Zugl.: Berlin, Humboldt-Universiẗat, Diss., 2004. / Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2004.

Företag ska i de finansiella rapporterna delge en rättvisande bild. Bokföringsnämnden bestämde sig för att förändra de redovisningsregelverk som gällde för att förenkla för de svenska företagen samt för att uppnå en bättre redovisning. Denna skiftning i normgivningen kom att kallas K-projektet. Ett utav regelverken K3 innehåller en praktiskt ny värderingsmetod i Sverige, vilket är komponentavskrivning. Komponentavskrivning ska resultera i att företag redovisar på ett tydligare sätt vad som händer i verksamheten och på så vis ska den uppnå en mer rättvisande bild. Metoden har blivit väl omdiskuterad och kritiserad, främst för att kostnaden är väldigt stor till en så liten nytta. Komponentavskrivning anses heller inte bidra till en förbättrad redovisning, enligt kritikerna. Fastighetsbranschen är den mest utsatta branschen då de har många fastigheter att beakta, vilket resulterar i en stor mängd komponenter.Syftet med denna studie är att studera om komponentavskrivning som tillgångsvärderingsmetod har bidragit till en mer rättvisande bild av verkligheten. För att kunna mäta detta har vi valt att genomföra intervjuer där vi har samlat in åsikter om metoden. Vi har intervjuat fem allmännyttiga fastighetsbolag och fem revisorer om vad de tycker om komponentavskrivning.De resultat vi fått fram är att åsikterna skiljer sig åt. Samtliga är överens om att komponentavskrivning rent teoretiskt bidrar till en mer rättvisande bild, men inte i praktiken i lika stor utsträckning. Vi kan uttyda ett mönster i att de fastighetsbolag som från början har gjort en grundlig och välarbetad övergång och som har kommit längre i processen idag, ser värdet med metoden. För revisorerna är det svårt att uttyda något mönster, mer än att revisorernas åsikter kan tänkas vara påverkade av omgivningen. / Businesses should communicate a true and fair view in their financial statements. The Board of Accounting decided to change the accounting rules, which was made to simplify for Swedish companies and to achieve a better accounting. This shift in accounting norms was called the K-project. One of the regulations, K3, contains a practically new valuation method in Sweden, which is the component depreciation. Component depreciation will result in that companies report in a clearer way what is happening in the business. In this way it achieves a more accurate picture. The method has been well debated and criticized, mainly because the cost is very high for such a small benefit, but also because component depreciation does not seem to contribute to an improved reporting. The real estate industry is the most vulnerable sector, as they have many properties to consider which will result in even more components.The purpose of this study is to investigate if the component depreciation as an asset valuation method has contributed to a more accurate picture of reality. To measure this, we have chosen to conduct interviews in which we collect opinions about the method. We interviewed five public real estate management companies and five auditors about what they think about the component depreciation.The results we have produced are that opinions differ. All respondents agree that the component depreciation theoretically contribute to a more accurate picture, but not always practically. We can interpret a pattern. If real estate management companies from the beginning has made a thorough and well-made transition and has come further in the process today, they also sees the value of the method. For auditors, it is difficult to interpret any pattern, more than that the auditors opinions may be influenced by the environment.

<p>Background: Sweden’s membership in the EU affected the Swedish accounting regulation. Three EU-directives was implemented in the Swedish accounting regulation. This also meant that the concept "true and fair view" was introduced in the new "Årsredovisningslagen". The concept is not clearly defined and therefore the interpretation may differ amongst accountants. </p><p>Purpose: The purpose with the study is to understand the meaning of "true and fair view" and to find out how accountants use the concept. The purpose is also to investigate which factors contribute to achieve a "true and fair view". </p><p>Method: The method used to gather information was a qualitative interview investigation. </p><p>Conclusions: Our result shows that there is no difference between the concept"true and fair view"in Sweden and the Swedish GAAP. Our result also shows that additional information should be emphasized.</p>

