Studien handlar om hur könsnormer påverkar förskollärares interaktion med barn och vilka möjligheter ges till barn med olika kön för att kunna utveckla sina språkliga kunskaper. Ett annat syfte med studien är att få kunskap om hur förskollärares förhållningssätt kan bidra till jämställdhet. Tre frågeställningar har valts:  • Hur interagerar förskollärare med barn av olika kön?  • Får förskollärares interaktion med barn av olika kön några språkliga konsekvenser? • På vilket sätt bidrar förskollärares förhållningssätt till jämställdhet i förskolan? För att uppnå syftet med studien och besvara frågeställningar valdes kvalitativ metod, i form av observation. Sociokulturellt perspektiv samt feministiskt poststrukturellt perspektiv var utgångspunkt i studien. Resultatet visar att förskollärare ställer olika krav på pojkar och flickor och därmed interagerar med dem på olika sätt. Pojkar får generellt mer hjälp av förskollärare innan de ber om det medan flickor åkallar förskollärares uppmärksamhet när de stöttar på ett problem. Detta förhållningsätt begränsar och främjar pojkars respektive flickors möjlighet till språkanvändning. Förskollärare stimulerar mer flickor till berättande medan de i första hand uppmuntrar pojkar till att stå i centrum. Dock går det inte att dra generaliserande slutsatsen att förskollärarens olika sätt att interagera med barn är beroende av barnens kön och utesluter andra implicita anledningar, bland annat barnens mognad. Könsneutralt eller kompensatoriskt arbetssätt kan användas i jämställdhetsarbete. Detta kan återspegla sig vid val av ord och rekvisita i undervisningar och i bemötande av barn. I studiens resultat framkommer att användning av könsneutralt ord för att beskriva och kommentera barns utseende och kläder såväl som för att döpa figurer i samling främjar jämställdhet. Dessutom bidrar kompensatorisk metod till att pojkar och flickor får inträda i biroll respektive huvudperson. En annan aspekt i resultatet handlar om organisation av rutiner och aktiviteter. Utifrån studiens resultat framgår att i undervisningssituationer som är välplanerade, genomtänkta och målstyrda i rimlig grad överskrider förskollärare stereotypa könsnormer medan i stressande situationer, bland annat tambursituationer eller samling som utförs i hela barngruppen, upprätthålls och förstärks traditionella könsnormer.