The amin with this paper is to investigate how a few of today’s idioms are interpreted, if there are any difference between generations in the interpretation and if the younger generation in higher extent than the older tends to interpret them in other ways. This have been investigated trough a quantitative web-based survey there the respondents were asked to state their interpretation of twelve idioms, also answer a few questions regarding their use of idioms. The collected material has been transformed into precent units. The respondent’s answers were categorized by age, one group with respondents born 1990 or earlier and one group with respondents born 1990 or later.  The research shows that idioms, of both groups, interprets by original meaning in high extent since more than a good half answer according standard interpretation. With the exception of a few idioms there least 50 % of the younger group stated another interpretation than the original.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadieelevers förståelse av idiomatiska uttryck samt huruvida de känner igen idiomatiska uttryck till sin form och jämföra detta inom ämnena svenska och engelska. Vidare ämnar detta examensarbete att undersöka om det finns någon åldersprogression sett till elevernas förståelse av idiomatiska uttryck samt undersöka hur lärare arbetar med idiom. För att undersöka dessa frågor har en enkätundersökning samt intervjuer med lärare genomförts. Enkätundersökningen genomfördes på två olika skolor i Mellansverige, där totalt 196 elever från årskurs 4–6 deltog. Intervjuerna genomfördes på respektive skola med totalt fem legitimerade lärare. Undersökningen visar att förståelsen för idiomatiska uttryck, generellt sett, är relativt låg där elevernas förståelse för svenska idiom är högre än förståelsen för engelska idiom. Progressionen gällande engelska idiom följer en mer linjär utvecklingskurva medan progressionen gällande svenska idiom avtar efter årskurs fem. I ämnet svenska uppvisar eleverna en större förståelse för idiomens form, hur ett uttryck är uppbyggt, än betydelsen av dessa medan i ämnet engelska uppvisar eleverna motsatt resultat, det vill säga, större förståelse för idiomens betydelse än form. Resultatet visar att lärare i både ämnet svenska och ämnet engelska arbetar med idiomatiska uttryck i liten utsträckning. I ämnet svenska arbetar lärarna sporadiskt med idiom, i stort sett endast när det uppkommer i skönlitterära texter som eleverna läser och de få gånger det förekommer i läromedel. I ämnet engelska är arbetet med idiomatiska uttryck något mer planerat och strukturerat. / The purpose of this study is to investigate and compare middle school student’s understanding of Swedish and English idiomatic expressions. Furthermore, this study aims at investigating whether there is any age progression in the understanding of idioms and examine how teachers work with idiomatic expressions. The study was conducted at two different schools and a total of 196 students from year group 4 - 6 participated in a questionnaire survey and a total of five legitimized teachers was interviewed. The study shows that the overall understanding of idiomatic expressions is relatively low. However, the understanding of Swedish idioms is higher than the understanding of English idioms. The progression of English idiom comprehension follows a more linear development curve, while the progression of Swedish idiom comprehension decreases after year five. In Swedish, students show a greater understanding of the idiomatic form, how an expression is structured, rather than the actual meaning of the expression. In English idiomatic comprehension, the study shows that the students have a greater understanding when it comes to the meaning of the expression rather than the form. The result of the interviews shows that teachers, in both subjects, works with idiomatic expressions to a small extent. Swedish teachers work sporadically when idioms occur in fictional texts or when they appear in other educational materials. English teachers, on the other hand, work with idiomatic expressions in a more planned and structured way.

Processen vid översättning av fasta fraser har hittills inte skänkts mycket uppmärksamhet inom den processorienterade översättningsvetenskapen. Denna deskriptiva studie försöker bidra med empiriskt material angående vissa aspekter av översättningsprocessen vid översättning av svenska fasta fraser till tyska. I undersökningen med sex tvåspråkiga försökspersoner, varav tre yrkesverksamma översättare och tre personer utan översättningserfarenhet, användes en kombination av en produktbaserad metod och processinriktade metoder som skrivloggning med Translog och retrospektion för att finna ut vilka översättningsstrategier vid översättningen av idiom och andra fasta fraser som väljs, på vilka vägar försökspersonerna kommer fram till sina slutliga val och om det kan skönjas några skillnader mellan yrkesöversättarna och lekmännen. Resultaten visar bl.a. att det var vanligast att översätta med parafrasering samt med en målspråksfras med liknande betydelse och liknande eller olik form, och att försökspersonerna kom fram till sina slutliga val med enbart få provisoriska skriftliga motsvarigheter, men genom en del längre överväganden kring betydelse och stil. Angående skillnader mellan de två testgrupperna framträder rätt tydligt att yrkesöversättarna överlag var försiktigare med användningen av direkta frasmotsvarigheter än de oerfarna deltagarna, men använde sig av parafrasering i mycket större utsträckning, samt att funderingar kring stilnivå, målgrupp och textfunktion i denna grupp var mera utpräglade. / The process in translating idioms and other fixed expressions has not yet been given much attention in process oriented translation studies. In this study involving three professional translators and three bilingual participants without any training or experience in translation, types and frequency of chosen translation strategies, the ways in which the participants arrived at their final choices, as well as possible differences between the two groups of participants were investigated, using a combination of product and process oriented methods such as keystroke logging with Translog and retrospection. Results indicate that paraphrasing and translation with an expression with similar meaning and similar or different form are the strategies most frequently used in both groups, and that there are only few occurrencies of preliminary versions in the writing process, but quite many examples of negotiation of meaning and style as expressed in the verbalizations. Compared with the novices the professional translators tended to be more cautious in their use of idiomatic equivalents and to consider aspects like target group or style and function of the target text more carefully.