Background: Sweden’s membership in the EU affected the Swedish accounting regulation. Three EU-directives was implemented in the Swedish accounting regulation. This also meant that the concept "true and fair view" was introduced in the new "Årsredovisningslagen". The concept is not clearly defined and therefore the interpretation may differ amongst accountants. Purpose: The purpose with the study is to understand the meaning of "true and fair view" and to find out how accountants use the concept. The purpose is also to investigate which factors contribute to achieve a "true and fair view". Method: The method used to gather information was a qualitative interview investigation. Conclusions: Our result shows that there is no difference between the concept"true and fair view"in Sweden and the Swedish GAAP. Our result also shows that additional information should be emphasized.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående. Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske. För att kunna genomföra studien ansågs en kvalitativ forskningsdesign och en deduktiv forskningsansats vara bäst lämpad för studiens syfte. Som tillvägagångssätt har semistrukturerade intervjuer tillämpats. En beskrivande analys har använts och grundar sig i studiens två delsyften. Resultat och slutsats: Utifrån studien har det konstaterats att företag tillämpar och upplever metoden olika. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar hur metoden upplevs och tillämpas bland allmännyttiga bostadsföretag. Faktorer som anses påverka hur metoden upplevs är att det råder såväl osäkerhet som informationsasymmetri på marknaden. Innebörden av att regelverket är principbaserat har också betydelse för företagens upplevelse. Andra faktorer som kan påvisas ha påverkan för metodens tillämpning är företagens storlek. Förslag till vidare forskning: Studien är av kvalitativ art vilket gör att den ej kan ses som generaliserbar då den inte är tillräckligt omfattande. När undersökningen kring syftet påbörjades fanns tron om att de representerade företagen hade kommit längre i arbetet med implementeringen av komponentavskrivning. Förslag till vidare forskning är därför att om ett antal år studera ämnesområdet igen då det skulle vara intressant att se hur metoden har utvecklats, gällande hanteringen samt om det skett någon åtstramning i regelverket.

Bakgrund: När inflationstakten ökar i Sverige (högsta nivån hittills 2023; februari 12%) står företag inför en redovisningsmässig situation som de inte ställts inför på flera decennier. Nukostnadsredovisning var en form av inflationsredovisning som det fanns ett utkast av senast på 90-talet som företag kunde använda i tider av en högre inflationstakt. Idag finns ingen vägledning för större svenska företag som redovisar enligt K3 regelverket. Ekonomichefers avsaknad av erfarenhet att verka i en miljö med högre inflationstakt kan komma att påverka dess redovisningsval i kommande årsredovisning. Syfte: Syftet med studien är att förstå om företagsledningar anser att den rättvisa bilden i företagets finansiella rapporter bibehålls trots att inflationsredovisning saknas. Detta genom att undersöka behovet av att inkludera inflationens påverkan i redovisningen och i så fall på vilket sätt det ska synliggöras. Metod: Med anledning av bristen på relevanta tidigare studier genomförs en förstudie. Förstudien består av intervjuer med ett flertal redovisningsspecialister i FAR:s operativa grupp för finansiell rapportering. Gruppens uppdrag är att vara proaktiva i nyuppkomna redovisningsmässiga frågor. Utifrån förstudien formuleras sedan hypoteser för att undersöka vidare genom en enkätundersökning om ekonomichefers redovisningsval och hur viktigt de tycker att det är att lämna upplysningar om inflationens påverkan på företaget i kommande årsredovisning. En statistisk analysmetod genomförs i form av chi-2 test och resultatet illustreras i diagram. Analys och slutsatser: Förstudien tyder på att företagsledningar kan komma att agera rutinmässigt enligt de regelverk som finns och att det finns en inställning att inflationstakten är tillfällig. Resultatet från enkäterna indikerar att de flesta ekonomichefer tycker det är viktigt att lämna information i förvaltningsberättelsen genom beskrivande analys för att bibehålla principen om rättvisande bild och majoriteten tycker inte det är viktigt att upplysa i not (genom inflationsjustering) eller att kunna inflationsjustera enskilda poster i balans- och resultaträkningen. Det nämnda resultatet ändrades inte trots att de ställdes inför scenariot att inflationen skulle fortsätta kring 10% under en överskådlig tid.

Object of the thesis Transformation of Financial Statements in Accordance with the International Financial Reporting Standards is to compile financial statements of the company in accordance with internationally recognized standards International Financial Reporting Standards (IFRS) and analyse differences between presentation of accounting information compiled according to Czech Accounting Standards. First part Theoretical Grounds concentrates on general accounting reporting requirements. Second part deals with the transformation itself and serves as an interpretation of related IAS/IFRS standards’ requirements. Thesis provides fair view on company’s financial position and serves as a tool for comparison of its performance with outlandish entities that report in compliance with IFRS principles.

The thesis deals with the evaluation of changes in accounting legislation in relation to the informative ability of accounting. In particular, these changes are: - Canceling Reporting Item Separation Reporting alone - Changes in accounting for provisions - Accounting for activation and inventory of own activity - Categorization of entities and related obligations - Cancellation of extraordinary costs and revenues - Amendment to the regulations governing the auditor's audit of financial statements - Canceling the separate reporting of the Trade Margin item As the Czech Republic is a part of the European Union, it is impossible to ignore the effort to unify repor-ting, which is intended to improve the readability of financial statements for users from other countries. The work includes an evaluation of changes from the perspective of various authors and the professional public. Selected statements are verified on selected businesses. The ongoing small legislative adjustments do not fully meet the needs of current businesses, the concept of the new form of accounting, which is currently presented to the professional public for discussion, indicates the future direction of Czech ac-counting. An equally important part of the thesis is the analysis of the questionnaire, which seeks to gain the opinion of the professional public on the issue.

<p>Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed.</p> / <p>The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.</p>

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed. / The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.