Abstract  Background: The Swedish Child Health Services assignment is to promote health for all children. A part of their important work is to identify and confabulate with families about psycho-social risk factors. Previous research demonstrates that Child Health nurses experience challenges addressing psycho-social risk factors among families. A new instrument has been developed called Barnsäkert and the task is to facilitate the identification and the confabulation with psycho-social risk factors in Child Health Services.   Aim:  The aim of the study was to illustrate the Child Health nurses experience of using the instrument Barnsäkert in Child Health Services.  Method: A qualitative method with inductive approach based on semi-structured interviews with eleven Child Health nurses in Blekinge. The analysis of the material was based on Graneheim and Lundmans qualitative content analysis.   The Result: The analysis resulted in three categories and ten sub-categories. The categories were Circumstances that determine if Barnsäkert can be used, Better prerequisite to catch the families and There is more help to get.  Conclusion: The result show experiences of different challenges of using Barnsäkert in Child Health Services. The result also shows that identification of families and the confabulate about psycho-social risk factors were promoted. The result shows that the collaboration with instances outside the Child Health Services is important for the Child health nurse. Keywords: Barnsäkert, Child Health Services, Experiences, Family centered, Nurses in Child Health Services

Barn med funktionsnedsättning tenderar att ha svårigheter att delta och engagera sig i aktiviteter. I familjecentrerat arbete involverar arbetsterapeuten föräldrarna i barnets terapiprocess. Detta då föräldrarna har kunskaper kring hela familjesituationen och har kunskaper kring barnet som arbetsterapeuten behöver ta hänsyn till. Syftet med studien var att i familjecentrerat arbete kartlägga arbetsterapeutens förhållningssätt till föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning. Mer specifikt att beskriva arbetsterapeutens interaktion till föräldrarna utifrån The Intentional relationship Model (IRM) samt beskriva positiva och negativa mellanmänskliga händelser som uppstår i interaktionen utifrån varje förhållningssätt. En litteraturstudie användes som metod och databassökningen genomfördes i de tre databaserna PsycINFO, PubMed och Cinahl. IRM användes i analysen för att granska om arbetsterapeuten, i interaktionen med föräldrarna, använde förhållningssätten empatiskt, samarbetande, problemlösande, uppmuntrande, instruerande eller förespråkande. I resultatet framkom att arbetsterapeuter använde alla förhållningssätt utifrån IRM. Det samarbetande förhållningssättet och det empatiska förhållningssättet användes mest, uppmuntrande och förespråkande minst. Studien visar att arbetsterapeutens val av förhållningssätt är viktigt för att undvika att negativa mellanmänskliga händelser påverkar den terapeutiska relationen. Dessa uppstod ofta i interaktionen med föräldrar med annan etnicitet. Studien belyser också att kunskapen om de olika förhållningssätten bör utökas. Mer specifikt bör kunskap kring när och hur ett förhållningssätt kan användas undersökas genom forskning. / Children with disabilities tend to have difficulties with participating and engaging in activities. Occupational therapists who work in family-centered care involve the parents in the children´s therapy process. This is because the parents have knowledge about the family situation and they also know about factors in the children’s life which the occupational therapist needs to recognize. The purpose of this study was to map the occupational therapist’s approach to parents in family-centered care in cases which involve children with disabilities. More specifically, the study described the occupational therapist´s interaction with parents based on the Intentional Relationship Model (IRM). Also, it described positive and negative interpersonal events in the occupational therapist´s interaction with parents based on each relationship. This was a literature review, and a database search was made in PsycINFO, PubMed and Cinahl. IRM was used in the analysis to review the occupational therapist´s interaction and to determine whether it was empathizing, collaborating, problem-solving, encouraging, instructing or advocating. The results showed that occupational therapists used all of the approaches in IRM. Collaborating and empathizing occurred more than the other types of interaction, while encouraging and advocating occurred the least. The study has shown that the occupational therapist's choice of approach is important in order to avoid any negative interpersonal events that can have an impact on the therapeutic relationship. Connections occur between parents of another ethnicity and negative interpersonal events. The study also highlighted that knowledge about the different approaches should be expanded. In particular, knowledge about how and when to use a specific approach should be examined.

Bakgrund: Den pediatriska omvårdnad som specialistsjuksköterskan bedriver bör utgå från ett familjecentrerat förhållningssätt där familjens behov, delaktighet och åsikter tas hänsyn till. En validerad, nationell utvärdering av pediatrisk vårdkvalité saknas idag i Sverige. Australian Hospital Patient Experience Question Set-Parent (AHPEQS-P) är en engelskspråkig enkät som undersöker vårdkvalité ur ett föräldraperspektiv. Enkäten har översatts till svenska men är inte utvärderad i svensk kontext, vilket bör göras för att säkerställa en korrekt utvärdering av vårdkvalitén. Syfte: Syftet var att bedöma ytvaliditeten av den svenska versionen av AHPEQS-P. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv ansats genomfördes där kognitiva intervjuer i tre fokusgrupper genomfördes. Urvalet bestod av elva föräldrar till barn med varierande erfarenhet av slutenvård. Analysen utgick från kvalitetsbegreppen relevans, nytta, lämplighet och konstruktion. Resultat: Resultatet visade att enkäten uppfyllde sitt syfte och att enkätfrågorna till största del var lätta att förstå och ansågs relevanta för utvärdering av vårdkvalitén. Vissa ord tolkades olika och alternativa varianter föreslogs för att förtydliga och förbättra språket. Slutsatser: Efter en viss modifiering bedöms ytvaliditeten av AHPEQS-P vara tillräcklig för att gå vidare till nästa fas av implementeringen. Enkäten anses mäta vårdkvalité ur ett familjecentrerat perspektiv och att lyssna till familjen är en viktig aspekt i specialistsjuksköterskan profession. / Background: Pediatric care should be based on a family-centered approach where the family's needs, participation and opinions are accounted for. Yet there is no validated, national survey that measures quality of pediatric care in Sweden. The Australian Hospital Patient Experience Question Set-Parent (AHPEQS-P) is a questionnaire in English that examines quality of care from a parental perspective. The survey is translated into Swedish but has not been evaluated in Swedish context, which should be done to ensure a correct evaluation of the quality of care. Purpose: The purpose was to assess the face validity of the Swedish version of AHPEQS-P. Method: A qualitative study with a deductive approach was conducted. The Swedish version was evaluated through cognitive interviews in three focus groups. The sample consisted of eleven parents to children with varying experiences from inpatient care. The analysis was based on the quality criteria relevance, utility, appropriateness and construction. Results: The results showed that the survey fulfilled its purpose, the questions were mostly easy to understand and were considered relevant for evaluation of the quality of care. Single words were discussed, and alternative versions were suggested to clarify and improve language. Conclusions: After some modification, the face validity of the AHPEQS-P is assessed to be adequate to proceed to the next phase of implementation. The survey measures quality of care from a familycentered perspective and listening to the family is an important aspect of the specialist nurses’ profession.