Det råder en ambivalens om hur preferensaktier påverkar stamaktieägares förmögenhet. Tidigare studier på den amerikanska marknaden har påvisat en negativ avvikelseavkastning på både lång och kort sikt men med blandad signifikans. Teoretiska studier föreslår däremot en positiv inverkan. Syftet med denna studie är att undersöka om europeiska bolag som utfärdar preferensaktier påvisar någon avvikelseavkastning under ettårig, tvåårig och treårig tidshorisont. Fama och French Tre-faktormodell med en CTIME uppbyggnad för portföljerna har använts som utgångspunkt i metoden. Undersökningen genomförs inom EU-zonen under perioden 2000-2015. Resultatet påvisar en signifikant negativ avvikelseavkastning för likaviktade portföljer med ett och treårig tidshorisont. För portföljer som har värdeviktats och för den likaviktade portföljen med tvåårig tidshorisont påvisas ingen signifikans för avvikelseavkastningen. Resultaten ligger i linje med tidigare forskning på andra marknader.

Bakgrund:CAPM räcker i flera tillfällen inte till för att estimera framtida avkastning. Vissa av prisavvikelsernafrån CAPM är väldokumenterade och har bestått över tid, vilket har lett till uppkomsten avkorrigerande faktorer. En modell som använder sig av två sådana korrigerande faktorer är Fama ochFrenchs tre-faktormodell. Den har testats flertalet gånger på den svenska marknaden där den visat gehögre förklaringsgrader än CAPM. År 2012 samt år 2014 presenterades två nya multifaktormodeller,som genom test på börsmarknaden i USA lyckats fånga upp prisavvikelser bättre än trefaktormodellen.Syfte:Denna studie ämnar undersöka om Fama och Frenchs fem-faktormodell samt Hue, Xue, Zhang´s Qfaktormodelltillför förklaringsvärde för Stockholmsbörsens avkastning i jämförelse med Fama-Frenchs trefaktormodell. Studien analyserar även modellernas konjunkturkänslighet samt faktorernasbetydelse.Metod:Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär. Befintliga teorier i form av multifaktormodeller förprissättning av aktier testas med hjälp av empiriska observationer från den svenska marknaden.Studien tillämpar ett kvantitativt tillvägagångssätt och ekonometriska verktyg används för attsäkerställa statistisk signifikans.Resultat:Studien visar att Q-faktormodellen inte tillför förklaringsvärde jämfört med FF3M. FF5M ger resultatsom marginellt överträffar FF3M gällande dess förklaringsgrad. Anledningen till att FF5M presterarbättre bör rimligen ligga i faktorn HML. Resultaten visar också att modellerna är instabila i kortatidsperioder men tenderar ge bättre prediktioner i lågkonjunktur relativt till högkonjunktur. / Background:CAPM isn’t in some cases sufficient for explaining expected stock return. Some of CAPM´smispricing errors are well documented and time persistent which has led rise to the usage of correctivefactors. One model that make use of two such corrective factors are the Fama and French three factormodel. It´s been comprehensively tested on the Swedish market where it has shown to achieve higherexplanatory power then the CAPM. In the year of 2012 and 2014 two new Asset Pricing Models wereintroduced, which on the US stock market better captured many of the best known anomalies.Aim:The aim of the study is to test if the Fama and French five factor model as well as the Q-factor model,could contribute to increased explanatory power beyond the three factor model. The study also analyzethe models cyclical sensitivity as well as the individual factor significance.MethodologyThe knowledge building process takes a deductive approach. Existing theories in the form of assetpricing models are tested based on empirical observations in the Swedish market. The research take aquantitative approach and make use of econometric tools in order to ensure statistic accuratesignificance.Result:This research shows no contribution of explanatory power for the Q-factor model, beyond thatachieved from the Fama and French three factor model. The five factor model achieve marginallyhigher explanatory power compared to the tree factor model. The most likely reason why FF5Machieve better results than the Q-factor model is believed to lie in the usage of the factor HML. Theresults also shows that all of the tested models are very instable when used in a short time perspective.Although there are some clear indication on increasing explanatory power in recession compared to inan ongoing bull market.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen. Föreliggande studie undersöker detta utifrån graden av krav och kontroll. T-test visade skillnader utifrån kön, envägs ANOVA visade skillnader i yrkestitel och ålder. Korrelationsanalyser visade positivt samband mellan krav och upplevd stress samt negativt samband mellan kontroll och upplevd stress. Resultatet visade positivt samband mellan agreeableness, openness, conscientiousness och krav samt positivt samband mellan openness och kontroll. / The purpose of the study was to examine correlations between personality traits and perceived stress at work places based upon the Five Factor model and demand-control model. 128 participants attended; 58 men and 66 women aged 20-69 years. The study was cross-sectional with self-report measures and convenience sampling. Surveys were answered at work places in Örebro, Eskilstuna, Västerås and Stockholm. Previous research show correlations between personality and stress, but few examine this through the demand-control-support model. Present study examine this through the demand-control model. T-test showed differences between gender, one-way ANOVA showed differences in occupation and age. There was a positive correlation between demand and perceived stress and a negative correlation between control and perceived stress. The results showed positive correlations between agreeableness, openness, conscientiousnness and demand, positive correlations between openness and control.

Does the 4-factor model have a higher degree of explanation than CAPM and the 3-factor model on the Swedish stock market? The purpose of this thesis is to investigate whether the 4-factor model's ability to explain the systematic risk on the Swedish stock market is better than CAPM and the 3-factor model. Furthermore, we want to investigate whether it is possible to create portfolios based on the 4-factor model that generates excess returns. In addition, we will also compare our results with the results of previous international studies to see what results we get in the Swedish market.