I denna studie har elevers kunnande inom komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell i form av ett plotdiagram undersökts. Studien undersökte även hur elevers resonemang i olika åldrar skiljer sig i frågan kring att föra kvalitativa resonemang. För att ta reda på detta ställdes två frågeställningar där den ena berörde vad elever lär sig och inte lär sig inom olika samhällsfrågor med hjälp av ett plotdiagram. Den andra frågan berörde vad som skiljer elevers sätt att föra kvalificerade resonemang utifrån ett plotdiagram i olika årskurser. Detta gjordes genom en fenomenografisk och variationsteoretisk ram där materialet som analyserades var för-och eftertester samt gruppdiskussioner som eleverna förde efter utförd undervisning. Det som synliggjordes i studiens resultat var bland annat att elever med hjälp av en visuell modell, kunde få syn på kausala samband och bakomliggande orsaker till vissa världsliga problem som dessa samhällsfrågor belyser. Även att ju mer eleverna är förtrogna med ämnesinnehållet desto mer kvalitativa resonemang kan de föra, vilket sker på mellanstadiet men inte i samma utsträckning som på högstadiet. Detta blir intressant då de yngre eleverna för mer kvalificerade resonemang än de äldre. / Säger bilden mer än tusen ord? – Om utveckling av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen

Denna studie har undersökt hur undervisning som är baserad på en visuell modell kan utformas för att möjliggöra för elever på mellanstadiet att utveckla en kvalificerad förståelse av det samhällsekonomiska systemet. För att ta reda på detta undersöktes vilka möjliggörande element i undervisningen som ledde till ett urskiljande av de kritiska aspekter som undervisningen fokuserade på. Utifrån en fenomenografisk och variationsteoretisk ansats analyserades vilka kritiska aspekter eleverna hade urskilt innan och efter lektionstillfällena, samt vad i lektionerna som tycktes möjliggöra att eleverna förde fördjupande resonemang om delarna och helheten i det samhällsekonomiska systemet. Det insamlade materialet består av för- och eftertester samt observationsanteckningar från två lektionstillfällen. Exempel på möjliggörande element som identifierats i studien är att visuella modeller behöver explicitgöras tillsammans med eleverna i undervisning genom att tillföra vardagsnära elevexempel. Detta för att den visuella modellen ska kunna fungera som ett stöd för eleverna inom dessa abstrakta och komplexa fenomen som samhällsekonomi utgör.