Abstrakt Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet. Resultatet baserades på sexton artiklar där tolv var kvantitativa, en kvalitativ och tre med både kvantitativ och kvalitativ metod. Innehållsanalysen användes för att granska artiklarna. Resultat: Vid bedömning av nutritionsstatus används flera mätinstrument och omvårdnadsinsatser. Inom sjukvården fanns god kunskap kring identifiering men rutiner och prioriteringar saknades för att avhjälpa problemet. Det fanns många olika orsaker till att patienterna drabbades av kalcium- och D-vitaminbrist. Diskussion: För att få en god bedömning och kunna åtgärda problemet malnutrition krävs många olika metoder och en individ anpassad vård. Det rådde delade meningar om osteoporospatienter behövde tillskottsbehandling av kalcium och D-vitamin. Slutsatser: Det finns brister inom nutritionsomvårdnaden som kan minskas med hjälp av preventivt arbetet, individuellt anpassad vård och ett bra teamarbete. Angående kosttillskottsbehandlingens effekt fordras ytterligare forskning på området.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet. Resultatet baserades på sexton artiklar där tolv var kvantitativa, en kvalitativ och tre med både kvantitativ och kvalitativ metod. Innehållsanalysen användes för att granska artiklarna. Resultat: Vid bedömning av nutritionsstatus används flera mätinstrument och omvårdnadsinsatser. Inom sjukvården fanns god kunskap kring identifiering men rutiner och prioriteringar saknades för att avhjälpa problemet. Det fanns många olika orsaker till att patienterna drabbades av kalcium- och D-vitaminbrist. Diskussion: För att få en god bedömning och kunna åtgärda problemet malnutrition krävs många olika metoder och en individ anpassad vård. Det rådde delade meningar om osteoporospatienter behövde tillskottsbehandling av kalcium och D-vitamin. Slutsatser: Det finns brister inom nutritionsomvårdnaden som kan minskas med hjälp av preventivt arbetet, individuellt anpassad vård och ett bra teamarbete. Angående kosttillskottsbehandlingens effekt fordras ytterligare forskning på området.