör kan bidra till stress. Diskussionen berörde aspekterna: en alternativ värld, förväntad feedback, växlande identiteter samt upplevelser av att leva i nuet.

Information privacy is a paradoxical issue. Especially after Facebook, information privacy has become more important than before. College student Facebook users share a great deal of information on Facebook, and Facebook collects users’personal information. Users’ personal information on Facebook is linked to their identity; therefore negative consequences (privacy problems) have become possible on Facebook. This study focused on college students’ privacy concerns and awareness of privacy issues and settings. Moreover, heavy and light users’ privacy concerns were compared in this study. According to the survey results, privacy is still important to Facebook users and different privacy concerns exist among heavy and light users. Results also show that privacy on Facebook is not a simple thing. It is related to identity construction, users’ experience, and awareness of privacy implications. / text