Religionsämnet har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna i Sverige. Det har utvecklats från att vara en konfessionell undervisning i kristendom till en icke-konfessionell undervisning om olika religiösa och icke-religiösa livsåskådningar. Denna förändring har inneburit att lärare måste anpassa sina undervisningsmetoder för att uppfylla objektivitetskravet, det vill säga att undervisning i ämnet religion ska vara opartisk, mångsidig och saklig. Samtidigt ska elevers individuella åsikter och erfarenheter respekteras. Denna anpassning av religionsundervisningen utgör en didaktisk utmaning för lärare som kräver en noggrann planering av vad, varför och hur ska läraren undervisa i religionsämnet. Denna studie syftar på att undersöka hur lärarens religionskunskaper påverkar undervisningen i religionsämnet på låg- och mellanstadiet, samt vilka de didaktiska utmaningarna är som lärare möter i undervisning och val av religionsläromedel.Studien har genomförts med en kvalitativ intervjumetod, där åtta lärare som undervisar i religionsämnet, både på låg- och mellanstadiet, har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. I tidigare forskning av studien presenteras forskningar om lärarens kunskaper och roll i religionsundervisning, religionsläraruppdraget, lärarens inställning till religionsämnet, didaktiska frågor, religionsämnets syfte och uppdrag samt religion i läromedel. Tidigare forskning har visat att religionskunskapsämnet kan vara ett känsligt ämne och att en del lärare känner sig obekväma med att undervisa i ämnet. Studiens teoretiska ramverk bygger på Robert Jacksons (2009) tolkande ansats, didaktik och fenomenologiska religionsdidaktik som perspektiv på religionsundervisning.Studiens resultat visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har en positiv inställning till religionsämnet och inte upplever några rädslor inför att undervisa i ämnet. De anser att religioner har betydelse för att kunna förstå samhällsutveckling och förändring. Resultatet visar också att lärarna inte är medvetna om vilka specifika didaktiska utmaningar som de kan ställas inför i undervisningen. Däremot är de medvetna om generella utmaningar, som till exempel att göra religionsämnet mer engagerande och meningsfullt, så att ämnet inte upplevs som torrt och tråkigt, att skapa ett tryggt och tolerant klassrumsklimat och att använda lämpliga läromedel och arbetsformer i undervisningen. Vidare har det även visat sig att val av läromedel med relevant och korrekt innehåll har vari en utmaning för en del av de deltagande respondenter. Detta eftersom en stor del av läromedlen har fel fakta på en eller flera platser, vilket i sin tur påverkar undervisningen.