<p>Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning då respondenterna kunde delas in i familjetillhörighet till familjehemmet eller familjetillhörighet till både familjehemmet och biologfamiljen. Föräldrarelationerna skilde sig åt beträffande hur respondenternas beskrev dessa, vilket medförde att respondenterna delades in i en nyanserad respektive onyanserad kategori. Efter placeringens upphörande har de som flyttat hemifrån förändrat sig mest, vilket består i att de har fått en förbättrad relation till någon eller flera av sina föräldrar. En slutsats av studiens resultat är att det inte är avgörande om individen har tillhörighet till en eller två familjer utan hur stark familjetillhörigheten är, vilket i sin tur påverkas av föräldrarelationernas egenskaper och huruvida respondenten har bearbetat dessa.</p>

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier. Resultatet visade på likheter med tidigare forskning då respondenterna kunde delas in i familjetillhörighet till familjehemmet eller familjetillhörighet till både familjehemmet och biologfamiljen. Föräldrarelationerna skilde sig åt beträffande hur respondenternas beskrev dessa, vilket medförde att respondenterna delades in i en nyanserad respektive onyanserad kategori. Efter placeringens upphörande har de som flyttat hemifrån förändrat sig mest, vilket består i att de har fått en förbättrad relation till någon eller flera av sina föräldrar. En slutsats av studiens resultat är att det inte är avgörande om individen har tillhörighet till en eller två familjer utan hur stark familjetillhörigheten är, vilket i sin tur påverkas av föräldrarelationernas egenskaper och huruvida respondenten har bearbetat dessa.