Background: Diabetes is an increasing global health problem and this puts high demands on the health care system. Patients with diabetes demand continuous treatment and monitoring in order to control the disease and avoid complications. Adherence to recommended treatment was important in order for the treatment to give positive effect. In this context adherence was defined as the extent to which the patients follow medical instructions.Aim: The aim of this study was to identify factors that can affect the adherence to recommended treatment among patients with type 1 and type 2 diabetes. Method: The study was a cross-sectional study with a quantitative method. A questionnaire was administered to 150 respondents at the diabetes clinic of Mulago hospital in Kampala, Uganda. Patients diagnosed with both type 1 and type 2 diabetes were included in the study. Result: Out of 150 participants 48 (32%) did not take their drugs as prescribed and 80 (53.3%) did not follow any recommended diet. Main reason for non-adherence to the treatment was reported as financial problems. 118 (78.7%) of the respondents had participated in some kind of diabetes education, still 67 patients (44.7%) reported that they did not have enough knowledge about their diabetes diagnosis. The results show that those with knowledge about their diabetes diagnosis also take their medication to a higher extent (46%) than those who reported lack of knowledge (22%). Conclusion: Factors that affect the adherence was identified as poverty, lack of knowledge, non-access to medications, the use of alternative medicines and non-access to health care. Further studies about adherence to treatment among diabetes patients are of importance in order to improve the diabetes care and come up with solutions to a growing global health problem.

Studien syftade till att belysa hur ungdomar med missbruksproblem i efterhand värderar en behandlingsinsats samt vilka betydelsefulla förändringar som de uppfattar har skett. Studien har utgått från ungdomarnas egna utsagor med hjälp av UngDOK och dess uppföljningsformulär. Studien har sin grund i mixed methods, vilket innebär inslag av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Den teori som användes för att analysera resultatet var The Common Factors Theory. Resultatet visade att gemensamma faktorer såsom den terapeutiska alliansen mellan behandlare och ungdom samt den professionellas acceptans och empati var viktiga aspekter för ungdomarna under behandlingskontakten. När det gäller betydelsefulla förändringar var faktorer utanför behandling mest betydelsefullt för tillfrågade ungdomar. Dessa förändringar handlade om att ungdomarna har lyckats med att återuppbygga relationer till sin familj och vänner samt att de har träffat en ny partner eller att de har lyckats fullfölja sina studier och skaffat en meningsfull sysselsättning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lycka upplevs av förskolebarn.  Individuella intervjuer gjordes med 26 förskolebarn (73% pojkar) mellan 4 och 5 år, med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Tidigare forskning har visat på att lycka har många delar så som kärlek, välbefinnande, tillfredställelse, god hälsa och att lycka skulle kunna vara något större så som meningen med livet. Materialet analyserades med stöd av ICF-CY och resultatet visade att barn upplevde lycka när de kände sig delaktiga i ett sammanhang. Omgivningsfaktorer, så som att barnen fick något av materiell karaktär samt familjekontexten har också betydelse om barn känner sig lyckliga. Barn ville känna sig delaktiga, ha en stabil omgivning och kärleksfulla nära relationer. Denna studie bidrar till att belysa barns egen uppfattning av just begreppet lycka samt ger kunskap som bidrar till att kunna upprätthålla barns chans att få känna lycka. Vidare forskning skulle vara att undersöka om olika personlighets typer  har olika uppfattning om lycka.

Women with advanced ovarian cancer generally have a poor prognosis but there is significant variability in survival despite similar disease characteristics and treatment regimens. The aim of this study was to determine whether psychosocial factors predict survival in women with ovarian cancer, controlling for potential confounders.

published_or_final_version / Zoology / Doctoral / Doctor of Philosophy

published_or_final_version / Mechanical Engineering / Master / Master of Science in Engineering

published_or_final_version / abstract / toc / Psychiatry / Master / Master of Philosophy

published_or_final_version / abstract / Anatomy / Doctoral / Doctor of Philosophy

published_or_final_version / abstract / Biochemistry / Doctoral / Doctor of Philosophy

published_or_final_version / Biochemistry / Master / Master of Philosophy